BRYSSEL Klimatpaketet utgör stommen i EU:s gröna giv som syftar till att göra EU utsläppsneutralt till år 2050. Det här betyder att man ska ta tillvara åtminstone lika mycket växthusgaser som man släpper ut.
Syftet med reformerna är inte enbart att stävja den globala uppvärmningen. Man räknar också med att sätta fart på ekonomin via satsningar på klimatvänliga lösningar och ny teknologi.
– Då vi är färdiga med övergången kommer ekonomin att vara i bättre skick och vi kommer att ha möjligheter att få klimatförändringen under kontroll, säger EU:s viceordförande, klimatkommissionären Frans Timmermans.
I klartext handlar det om ett dussin lagförslag som bland annat omfattar utsläppshandeln, förnybara energiformer, energiskatter och krav på att markanvändningssektorn ska ta upp mer växthusgasutsläpp.
Skogspolitiken oroar i Finland
Förändringarna i markanvändningen kan få konsekvenser för länder som Finland och Sverige där skogarna utgör en stor kolsänka för tillfället. Debatten om var gränsen för EU:s befogenheter går i frågan har tagit skruv i Finland.
– Det handlar egentligen om hur mycket man ska ta hänsyn till naturvärden och klimatmålen i hur vi använder skogsresurser egentligen och frågan är inte så mycket om det är Finland eller EU som fattar dessa beslut, säger Ville Niinistö.
Samtidigt uttrycker nio finländska EU-parlamentariker i ett öppet brev sin oro över att de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av skogsbruket inte får en jämbördig behandling av kommissionen.
– Skogens inverkan på sysselsättningsgraden och på ekonomin i sin helhet måste också beaktas. Om vi glömmer dessa aspekter, blir det ytterligare svårare att nå klimatmålsättningarna, säger EU-parlamentarikern Nils Torvalds (SFP/Renew).
Representanter för jord- och skogsbrukssektorn är inne på samma linje.
– I vilken utsträckning kommer det arbete som gjorts i Finland under årtionden att räknas till godo i andra länder då man räknar ut balansen för kolsänkor? frågar sig Pekka Pesonen som är generalsekreterare för den Europeiska lantbrukarorganisationen Copa-Cogeca.
– EU:s skogsbrukspolitik måste utgå från medlemsländerna. Den nuvarande linjen är inte hållbar till den delen.
Skärpta klimatkrav på trafiken ett tvistefrö
Ser man till EU som helhet så verkar frågan om att utvidga systemet med utsläppshandel till trafik och byggande att bli ett tvistefrö.
Samtidigt som trycket på att utvidga utsläppshandeln till nya sektorer ökar, så oroar de politiska konsekvenserna av ett beslut som kan höja priserna för bilister och leda till dyrare uppvärmning i hushållen.
Det rapporteras om upprivande diskussioner i kommissionen inför dagens lansering. För att lindra konsekvenserna av övergången föreslås en särskild socialfond dit 20 procent av de tilltänkta intäkterna riktas.
Kommissionen väntas också lägga fram ett förslag om så kallade koltullar som upprätthålla de europeiska företagens globala konkurrenskraft då klimatkraven skärps. En av de springande punkterna är vilka sektorer som kommer att omfattas av koltullarna.
Lanseringen av klimatpaketet har föregåtts av intensiva spekulationer, lobbying och läckta utkast.
Detaljerna klarnar då kommissionen börjar lägga fram lagstiftningen med start i dag. Efter det börjar EU:s ministerråd och EU-parlamentet att behandla paketet. Processen kan ta ett par år.