Oftast är det brist på bevis som gör att fallen inte blir lösta. Övervakningskamerornas film är pixellerad och det är svårt att se vad som händer.
Ett exempel på det är ett fall från Riihimäki år 2019, då en fånge misshandlar en annan med ett metallrör. Han slår offret åtminstone 20 gånger och fortsätter efter att offret förlorat medvetandet.
Allt det här fångas på film av övervakningskamerorna. Den misshandlade kommer att vårdas på sjukhus för livshotande skador. Ändå blir misshandlaren aldrig dömd.
Orsaken är kvaliteten på övervakningsfilmen. Den utrustning som används i landets fängelser är av dålig kvalitet.
Utredarna är tvungna att lita på ögonvittnen. Till vakterna säger sig offret ha fallit i sin cell och slagit huvudet. Under förundersökningen vägrar offret kommentera händelsen och den misstänkta förnekar brott.
Fångarnas tystnadskultur bromsar utredningar
Den dåliga tekniken syns också i en färsk undersökning av doktor i rättsvetenskap Jyri Paasonen som forskar vid Vasa universitet.
Enligt Paasonens undersökning vill de anställda vid fängelser ha bättre bevakningsutrustning. En anställd har svarat på undersökningen att hen "önskar att fängelserna skulle uppdatera sin teknik så att den ens går att reparera, så att man inte behöver leta efter reservdelar på museum".
Förutom dålig teknik ligger också långsamma förundersökningar som grund för de olösta brotten.
En del av fångarna vill inte berätta om det våld de upplever. Det kan handla om rädsla för sin egen säkerhet eller andra orsaker.
På grund av fängelsernas tystnadskultur kan det vara väldigt svårt att få tillräckligt bevis på utpressning eller våld mellan fångar för att polisen ska kunna inleda en förundersökning.
Om det dröjer länge att inleda en förundersökning går polisen miste om viktiga DNA-bevis.
Våldsbrotten mellan fångar har ökat
År 2020 rapporterades 143 fall av våldsbrott mellan fångar i finländska fängelser. Hot om våld förekom 138 gånger och polisen fick totalt 82 brottsanmälningar. Endast 32 ärenden ledde till interna disciplinära åtgärder i fängelserna.
Antalet våldsbrott och brottsanmälningar ökade och antalet hot minskade jämfört med år 2019. Fängelserna i Riihimäki och Åbo gjorde flest brottsanmälningar.
I statistiken syns bara den information som fängelsepersonalen har tillgång till.
Artikeln är en bearbetad version av Yle Uutisets Valvontakamera kuvasi kun vankia hakattiin metallitangolla päähän, syyllinen pääsi silti pälkähästä – MOT:n tutkima tapaus paljastaa ison ongelman Suomen vankiloissa av Jonna Karjalainen. Den har översatts och bearbetats av Belén Weckström.