– I fjol våras flyttades en stor del av skolhälsovårdarna över till andra uppgifter. Sedan blev situationen lite bättre för en tid, men nu har de fullt upp med vaccinationerna av 12–15-åringar och den övriga befolkningen. Det leder till att deras egentliga arbetsuppgifter blir ogjorda, säger Tiina Mäenpää, ordförande för Hälsovårdarförbundet.
Skolhälsovården har länge lidit av stora regionala skillnader. I Helsingfors har alla skolelever inte fått gå på de läkargranskningar som de borde gå på.
Brist på skolläkare
Enligt Institutet för hälsa och välfärd uppfylls personaldimensioneringen för skolhälsovårdare på 93 procent av hälsovårdscentralerna.
Hälsovårdarförbundet anser ändå att skolhälsovårdarna har för många elever på sitt ansvar.
Rekommendationerna för personaldimensioneringen är gjorda år 2004. Enligt Hälsovårdarförbundet har ändå problemen bland barn och unga ökat efter det. Kulturell mångfald innebär också utmaningar.
Det råder också brist på skolläkare, vilket innebär att skolhälsovårdarna gör en del av deras arbete. Enligt Institutet för hälsa och välfärd uppfylls rekommendationen om antalet skolläkare vid enbart en femtedel av av hälsovårdscentralerna.
– Skolhälsovårdarna var överarbetade redan före coronapandemin. Pandemin har varit väldigt tung för eleverna och det kommer att synas i tjänsterna särskilt då epidemin lugnar sig, säger Mäenpää.
Mäenpää vädjar till kommunerna att börja planera hur situationen ska skötas i skolhälsovården efter pandemin – och med hurdana resurser.
"Servicesedeln är inte en lösning"
I Helsingfors har man försökt lösa problemet med skolhälsovården med hjälp av tillfälliga servicesedlar. Tiina Mäenpää vid Hälsovårdarförbundet säger ändå att det försätter eleverna i en ojämlik situation.
– Alla föräldrar tar inte nödvändigtvis själva kontakt med skolhälsovården. Forskning visar att de barn och familjer som är i särskilt stort behov av stöd låter bli att ta kontakt om det är på eget ansvar.
Det förebyggande arbetet sparar pengar
Vanligen föreställer man sig att skolhälsovårdarens jobb går ut på att väga, mäta och vaccinera. Det gör det också – men det förebyggande arbetet är en väsentlig del av arbetet, säger Mäenpää.
– Det som barnen och familjerna berättar på hälsogranskningarna spelar en ännu större roll.
En satsning på personalen i skolhälsovården är en investering i framtiden, anser Mäenpää.
– Ju tidigare vi kan ta itu med problem som barn och unga har, desto billigare blir det för kommunerna och samhällsekonomin. För att inte tala om hur viktigt det är på ett personligt plan. Barnskyddet, specialsjukvården och hela hälsovårdssystemet blir mycket mindre belastat om vi ingriper i ett tidigt skede, säger Mäenpää.
Det här är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Pandemia syö edelleen kouluterveydenhuoltoa – väkeä siirretty koronatehtäviin av Marika Harjumaa. Bearbetningen är gjord av Veronica Bogomoloff.