Start
Artikeln är över 3 år gammal

Kina drar åt tumskruvarna på tekniksektorn – den senaste planen har fått investerare att darra på handen

Sent i onsdags presenterade den kinesiska regeringen en tiopunktsplan som avhandlar de regleringar och lagändringar som ska gälla för vissa delar av samhället. Det bådar illa för landets teknik- och internetföretag.

Kiiinan 70-vuotis juhlapäivä 1. lokakuuta 2019. Presidentti Xi Jinpingin kuvia ja väkijoukkoa taivaallisen rauhan aukiolla
Den kinesiska staten skruvar upp värmen under fötterna på teknikföretagen i landet. Bild: Roman Pilipey / EPA

På sätt och vis är det här en uppdaterad version av delar av den femårsplan som lanserades av Kinas president Xi Jinping tidigare i år.

I den nya planen talar man om att kartellbildningslagarna måste fortsätta ses över och få en starkare roll i Kinas affärsliv. Planen vill också se utveckling av bättre lagstiftning på en rad olika områden som bland annat vetenskap, biosäkerhet, lagar gällande teknisk innovation, kultur och utbildning. Lagar som har med smittskydd och karantän att göra ska också genomgå uppdateringar.

Investerare är nu oroliga för vad de här nya lagarna och regleringarna ska innebära för dem, och börsen reagerade därefter. Samtidigt betraktar en del också gränsen på fem år som välkommen, eftersom den åtminstone ger någon slags tidsram, även om vad som kan hända inom den fortfarande är mycket osäkert.

Statens kampanj mot teknik och privatutbildning fortsätter

Kina har de senaste månaderna gått in med krafttag mot bland annat teknik- och utbildningsbranschen.

I slutet av juli meddelade man att företag som sysslar med privatundervisning i någon form, hädanefter måste struktureras om så att de klassas som icke-vinstdrivande. Specialinriktade studier för att ta examen i vissa ämnen, sommarkurser och utbildningar, utländska läroplaner och undervisning som hålls av utlänningar via nätet förbjuds.

Min Country, Gansu province
Företag i den privata utbildningssektorn i Kina har sett värdet på sina aktier rasa den senaste tiden Bild: EPA/MARK

Det här var ett hårt slag mot en bransch med ett uppskattat värde på omkring 100 miljarder euro.

Innan dess hade internet- och teknikjättarna i Kina fått känna av en intensifierad press från staten. I höstas fick Ant Group, ett dotterbolag till näthandelsjätten Alibaba, som skulle ha lanserats på börsen i november, en kalldusch när den kinesiska regleringsmyndigheten för banksektorn inledde en omfattande granskning av bolaget.

Efter denna incident har Alibaba och andra jättar som till exempel Tencent blivit föremål för utredningar om kartellbildning, med böter och omstruktureringar som resultat, och granskningar av en rad andra storföretag har följt.

Vissa utredningar görs med finansiella svepskäl, medan andra, som persontransportbolaget Didi, fick höra att de potentiellt brutit mot mera eller mindre specificerade datasäkerhetsregler.

Företag inblandade i att ta fram eller handla med kryptovalutor är också under hårt tryck, vilket påverkar den globala handeln med dem eftersom en avsevärd del av valutorna tas fram av just kinesiska så kallade miningföretag (processen att skapa många kryptovalutor kallas mining).

Inte bara pengar på spel

Medan en del av åtgärderna är till för att omstrukturera marknaden, handlar det i många fall även om att ta en bredare kontroll över delar av samhället.

Många familjer lägger ner stora summor på att låta sina barn gå på privatundervisning så att de kan klara det nationella högskoleprovet, gaokao, som anses utgöra porten till vidare framgång i karriären och livet. Det sociala trycket att prestera väl i det här provet är enormt högt och är en källa till både ekonomisk och psykisk press, med självmord och depressioner som följd.

Daghem i Kina.
Gaokao har kritiserats för att handla mer om att memorera information än att lära sig, men utgör en viktig del av det kinesiska samhällslivet Bild: EPA/ROLEX DELA PENA

Samtidigt är det bara de förmögnare i medelklassen och uppåt som har möjlighet att sponsra den här sortens extraundervisning, vilket gör att en stor del av befolkningen som befinner sig på landsbygden eller har en sämre ekonomisk status inte riktigt har en chans att mäta sig mot sina förmögnare landsmän.

Åtgärderna mot privatutbildningar har lika mycket att göra med att begränsa utländskt inflytande på det kinesiska intellektuella livet, som att jämna ut vissa samhällsklyftor som har blivit allt bredare i Kina. Men, tror en del analytiker, det handlar också samtidigt om att sänka kostnaderna för föräldrar att uppfostra barn – med förhoppning om att på längre sikt stimulera befolkningstillväxten som varit ett orosmoment för landet.

Den kinesiska staten visar vem som bestämmer i slutändan

Då Ant Groups börsnotering kollapsade, spekulerades det att upptakten till händelsen låg i en konferens där Alibabas grundare Jack Ma öppet gick ut och kritiserade regeringens banksektor och regleringsmyndigheter och hävdade att de är bromsklossar för den kinesiska tillväxten.

Många av de enormt framgångsrika företagen som Alibaba, hade länge fått specialbehandling, men Jack Mas ord träffade en öm punkt och staten visade var skåpet egentligen ska stå.

Jack Man säätiö on myös tukenut afrikkalaisyrittäjyyttä. Ma puhuu Ghanan pääkaupungissa Accrassa järestetyssä yrityskilpailussa 20. marraskuuta 2019.
Alibaba var en enorm kinesisk framgångssaga, men förra året hamnade grundaren Jack Ma i onåd och försvann från offentligheten i flera månader. Sedan dess har hans företag varit måltavla för den kinesiska statens utredningar. Bild: AOP

Att landets ledare Xi Jinping och hans stab nu sveper genom internet- och tekniksektorn med strålkastare har också att göra med den mängd information som många av de här jättarna har samlat på sig. Betaltjänsten Alipay som sköttes av Ant Group har till exempel 731 miljoner användare i sin enorma databas.

I en framtid som ska byggas med mera kontroll, potentiella sociala poängsättningssystem och lydnad inför staten, så är all information man kan få värd mycket mera än de ekonomiska förluster man orsakar.

Och informationen ger också möjlighet för staten att hålla koll på potentiella finansbubblor. Kontrollen över ekonomin, och de effekter den har på det kinesiska samhället, är central för den kinesiska politiska strategin.

Det var en kraftigt centralstyrd kontroll som ledde till de ekonomiska framgångar som gjorde landet till en storspelare, och den har också bidragit till ett välstånd som gett det styrande kommunistpartiet legitimitet i många kinesers ögon. Men välståndet är samtidigt också det som garanterar att partiets makt fortsättningsvis kvarstår.

Xi Jinping höjer ett glas vin vid en tillställning i Peking (arkivbild)
Xi Jinping, generalsekreterare för kommunistpartiet i Kina och landets president, vill göra Kina världsledande – och det kräver insyn och kontroll Bild: EPA-EFE/All Over Press

Insyn i stora inhemska företags data betyder också att man kan se om något potentiellt kan hota stabiliteten och välståndet. Det kan också hindra utländska aktörer från att få alltför mycket inflytande utan att den kinesiska staten vet om det, och låter dem vid behov agera mot det.

Mycket handlar också om kampen med konkurrenter internationellt, och den egna ambitionen att placera Kina i världsledande position. De politiska spänningarna mellan USA och Kina har spätt på tanken att man måste gå vidare från det samhälle man hade och bli en post-industriell nation.

Regleringarnas tid är här för att stanna

En del analytiker ser den nya planen och de aggressiva tagen mot teknik och utbildning överlag som en övergående del av den omstrukturering som Kina gör för att anpassa sig till de rådande förutsättningarna i världen, och hoppas att saker och ting lugnar ner sig.

Men många ser också risker för att Kina går för långt eller tar i med för hårda nypor, vilket kan avskräcka företag som har eller planerar att ha verksamhet i landet att investera i nytt.

Somliga ser det också samtidigt som chansen att köpa in sig i långsiktigt lönsamma företag, vars aktier nu är på en slags rea, men huruvida det här på riktigt är en god investering eller ej, är svårt att avgöra eftersom bollen mestadels ligger i den kinesiska statens händer.

Det som står klart är att tiden då kinesiska teknikjättar hade frikort från den kinesiska staten verkar vara över.

Källor: Reuters, Forbes, The Economist, Foreign Policy, Kinamedia, Wall Street Journal, BBC, Al Jazeera