BRYSSEL En krisorganisation. Så beskriver Jutta Urpilainen stämningen i EU-kommissionen under de gångna 18 månaderna. Pandemin har blottlagt både svagheter och styrkor hos EU.
– Även om kommissionen hade följt med det som hände i Kina kom den snabbhet med vilken coronaviruset började sprida sig i Europa som en överraskning, säger Urpilainen.
När Ursula von der Leyens kommission började jobba 2019 lanserade man nya initiativ på löpande band. Men några månader efter att den nya kommissionen sjösatts blev det en klar kursändring. Uppdraget blev att styra EU i en kris som unionen aldrig tidigare varit i närheten av.
I början agerade många länder självständigt och delvis också själviskt.
– Rätt snabbt kunde vi ändå övergå till en koordinering på EU-nivå med gemensamma upphandlingar av skyddsutrustning och "gröna korridorer" för att upprätthålla den inre marknaden trots att gränserna var stängda för persontrafik.
Vaccinstrategin
Kommissionens beslut att gå in för gemensamma upphandlingar av vaccin å medlemsländernas vägnar blev en vattendelare i EU:s coronahantering.
I synnerhet i början var kritiken mot EU hård när det visade sig att USA och Storbritannien kom igång snabbare med vaccineringarna än EU. Efterhand har EU-länderna ändå tagit igen försprånget.
Nyligen gick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ut med att unionen levererat 500 miljoner vaccindoser till medlemsländerna. Det är tillräckligt för att ge 70 procent av EU:s vuxna befolkning ett full vaccinskydd.
Har kritiken mot vaccinstrategin varit berättigad?
– När förväntningarna är höga är det svårt att uppfylla dem. På det sättet förstår jag varför människor kritiserade EU. Men nu kan vi se att vaccinstrategin verkligen fungerar. Det är det viktigaste.
– Att vi förhandlade fram en bred vaccinportfölj för 450 miljoner invånare var säkert bättre än att varje land hade upphandlat på egen hand och konkurrerat sinsemellan.
Vad tänker du om USA:s förslag om att slopa patenträtten för coronavaccin?
– Naturligtvis kan vi diskutera USA:s förslag. Patenträtten är ändå inte det största problemet vi har gällande vacciner.
– Vi kan inte producera så mycket vaccin som vi behöver och det är vårt största problem.
Viktigt att stödja Afrikas återhämtning
Kampen mot coronapandemin framhävs också i EU:s umgänge med Afrika.
– Först kommer naturligtvis vaccineringarna och det andra är återhämtningen, hur vi kan hjälpa deras ekonomier att återhämta sig, säger Urpilainen som ansvarar för biståndsfrågor och EU:s internationella partnerskap.
Överlag beskriver Urpilainen Afrika som en framtidens kontinent med en ung och växande befolkning.
– Där finns stora möjligheter att finna lösningar på de stora globala utmaningarna. Samtidigt har Afrika blivit en brännpunkt där stormakterna konkurrerar om inflytande. Det är något vi också måste vara medvetna om i Europa.
För att de afrikanska länderna ska kunna utnyttja sin fulla potential behövs satsningar på utbildning.
– Det är en sektor som EU stöder mer och mer. Barn och unga måste garanteras möjligheten till utbildning.
Värderingar
Om EU ska ha inflytande på global nivå måste medlemsländerna också se om sitt eget hus vad de grundläggande värderingarna beträffar.
Samma vecka som intervjun med Urpilainen äger rum meddelar kommissionen att man inleder processer mot Polen och Ungern för diskriminering av hbtqi-personer.
– Det är en diskussion som vi måste ha i framtiden: hur Europa kan fungera om alla inte respekterar våra värderingar. Jag tror att den diskussionen kan bli svår.
EU-ländernas interna skiljelinjer avspeglar sig också på utrikespolitiken. Kravet på enhällighet i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor innebär att ett land kan bromsa beslut som de övriga länderna vill driva igenom.
– Det inverkar på hur starkt EU framstår som, säger Urpilainen som gärna skulle se att de utrikespolitiska besluten fattas med kvalificerad majoritet.
Ingen handbok för kriser
Jutta Urpilainens karriär som Europapolitiker har kantats av kriser. Som finansminister var hon i hetluften när finanskrisen och eurokrisen skakade om Europa. Nu får länderna värja sig mot konsekvenserna av coronakrisen.
Vilka likheter ser du mellan finanskrisen och coronakrisen?
– Typiskt för kriser är att det inte finns någon handbok för hur du ska lösa eurokrisen eller coronakrisen. Det gäller att försöka fatta de rätta besluten utgående från den information som finns tillgänglig.
Samtidigt har de finanspolitiska beslut som togs i samband med eurokrisen underlättat hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. På motsvarande sätt tror Urpilainen att de beslut man fattat i samband med coronakrisen ger ringar på vattnet i framtiden.
– Rätt säkert är åtminstone att det är inte är den sista kris EU ställs inför.
Hur borde EU utvecklas efter krisen?
– Min personliga åsikt är att vi måste ha ett starkare Europa. Det gäller naturligtvis geopolitik och även de stora globala utmaningar som vi har i form av klimatförändringen och digitaliseringen.
Finns det en återvändo till det som var innan krisen?
– Nej, vi kan inte gå tillbaka till det som var innan. Vi måste bygga upp ett nytt "normalläge". Det kan innebära att vi reser mindre och jobbar mer digitalt, överlag måste vi bli mer flexibla.
– Det gäller också kommissionen där vi har en tradition av att mest arbeta på byrån. Jag tror det kommer att ändra.
Finlands styrkor framhävs
Samtidigt som EU befinner sig i en omvandling så kämpar medlemsländerna med att ta igen det som gått förlorat i samband med coronakrisen. I internationell jämförelse har Finland lyckats med hanteringen av pandemin.
– Visst visar krisen på många av Finlands styrkor: tilliten till våra institutioner och det starka ömsesidiga förtroendet mellan människor.
Samtidigt har de utmaningar som Finland tampades med före krisen inte försvunnit någonstans, påminner Urpilainen. Demografin, sysselsättningsgraden och den växande skuldsättningen är inget man kan blunda för.
Enligt Urpilainen har Finland en ljus framtid om man lyckas utnyttja de tillväxtmöjligheter som digitaliseringen och kampen mot klimatförändringen erbjuder.
– Det finns goda chanser för Finland om man har mod att greppa dem.