– Det är en väldigt betydelsefull dag för oss urfolk i hela världen. Vi vet ju nutidsläget och vi vet historiskt hur länder har hanterat urfolken och urfolksfrågorna. Det ger oss också en viss stolthet att man från FN:s håll visar välvilja att högtidlighålla den här dagen, säger svenska Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti till Svenska Yle.
Urfolksdagen har uppmärksammats åtminstone sedan 1994 på initiativ av FN för att synliggöra urfolkens, till exempel just samernas situation och utmaningar.
Samerna arbetar för ökad självbestämmanderätt
Liksom många urfolk arbetar samerna idag för ökad självbestämmanderätt, bland annat i mark- och fiskefrågor samt inom rennäringen. Arbetet görs i enlighet med urfolksdeklarationen som antogs av FN:s generalförsamling 2007, vilket enligt Nutti är ett viktigt dokument som anger en miniminivå om hur urfolksfrågor bör behandlas.
– Det är i enlighet med det, [urfolksdeklarationen] som vi vill visa för staterna vad självbestämmande innebär. Att vi får vara med när besluten tas, inte när besluten redan har tagits vilket ofta sker när det gäller urfolksfrågorna, säger Nutti.
I världen lever urfolk i ett nittiotal länder. De representerar kring 5 000 olika kulturer och 7 000 språk – ofta minoritetsspråk som inte lärs ut i skolor. Ursprungsbefolkningar lider ofta direkt när Amazonas skogar skövlas eller när de arktiska isarna smälter. De delar erfarenheter av förtryck och våld.
Många barn dog på katolska internatskolor
Ett exempel på hur urfolk behandlats i Kanada har uppdagats under sommaren då man grävt fram kvarlevor av tusentals barn som skickades till katolska internatskolor för att assimileras med majoritetsbefolkningen. Barnen utnyttjades, levde under omänskliga förhållanden och många dog.
Skolorna var verksamma från 1800-talet fram till 1990-talet. De drevs av religiösa samfund men finansierades av staten.
Per-Olof Nutti har följt med debatten om det som benämnts som kulturellt folkmord.
– Det är djupt beklagligt och går inte att likställas med oss. Det [oförrätter] har också skett i Skandinavien i Sàpmi men inte på liknande sätt. Ett exempel från Sverige och Norge är tvångsförflyttningarna i början av 1900-talet och som fortfarande präglar de drabbade, säger Nutti.
Också oförrätterna mot samer i de nordiska länderna utreds, bland annat genom inrättade sanningskommissioner.
Flera arenor men fortfarande för lite makt
Under de årtionden som urfolksdagen har uppmärksammats har det också skett framsteg. Urfolken har fått tillgång till arenor för att mötas och samtala sinsemellan, men inte tillräckligt hög status när det gäller att påverka beslut.
– Möjligtvis har man inte lyft upp dem till en sådan status att de når samma nivå som de viktiga beslutsfattarna. Det är det som måste ske för att urfolken ska sitta med på fronten, i alla internationella organ, för att visa och tala om för världens ledare vilken allvarlig situation vi befinner oss i, säger Nutti.
– Urfolken besitter ofta kunskap för att kunna vägleda så att beslut blir bra.