På söndag väljer Pedersöre församling kyrkoherde. Yle Österbotten har bett teologen och författaren Patrik Hagman, tjänsteledig universitetslärare och docent i politisk teologi vid Åbo akademi, kommentera valet.
Valet står mellan kyrkoherdarna Mia Anderssén-Löf och Harry S. Backström.
– Det är ganska sällan som konstellationen ser ut så, att det finns endast två kandidater som dessutom så tydligt symboliserar de två riktningarna som finns i kyrkan. Men jag hoppas att väljarna bedömer de två personerna, säger Hagman.
I den första omgången sökte ingen kyrkoherdetjänsten i den nybildade församlingen. I andra omgången sökte de två kandidater som nu står till förfogande för tjänsten.
– Det är intressant att det var så svårt att få sökande till en av Borgå stifts större församlingar, säger Hagman.
Varför tror du att bara två personer sökte tjänsten?
– En viktig sak är nog att det nyligen skett en sammanslagning och en sådan kan vara knepig. Folk inom kyrkan vet att det inte är lätt att ta över kyrkoherdeskapet när många viljor ska fogas samman och nya arbetskulturer skapas. Man ska vara orädd för att ta sig an den uppgiften, säger Hagman.
Församlingsmedlemmarna röstar själva
Valet i Pedersöre församling är ett direkt val, det är alltså medlemmarna och inte de förtroendevalda som röstar. Det är också det gamla sättet att välja kyrkoherde säger Hagman.
Men det finns en pågående diskussion inom evangelisk lutherska kyrkan om vilket valsätt som är att föredra.
– Problemet med direkta val är att medlemmarna kan ha rätt svårt att bedöma det som är en stor del av kyrkoherdens uppgift, arbetsledning och administrativt arbete, säger Hagman.
– I stället sätts fokus på vem som är socialt skicklig och duktig på att predika, vilket naturligtvis är viktigt, men inte en så stor del av kyrkoherdens arbetsuppgift, säger Hagman.
Samtidigt anser Hagman att det finns ett värde i att församlingen själv får välja sin herde och valsättet har en lång tradition som går tillbaka ända till urkyrkan.
Kyrkan styrs inte enbart av kyrkoherden
Patrik Hagman säger att församlingen inte kommer att få helt olika uttryck beroende på vem som väljs till kyrkoherde. De övriga medarbetarna finns kvar inom församlingen och har sina egna betoningar.
– Det är klart att det spelar en roll vem som är kyrkoherde. Men i den här konstellationen kan man nog tryggt påstå att de två personligheterna är en större skillnad än två teologiska inriktningar, säger Hagman.
Kyrkan styrs trots allt av gemensamma bekännelser och överenskommelser och av skriften i högre grad än av en enskild kyrkoherde säger Hagman.
I debatten har man lyft fram ämbetsfrågan och konservativ kontra liberal. Ser man på fel saker om ledarskap och administration ändå är en så stor del av kyrkoherdens uppgift?
– Det är inte lätt att säga vad som är rätt. Jag kan gott förstå de Pedersörebor som anser att ena kandidaten slår vakt om värden som är viktiga för dem, och att andra tänker likadant om den andra kandidaten.
– Men helt klart är att kyrkoherdeskapet är en svår uppgift som kräver kompetens, ledarskap och en vision, och det är nog dessa kvaliteter man ska försöka sig på att bedöma.
Patrik Hagman säger att båda kandidaterna är mycket kompetenta när man ser till utbildningen. Båda är teologiedoktorer, har erfarenhet av herdeskapet och är erfarna människor.
Konflikten är verklig
Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, säger i en intervju i Österbottens tidning att han ställer sig tveksam till valsättet som riskerar att orsaka polarisering inom församlingen (bakom betalmur).
Var det klokt med ett direkt val i det här fallet? Eller är det just precis så man ska göra, lyfta katten på bordet?
– Jag tror inte att det gör så stor skillnad. Vi har exempel på församlingar där det andra valsättet lett till stora problem för att man fått bilden av att det finns en insidergrupp som väljer å hela församlingens vägnar. Båda sätten har sina problem och fördelar.
Polarisering uppstår inte på grund av ett val eller hur valet förrättas säger Hagman.
– Polariseringen och konflikten finns, den är verklig. Vad som är vist när det gäller hur mycket synlighet man ger en konflikt är inte lätt att avgöra. Ibland lönar det sig att lyfta katten och ibland vinner ingen på det, säger Hagman.
Vissa frågor synliggör polariseringen
Patrik Hagman säger att det helt tydligt finns situationer där frågor som han börjat benämna som "kulturkrigsfrågor" blir viktiga, så som ämbets- och äktenskapsfrågan.
När det gäller ekonomi eller större strategiska beslut fungerar samarbetet inom kyrkan oftast smärtfritt. Hagman säger att det samma gäller på det lokala planet.
– Det viktiga lokalt är att man lyckas bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Finns förtroendet så kan man samarbeta trots olika åsikter i vissa frågor, det ser vi i många församlingar, säger Hagman.
Det finns starka väckelserörelser i Pedersöre. Representanter för Laestadianernas fridsföreningars förbund säger till Österbottens tidning att de vill se en man i prästämbetet (bakom betalmur). Är ämbetsfrågan fortfarande en tröskelfråga inom kyrkan?
– Här finns stora regionala skillnader. I Borgå stift finns bara en handfull församlingar som inte har eller haft en kvinna som präst. På så vis börjar den här frågan vara passerad.
Hagman säger att han inte tror att det dröjer så länge innan ämbetsfrågan är marginaliserad. Det finns inte heller någon och rörelse inom kyrkan som aktivt försöker ändra på ämbetssynen.
– Från kyrkans sida är det entydligt att både kvinnor och män kan inneha prästämbetet, säger Hagman.
Frågan om äktenskapet är å andra sidan fortfarande öppen och ett litet steg togs under kyrkomötet. Frågan är i vilken riktning säger Hagman.
– Det går ofta långsamt inom kyrkan och på sätt och vis tror jag att det är så det måste vara. Snabba beslut skulle innebära att någon blir överkörd och det är aldrig bra att köra över någon, säger Hagman.
LFF säger att vad de gör om Pedersöre församling får en kvinna som kyrkoherde ännu är oklart. Hur ska man se på ett sådant uttalande?
– Frågan är väldigt komplicerad. Utan att nedvärdera någons övertygelse eller uttalande skulle jag ändå säga att väckelserörelsernas tröskel att lämna kyrkan ibland är högre än man ger sken av, säger Hagman.
En orsak till detta är att många anställda i den evangelisk lutherska kyrkan har sin bakgrund i väckelserörelserna.
– Skulle det då innebära att de alla sa upp sig eller skulle de jobba i en kyrka de inte hör till? Det är ett mera smärtsamt beslut att lämna än man kanske ger sken av, det säger jag med full respekt för att det är en svår fråga. Jag tror vi måste hitta sätt att samexistera, säger Hagman.
Debattens fokus avgör valutgången
Patrik Hagman säger att fokuset i debatten inför valet har betydelse. Väljer man att fokusera på kandidaternas personliga egenskaper eller delar man upp sig i två läger.
Hagman säger att ganska få antagligen anser att ämbetsfrågan är av sådan dignitet att den är helt avgörande. Men att just ämbets- och äktenskapsfrågan ses som uttryck för det verkligt avgörande, så som synen på bibeln.
– Jag kan inte säga annat än att det oftast stämmer. Det är frågor där en persons bibelsyn kommer till uttryck.
Hagman skulle önska respekt från båda sidor.
– På den mera konservativa sidan kunde man också fördjupa sig i hur också de mera liberala tycker det är viktigt att följa bibeln. Det är inte så någon inom kyrkan anser att bibeln är oviktig, säger Hagman.
Tron kan ha olika funktioner
Patrik Hagman säger att skillnaderna i grunden handlar om att människor har olika funktioner för sin tro. Tro kan för en person hjälpa en att se världens mångfald och skönhet. Det är en syn som Hagman själv ställer sig bakom.
För en annan är syftet med tron att se världen som lite tryggare och klarare.
– Många forskare anser att det här beror på vår personlighetstyp och att det till och med kan vara genetiskt betingar. Det kanske till en del förklarar varför de här frågorna är så svåra, säger Hagman.
Det kan också vara svårt att gå emot sin rörelse i de frågor som anses som viktiga inom rörelsen, även om man inte själv tycker likadant.
Inom många rörelser i Sverige har man så småningom övergett sina tidigare tröskelfrågor säger Hagman.
Vem som engagerar sig avgör valet
Patrik Hagman säger att hur valdebatten förs och vilka frågor som lyfts fram också har betydelse för utfallet inför kyrkliga val. Frågan är om man betonar de kandiderande individerna eller om man delar upp sig i olika åsiktsläger på grund av enskilda frågor.
Man kan med fog anta att deltagandet i kyrkoherdevalet blir högt, Pedersöreborna brukar flitigt utnyttja sin rösträtt.
Ur kyrkans perspektiv är det bra att kyrkan engagerar, och att samhälle och media intresserar sig för kyrkans angelägenheter. Det visar att det händer saker inom kyrkan säger Hagman.
I det här valet är deltagandet också avgörande för utfallet säger Hagman.
– Frågan är hur mycket väljarna engagerar sig, speciellt de som kanske inte annars är så engagerade i församlingen. Det är de som avgör valet på söndag, säger Patrik Hagman.