“Våra kasslerskivor blev helt råa och oätliga” – så här har ni missförstått sverigesvenska recept

Om det står skrädmjöl i receptet, kan jag då ta vanligt vetemjöl i stället? Är speltmjöl samma som dinkel? Och varför hittar jag aldrig nakenhavre i min butik?

Ingredienser och maträtter är ett område där språkförbistringen mellan det finlandssvenska och det sverigesvenska är stor. Orsakerna är bland annat (delvis) olika matkulturer, finskans starka inflytande på finlandssvenskan och varumärken som också har blivit namnet på en råvara.

Katastrof i köket

Ibland leder de här språkliga missförstånden till överraskande slutresultat i köket. Språkpodden Näst sista ordet frågade er vilka ord ni missförstått och hur det slutade i köket. Här listar vi några av era berättelser.

Flera berättelser hör du i veckans avsnitt av språkpodden Näst sista ordet.

Leverlåda eller korvkaka - sverigesvenska recept som slutat i katastrof i finska köket

Min finskspråkiga hustru lagade för många år sedan mat enligt ett recept i Husis där man skulle bryna kasslerskivor hastigt på båda sidorna i en minut. De blev helt råa och oätliga.

Kassler i Sverige är en varmrökt kotlettrad, och är helt tillagad när man köper den. Bryna gör man bara för att få lite färg på dem. Det som i Finland kallas kassler heter fläskkarré i största delen av Sverige, i Skåne kallas den för grishals.

Skåning i diasporan

Jag fick för mig att servera vegetarisk moussaka till mina vänner. Vegetrenden var då ny i Finland, den var mer känd och längre hunnen i Sverige. Receptet instruerade att använda cirka 3 dl sojafärs. Det gjorde jag - skillnaden var tyvärr att i Sverige var det mer vanligt att använda färdigt uppsvälld sojafärs (som nu också säljs frusen i finska affärer). Då fanns bara torr sojafärs i butikerna i Finland. Så när jag serverade middagen bestod min vegetariska moussaka av 90 procent sojafärs och väldigt lite något annat. Mina vänner åt snällt upp.

Jag insåg först efteråt mitt misstag, och priset vi betalade var fruktansvärt ont i magen i ett dygn. Sedan dess är mina vänner varit noggranna med att föreslå hämtmat - och jag har inte bjudit någon på sojafärs efter det.

My

Det hopplösa köttet

Varje kötträtt vållar problem. Jag förstår inte köttdelarnas rikssvenska namn i kokböckerna och jag förstår inte köttdiskens finska namn. Att gå till en finskspråkig köttdisk och be om ”fransyska” gör liksom ingen glad, oberoende av på vilket språk man försöker göra sig förstådd.

Suck

Bland alla berättelser som kom in handlade de flesta om obegripliga namn på köttstycken, styckningsdetaljer och korvar. Här kommer en ordlista på de största skillnaderna mellan sverigesvenska och finlandssvenska ord relaterade till kött i recept.

De förbannade mjölkprodukterna

Jag har glömt bort skillnaden på keso och kesella och jag kommit hem med fel produkt mer än en gång. Det har blivit en del extra butiksresor, men nu har jag lärt mig vad som är vad med hjälp av “innötningsmetoden”.

Kökspigan

Parallellt med problemen vid köttdisken är det många som skrapar sig i huvudet när de läser om olika mjölkprodukter i sverigesvenska recept. Här kommer de vanligaste orden som leder till förvirring.

Samma men olika

Den finlandssvenska ungdomskören tillfrågades av sina rikssvenska värdar vad de ville ha vid ankomsten sent på kvällen. "Semlor skulle vara gott" sa finlandssvenskarna och väntade sig inte fastlagsbullar - vilket de fick.

Sångare

Semlor och örfilar i Finland är fastlagsbullar och kanelbullar i Sverige. Vårt svenska språk kryllar av mattermer som är olika men som syftar på samma ingrediens och maträtt. Här kommer de konstigaste synonymerna.

Främmande rätter

Trots att Finland och Sverige i mångt och mycket har en snarlik matkultur finns det skillnader.

När man i Sverige räknar upp delikatesser som lapskojs, rårakor, raggmunkar, palt och kroppkakor ser många av oss finlandssvenskar ut som frågetecken.

Motsvarande förvånade miner får många sverigesvenskar när vi finlandssvenskar nämner siskonkorvsoppa, fyllkaka, snålsoppa, memma och kalakukko.

I sammanhanget är det bra att minnas att det också finns stora regionala skillnader på matterminologin inom ett land. Det här sammanfattas väl av signaturen Paprikan:

Det är alltid svårt att "översätta" ingredienser mellan två länder, och det gäller inte enbart mellan Finland och Sverige. Enskilda ingredienser och maträtter kan ha olika namn också inom ett och samma land. Om vi skulle sätta igång en diskussion om vad som ska kallas "pannkaka" och vad "plätt" i ett sällskap med enbart finlandssvenskar, enbart svenskar och en blandad grupp skulle vi också få helt olika svar.