46-åringen avgjorde i praktiken diskusfinalen genast i den första omgången. Den tidigare sydafrikanska OS-medaljören slängde iväg diskusen till 57,24, ett resultat ingen annan finländare kunnat matcha denna säsong.
– Jag visste vad pojkarna är kapabla till och det handlade främst om jag kommer upp på min egen nivå. Efter det första kastet var det bara att ösa på och ha det roligt, säger Vasa IS-kastaren efter FM-guld nummer sju.
Kruger vann tävlingen med resultatet 59,61, vilket är hans längsta kast på några år. Han hade också ett annat kast över 59 meter och ett tredje strax under, men 60 meter lyckades han inte spräcka. Segermarginalen till Pyry Niskala var över fem meter.
60 meter i Stockholm?
Senast Kruger kom över 60 meter var säsongen 2010. Efter det har han bland annat hunnit ha en fem år lång paus från diskuskastningen.
– Det finns ett mått för när du kan klassa dig en sann diskuskastare och det är 60 meter. Jag siktar alltid på det, också som en sån här gammal gubbe, säger Kruger med ett skratt.
Kruger får en ny chans att överskrida gränsen nästa helg då han ställs mot bland annat de färska OS-medaljörerna Daniel Ståhl och Simon Pettersson i Sverigekampen i Stockholm.
Orolig över nivån
Nästa år hyser Kruger vissa förhoppningar om att kunna nå EM i München – som skulle vara hans första mästerskap sedan 2010 – men hans huvudtävlingar går av stapeln i Tammerfors i form av veteran-VM.
– Jag fortsätter så länge jag håller den här nivån. Jag tränar förstås inte i närheten av lika mycket som under elitsatsningen, men jag diagnosticerades med sömnapné för sex, sju år sen och måste hålla fysiken i skick.
– Kanske jag också kan inspirera någon soffpotatis där hemma att inte bara sitta framför tv:n.
Guldresultatet var det bästa i Kalevaspelen på fem år. Att Kruger fortfarande är klart bäst i landet är också ett tecken på den djupa dal grenen befinner sig i.
– För att vara helt ärlig är jag lite orolig. Kurvan har pekat neråt ganska länge. Vi har en del duktiga juniorer, men vi måste framför allt organisera idrotten bättre. Vi behöver bättre tränare och vi måste sköta om dem bättre. Det räcker inte bara med idrottarna.