Landssorg för att hedra översvämningens offer i Belgien – kämpaglöd varvas med förtvivlan i hårt prövade Pepinster

PEPINSTER Det är en tröstlös syn möter en i byn Pepinster i östra Belgien. Trottoarerna är fyllda med högar av bråte.

På en del hus vattnet gröpt ut innanmätet helt och hållet, andra hus är fallfärdiga.

– Det är en katastrof. Hela bottenplanet av mitt hus förstört. Man har fört bort nio flak härifrån. Det är femtio år av mitt liv som försvunnit, säger Henri som tömmer sin bottenvåning på vattenskadade föremål och gyttja.

Som hjälp har han en grupp frivilliga hjälpare. Solidariteten mellan människorna är påtaglig i byn där många fortfarande får klara sig utan grundläggande förnödenheter som rinnande vatten, el och gas.

Öppna bildvisare

Hjälp från nära och fjärran

Hjälp har kommit såväl från grannbyarna som från andra delar av landet berättar Monique som är en av de frivilliga. Hon delar ut vatten och något att äta åt dem som är i behov av det.

– Det är fint att alla hjälps åt. Men för de stackars människorna är situationen förfärlig. Man blir tvungen att riva hela kvarter. Det är svårt att föreställa sig.

Tidigare i veckan konstaterade Pepinsters borgmästare att det kan dröja tio år innan man lyckats återställa allt det som förstörts.

På nationell nivå finns ännu ingen uppskattning över de totala skadorna. Fokus ligger på att hjälpa dem som förlorat sitt hem och att hitta dem som fortfarande saknas efter störtsjöarna.

Öppna bildvisare

Statsministern hyllar hjältemodet

I ett öppet brev skriver premiärminister Alexander De Croo att regeringen kommer att göra sitt yttersta för att stödja familjer och samhällen som påverkats av översvämningarna.

De Croo hyllar också hjältemodet hos dem som räddade liv och stöttade sina medmänniskor i en svår situation.

Samtidigt förs en debatt om hur man ska kunna undvika motsvarande naturkatastrofer i fortsättningen.

Experter påtalar behovet av avrinningsområden och våtmarker för att kunna kontrollera vattenmängderna vid extremväder.

– Istället för att bygga regnvattenbassänger i betong borde vi tänka i termer av urban ekologisk planering och föredra ängar, parker och idrottsplaner som kan ta tillvara vattnet, säger arkitekten och forskaren Joël Privot till tidningen Le Soir.