Att inleda en intervju med Helsingfors nya biträdande borgmästare för fostran och utbildning med frågor om Afghanistan kan tyckas märkligt. Men just i det här fallet är det inte det.
Nasima Razmyar är född i det land och den stad, Kabul, vars utveckling just nu noga följs med av västvärlden, inklusive Finland.
Razmyar har inte besökt Afghanistan sedan hon var fem år gammal. Familjen flyttade till Moskva då hennes pappa utsågs till diplomat där 1989 och i början av 1990-talet flydde familjen till Finland.
– De känslomässiga banden till Afghanistan har inte försvunnit. Det är landet jag är född i och det är landet där mina föräldrar växte upp och där mina släktingar ännu bor, säger hon.
Andra perioden som biträdande borgmästare
Familjen Razmyar bodde först i Rovaniemi men flyttade 1993 till Helsingfors. Från och med andra klass gick Nasima i den finskspråkiga skolan i Kottby.
Samtidigt pågick ett inbördeskrig i Afghanistan. Efter det grep talibanerna makten och förbjöd flickor från att gå i skola.
Vi sitter i centrumbiblioteket Ode en stilla eftermiddag och kriget i Kabul känns avlägset.
Nasima Razmyar har efter att hon på 1990-talet kom som flykting till Finland valts in i riksdagen 2015 och två gånger om utsetts till biträdande borgmästare i Helsingfors.
Under förra fullmäktigeperioden ledde hon kultur- och fritidssektorn och nu ska hon då leda sektorn för fostran och utbildning.
"Att få berätta om Ode förstärkte bilden av vilket fantastiskt land vi lever i"
Med tanke på vilka sektorer hon har och haft ansvar för är det inte konstigt att hon valt centrumbiblioteket som plats för intervjun.
– En höjdpunkt under förra fullmäktigeperioden var när jag fick vara med och öppna centrumbiblioteket. Att få berätta om Ode förstärkte bilden av vilket fantastiskt land vi lever i och vilken fin stad Helsingfors är, säger Razmyar.
Coronapandemin har lett till att Razmyar själv inte besökt bibliotek så ofta.
– Tröskeln att besöka biblioteken har varit hög. Visserligen har biblioteken varit öppna för utlåning men det är inte det jag söker när jag besöker bibliotek.
Tycker om att köpa böcker
Det visar sig också att lånade böcker inte enligt Razmyar smäller lika högt som köpta.
– Jag tycker om att besöka bokhandeln och kunna köpa en bok som jag kan lägga i bokhyllan. Det är härligt att låna men det är läckert att kunna gå till bokhandeln och där välja en bok som hittar sin plats i hyllan, säger hon.
Hon understryker ändå att familjen brukar besöka det lokala biblioteket på Drumsö, där de bor. Och barnen lär ska gilla att besöka Ode.
"Jag är mycket glad att vi kan prata finska i dag"
Razmyar har en svenskspråkig man och hennes två söner, Jonas och Jacob, går i ett svenskspråkigt daghem. Intervjun med Svenska Yle vill hon ändå göra på finska.
Men sitt förhållande till svenskan tvingas hon redogöra för på svenska.
– Jag lyssnar på svenska varje dag. Men det är svårt för mig att tala och jag vill lära mig att tala bättre. Jag är mycket glad att vi kan prata finska i dag, säger hon på felfri svenska.
"Jag tror inte de någonsin berättar att någonting inte fungerar"
Via sina barn har hon en direkt kontakt till sektorn hon nu ska leda.
– Båda barnen far till daghemmet varje dag. Jag vet vilken betydande vardaglig service det handlar om och att den är fungerande, bra och av hög kvalitet.
Så om pojkarna där hemma säger att någonting i daghemmet inte fungerar ringer mamma då till daghemsföreståndaren i egenskap av biträdande borgmästare?
– Till all lycka har vi en lite annorlunda verksamhetskultur i Finland. Jag tror inte de någonsin berättar att någonting inte fungerar. De trivs och njuter. Jag kan se hur de bara under en dag har utvecklats och vad de lärt sig. Men via föräldrar kommer det respons och det jag får reda på ska utredas.
Hur få behörig personal till daghemmen?
En stor fråga som nu är på Razmyars bord är hur Helsingfors ska locka tillräckligt med personal till daghemmen.
Särskilt till de svenskspråkiga daghemmen har det under många år varit svårt att rekrytera behörig personal.
– Det handlar om intressebevakning och om det finns tillräckligt med studieplatser. Andra faktorer är lönen och välmående på arbetsplatsen.
Politikerna kan inte direkt påverka lönen, men vi kan lägga upp målsättningar.
Helt och hållet är det inte Helsingfors stads uppgift att lösa frågan och Razmyar vill att staden samarbetar med staten för att lösa bristen.
– Politikerna kan inte direkt påverka lönen, men vi kan lägga upp målsättningar för löneutvecklingen. Vi ska iaktta de branscher där det råder arbetskraftsbrist. Ett klart missförhållande är att lönen är bättre i omkringliggande kommuner.
Vad kan du som biträdande borgmästare göra åt det?
– Jag kan se till att frågan finns med i fullmäktiges strategi som är bindande.
Stoppa segregationen viktig fråga
Den viktigaste frågan inom fostran och utbildningen är enligt Razmyar att stoppa segregationen.
– Varje skola ska vara en bra skola och alla lärare ska kunna jobba i vilken skola som helst. Lärarna ska känna sig trygga och orka med sitt arbete.
Under de närmaste fyra åren handlar mycket om den förlängda läroplikten och hur coronapandemin drabbar barn och unga.
Razmyar nämner också Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, ett statlig projekt som ska möjliggöra gratis hobbyer för alla barn.
Valde fostran och utbildning framför social- och hälsovård eller kultur och fritid
Razmyar var också biträdande borgmästare under den förra fullmäktigeperioden och ledde då sektorn för kultur och fritid.
Hon hade möjlighet att fortsätta leda den sektorn under de närmaste fyra åren, men valde istället fostran och utbildning. SDP fick nämligen välja som tredje parti.
Då var det redan klart att borgmästarposten går till Samlingspartiet och biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn till De Gröna. Därmed kunde Razmyar välja mellan fostran och utbildning, social och hälsovård och kultur och fritid.
– Jag funderade länge, både ensam och med gruppen. Men enligt SDP är fostran och utbildning viktiga och jag tror att både skola och småbarnspedagogik är betydelsefulla när det gäller familjers välmående. Sektorn är så otroligt stor att det var ganska klart vad jag vill göra de kommande fyra åren.
"Restriktionerna har inte varit på den nivå jag själv hade önskat"
Coronarestriktionerna drabbade den sektor Razmyar ledde tidigare väldigt hårt. Och hon har inte dragit sig för att kritisera de begränsningar hon tycker att går för långt.
– Från hösten i fjol till i våras har restriktionerna inte varit på den nivå jag själv hade önskat. Barns liv borde mestadels få fortsätta som normalt. Att begränsa hobbyverksamhet och hålla undervisningen på distans borde vara de sista åtgärderna, men trots det gick man in för dessa.
Problematiskt att vaccineringarna framskrider samtidigt som till exempel Helsingfors festspel måste ställa in.
– Och det är problematiskt att vaccineringarna framskrider samtidigt som till exempel Helsingfors festspel måste ställa in (på grund av rådande restriktioner).
Vissa SDP-ministrar som Krista Kiuru och statsminister Sanna Marin har haft en stram linje gällande restriktionerna och har i debatten ställts mot Helsingfors. Hur ser du på situationen där du dels representerar SDP och dels Helsingfors?
– Det gäller att hålla uppe dialogen och jag förstår att social- och hälsovårdsministeriet ser på saken ur en annan synvinkel, mer ur ett hälsoperspektiv. Men en biträdande borgmästare i Helsingfors kan fundera hur coronarestriktionerna påverkar barn och unga på lång sikt och vilka de sociala konsekvenserna blir.
– Ingen har det fullständigt rätta svaret. Jag representerar i sista hand Helsingfors och måste därför kraftfullt föra fram mitt budskap. Men jag tycker också att Marin har kommit med många bra uttalanden.
"Han drog efter andan och sa att vi lever i ett paradis"
Razmyar svarar på frågorna mångordigt och ger ofta långa svar där mer eller mindre alla aspekter tas i beaktande för att inget ska glömmas bort. Som politiker brukar göra.
Hon låter som en typisk politiker, men på sociala medier har hennes speciella bakgrund blivit tydlig under de senaste veckorna.
Den 11 augusti skrev hon på Facebook (översatt från finska):
"Jag pratade just med min pappa och berättade att barnen i Helsingfors i dag har börjat skolan. Han drog efter andan och sa att vi lever i ett paradis.
Han har hela dagen chockerat följt med händelserna i Afghanistan. Situationen är hemsk. Jag kan bara känna stor tacksamhet för den vanliga vardag som vi får leva här."
Här är intervjuer med två andra biträdande borgmästare:
Helsingfors nya biträdande borgmästare Daniel Sazonov har Malmgård i hjärtat