Under en presskonferens där journalister fick delta online, uttryckte utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) sin uppskattning för relationen mellan länderna, och tackade speciellt för Jordaniens fortsatta hantering av flyktingar från Palestina och Syrien.
Utrikesminister Safadi påpekade vikten av fortsatt stöd från internationellt håll, och därmed Finlands håll, för att kunna hantera flyktingsituationen även i framtiden.
– Vi är lite bekymrade över det minskande stödet. Finland har alltid varit en viktig aktör när det gäller att hålla den här frågan aktuell på internationellt plan, och vi hoppas på fortsatt samarbete här, sa Safadi.
Haavisto uttryckte också oro för utvecklingen på många håll i Mellanöstern där man hoppas att Jordanien ska kunna agera som en trygg punkt.
Jordanien ses som ett av de mera stabila länderna i ett område med många spänningar, och har varit en av de länderna som kunnat föra dialog med både USA, Israel och Arabländerna.
Israel och Palestinafrågan
Den senaste tiden har dock banden mellan Israel och Jordanien varit spända. Relationen mellan Jordaniens kung Abdullah II och Israels före detta premiärminister Benjamin Netanyahu var ansträngd, och situationen gjordes ännu värre av den förra amerikanska presidenten Donald Trumps beslut att flytta USA:s ambassad till Jerusalem och därmed stärka Netanyahus politiska inflytande.
Med nytt ledarskap på plats både i Vita Huset och i Israel hoppas många nu se en uppfräschning av relationerna, i synnerhet med tanke på Jordaniens relation till palestinierna - omkring 3 miljoner palestinier lever som flyktingar i Jordanien sedan krigen med Israel 1948 och 1967.
Häromdagen skulle ett beslut ha fattats av Israels högsta domstol om huruvida ett antal palestinska familjer skulle vräkas eller inte från sina hem i Sheikh Jarrah-området - en omstridd fråga som ledde till våldsamma konflikter i våras mellan Israel och den militanta gruppen Hamas. Domstolen sköt upp beslutet och föreslog en kompromiss där palestinierna skulle betala symbolisk hyra till de israeliska organisationer som enligt israelisk lag äger området, men samtidigt skulle de vara skyddade från vräkning under en längre tid.
Idén verkar dock inte i nuläget ha fallit i god jord eftersom palestinierna som bor där anser att de har rätt till marken enligt en överenskommelse från 1948 med Jordanien, som då styrde över området.
Safadi ser inte vräkning som ett alternativ.
– Vi klargjorde under oroligheterna i maj att en eventuell vräkning av palestinska bosatta i Sheikh Jarrah-distriktet på Västbanken, om det hade hänt, skulle ha varit ett krigsbrott. Jordanien accepterade inte, och kommer inte att acceptera något sådant, sa Safadi.
Safadi påpekade att Jordanien alltjämnt strävar efter en tvåstatslösning.
– Vi anser inte att det är hållbart att bibehålla status quo. Vi borde arbeta mot en tvåstatslösning som lämnar utrymme för en livskraftig palestinsk stat. Jordanien tänker fortsätta arbeta för att skapa ett politiskt klimat där det är möjligt att genomföra, sa Safadi.