Bilderna från åren 2002 och 2013 känner säkert så gott som alla tyskar igen. De stora floderna Elbe och Donau svämmar över med ödesdigra följder.
År 2013 följde jag själv med de enorma vattenmassornas framfart i Dresden vid Elbe och Regensburg, Straubing och Deggendorf vid Donau.
Hårdast drabbat var då ”treflodsstaden” Passau, som är belägen på platsen där de två floderna Inn och Ilz flyter samman med Donau. I Passau stod hela den historiska stadskärnan under vatten.
Kännetecknande för båda de här katastroferna var ändå att översvämningarna främst var koncentrerade kring de stora floderna.
Översvämningarna följde efter flera veckor av regn över stora områden.
Typen av katastrof förändras
Under de senaste åren har ändå många av de svåra översvämningarna inträffat vid betydligt mindre floder och på orter som inte har setts som värst utsatta.
En förklaring till det här är bland annat det att man vid de stora floderna, i synnerhet efter 2013, har satsat stort på ett bättre skydd och samtidigt byggt ut arealerna dit vattnet vid nödfall kan ledas.
Där som översvämningarna nu är värst är det här ändå inte fallet, kanske främst därför att de små floder som det nu handlar om aldrig sågs som något större hot.
I normalfall är floder som till exempel Ahr inte värst mycket större än bäckar, men då allt går fel på en och samma gång är de ändå samtidigt den enda vägen vattnet kan ta sig bort från vissa områden.
Redan nu varnas i Tyskland för att allt fler orter, just vid de mindre floderna, senast nu på allvar borde börja göra upp planer på hur liknande katastrofer kan, om inte helt förhindras så i alla fall begränsas.
Hotet förstärks av att den här typen av översvämningar dessutom kan ske utan större förvarning.
Där översvämningarna i de stora floderna, som sagt, hänger ihop med långvariga ihållande regn över stora områden har den utlösande faktorn nu varit hårda regn begränsade till ett visst område och över rätt så kort tid.
Där de pågående översvämningarna leder till ekonomiska skador på otaliga miljarder, måste ytterligare pengar också sättas på att förebygga kommande katastrofer.
Simbach svämmade över
Under de senaste åren har det redan inträffat liknande översvämningar som de vi nu ser i delstaterna Rheinland-Pfalz och Nordrhein-Westfalen, även om följderna inte har varit lika förödande.
Den värsta katastrofen inträffade i början av juni 2016 i den bayerska staden Simbach am Inn.
Genom staden flyter bäcken Simbach, som har gett staden dess namn. Efter mycket hårda regn i området fylldes Simbach i snabb takt med så mycket vatten att det fick en liten damm att brista.
En flera meter hög våg av vatten sköljde över staden och spåren såg ungefär ut som de som vi nu ser till exempel på den hårt drabbade orten Schuld.
Sju människor dog i översvämningen och spåren av vad som hände går ännu i dag att hitta.
Också här hade man alltid utgått från att det är den närliggande floden Inn som är det stora hotet, men nu var det i stället fridfulla lilla Simbach som förstörde stora delar av staden.
Omkring 5 000 människor drabbades av översvämningen och de ekonomiska skadorna räknas till över en miljard euro.
Många orsaker bakom katastrofen
Det som nu har hänt i översvämningsområdena påminner till en del om det som redan hände staden Simbach och oftast beror de här händelserna på en räcka av flera olyckliga omständigheter.
Den utlösande faktorn till de pågående översvämningarna var nu de synnerligen starka skyfallen i området i början av veckan.
Varm och fuktig luft från Medelhavsområdet kom i kontakt med betydligt kyligare luftmassor från Atlanten på en sträcka från Belgien in över Ruhrområdet i Tyskland.
De hårdaste skyfallen koncentrerades till regionen Eifel i den tyska delstaten Rheinland-Pfalz och man utgår från att bergen i området också bidrog till att stoppa regnområdet från att röra sig vidare.
Också i Nordrhein-Westfalen har översvämningarna sitt ursprung i det kuperade område som går under namnet Bergisches Land.
Då också stora delar av våren och sommaren har varit mycket regniga kunde den på sina håll av vatten genomdränkta marken inte heller ta upp delar av de stora mängder vatten som föll.
Allt det här inträffade nu dessutom i ett mycket bergigt och kuperat område där det endast finns en väg för vattnet att ta sig vidare, nämligen de smala och djupa floddalarna. I motsats till de större floderna finns det knappt några ställen dit vattnet kan ledas vid nödfall.
I många fall pressas vattnet dessutom in i ännu smalare ”rännor” under sin väg genom byar och städer.
För de flesta hittills helt okända småfloder som Ahr eller Kyll fylldes därför mycket snabbt och oförväntat med mycket ödesdigra följder.
Det förekom visserligen översvämningar i området redan år 2016, men det som har hänt nu hade väl knappt någon på förhand kunnat föreställa sig.
Katastrofen sätter prägel på valkampanjen
De stora översvämningarna, som drabbade de östra delarna av Tyskland år 2002, inträffade strax före förbundsdagsvalet samma höst. Hur den dåvarande förbundskanslern Gerhard Schröder hanterade katastrofen har i efterhand setts som en sak som en bidragande orsak till att han och socialdemokraterna vann valet.
Också nu spelar den pågående valkampanjen en betydande roll. Senast efter att man sett bilderna från förstörda orter som Schuld och Erftstadt kommer ingen politiker eller inget parti undan frågan om klimatförändringen.
Kristdemokraternas kandidat till förbundskanslerposten Armin Laschet har redan kopplat översvämningarna ihop med klimatförändringen och nu krävt snabbare åtgärder.
Samme Laschet har ändå som regeringschef i Nordrhein-Westfalen i många år effektivt bromsat de åtgärder som i Tyskland ska minska på koldioxidutsläppen.
Laschet har bland annat motarbetat en snabb nedkörning av kolkraften i landet och samtidigt har han sett till att utvinningen av brunkol har kunnat fortsätta, med förstörd natur och förstörda bosättningar som följd.
Efter den här veckan kommer det här att vara en avsevärd belastning för Laschet i den fortsatta valkampanjen.