– Risken för till exempel bröstcancer ökar tydligast efter 20 år (av nattjobb) och risken är högre hos personer som permanent gör nattjobb än hos personer som arbetar i tre skift, säger Karhula.
Vanliga och akuta hälsoproblem som nattjobb kan medföra är sömnproblem, trötthet och problem med återhämtningen. Enligt Karhula har upp till två av tre personer som arbetar i tre skift lindriga sömnsvårigheter. Risken för sömnproblem är högre hos kvinnor och hos äldre personer. Med åldern ökar risken för sömnproblem också i allmänhet, då sömnen lättare bryts av och det kan bli svårare att sova på dagen.
Många arbetar i tre skift under en specifik tid i sin karriär, men få jobbar så under hela karriären.
– Både hälsomässiga och karriärmässiga skäl ligger ofta bakom detta. En läkare kan till exempel besluta att en person med diabetes och dålig glukoskontroll ska jobba i två skift i stället för tre, säger Karhula.
Enligt Karhula byter kring 10–20 procent av anställda inom hälsovårdsbranschen, som jobbar i tre skift, till andra uppdrag eller så söker de sig till helt andra branscher. En del anpassar sig alltså inte till nattjobb, ens som unga.
Mest problem för morgonpigga
Majoriteten av dem som gör nattjobb gillar att göra det, säger Karhula. De som söker sig till nattjobb, är i synnerhet personer vars dygnsrytm är sen också på fritiden.
Personer som är "morgonmänniskor" får enligt Karhula mer akuta hälsoproblem av att jobba på natten. Deras naturliga dygnsrytm försvårar sömn efter nattskiftet och att sova längre under lediga dagar är också svårare för morgonpigga, vilket gör det svårare att anpassa sig till att jobba i tre skift.
Att hela tiden ändra sin dygnsrytm gör återhämtningen svårare och kan också gör det svårt få tillräckligt med sömn.
– Det rekommenderas att man inte ska flytta sin sömnrytm för enstaka nattskift. Då ska man hellre försöka komma in i sin normala dygnsrytm följande kväll, säger Karhula.
Kan vara svårt att justera sin naturliga dygnsrytm
Varje människa har sin egen, naturliga dygnsrytm och det är i första hand ljusmängden som bestämmer rytmen. Den egna dygnsrytmen går enligt Karhula endast att justera hos en liten procent av människorna, vilket innebär att det i allmänhet inte rekommenderas att man permanent jobbar på natten.
Hos lite under en fjärdedel av personerna som arbetar på natten förändras dygnsrytmen så att den mer passar ihop med nattjobbet. Hos en del personer förändras inte dygnsrytmen trots att man jobbar på natten. Då utsöndras mest melatonin under den tiden då man också normalt brukar gå och lägga sig.
Hos en del nattjobbare uteblir melatonintoppen helt och hållet. Det betyder att man inte alls har en hormonellt optimal tid för att somna. Det kan orsaka sömnproblem oavsett av vad klockan är.
15 procent jobbar nattskift
År 2019 arbetade 378 000 finländare, det vill säga 15 procent av alla finländare i arbetsför ålder regelbundet eller då och då på natten, säger Statistikcentralens överaktuarie Pertti Taskinen.
– Nästan tre fjärdedelar av skiftarbetarna jobbar regelbundet på natten. Ifjol minskade antalet anställda på grund av coronapandemin, vilket också syntes i att andelen nattjobbare minskade märkbart, säger Taskinen.
Mest nattjobb görs inom social- och hälsovårdsbranschen och näst mest inom industri-, transport- och lagerbranscherna. Lite fler män än kvinnor arbetar på natten. 35–44-åringar är de som mest jobbar nattjobb och när man blir äldre minskar mängden nattjobb. Personer som är under 24 år gamla gör också ganska lite nattjobb.
Endast kring två procent av alla arbetstagare i Finland arbetar endast på natten, enligt Kati Karhula.
Källa: STT