Två byggarbetare står och tittar ner i en stor grop mellan husen på Luftslottsgatan 3. I gropen finns flera rör, med kablar tvinnade runt sig.
– Jag tror det är åldern som fått rören att spricka. De där kablarna borde också vara inkapslade i rör, så här bygger man inte längre, säger en av dem.
– Vi har hittat flera rör som sprungit läck, vi grävde upp en annan del av gården alldeles nyss, säger en annan.
Vi står invid gropens kant med Carita Sipilä, som är hyresgästernas förtroendeperson. Hon pekar på en bro över en grop, med ett öppet staket.
– Här kan ett litet barn lätt falla igenom. Så här har det sett ut hela sommaren, och det är först nu som de börjat jobba här.
Hur kan det ta så länge? undrar Sipilä.
– Det var redan i december i fjol som vi märkte pölar med vatten här, bredvid bastun. Det var varmt vatten, som inte frös, trots att temperaturen var på minussidan på nätterna. Vi gjorde genast flera anmälningar till hyresvärden.
Huset ägs av Helsingfors stad, eller rättare sagt det stadsägda bolaget Heka, Helsingfors stads hyresbostäder.
– Vi hörde inget av Heka på en lång tid. I april fick vi sedan hem ett brev.
"Vattenanvändningen har ökat i fastigheten. Vatten är dyrt. Den ökade användningen lägger tryck på oss att höja hyrorna", lyder inledningen till brevet. I brevet finns också en lista på tips för att spara vatten, till exempel kan man duscha snabbare, inte skölja disken innan diskmaskinen, och använda sparprogram då man tvättar byke eller disk.
I april låg fastighetens totala vattenanvändning på nästan 1 200 000 liter, vilket är nästan tredubbelt mera än året innan. Men redan i december kan man se att vattenanvändningen ökat drastiskt. Användningen är i snitt dubbelt så hög som mellan december och juni året innan.
Disponentförbundet: "Man kan inte dröja med reparationerna"
– Ifall man misstänker en skada, ska man genast anmäla den. Ifall en hyresgäst låter bli att anmäla en skada de är medvetna om, kan de till och med tvingas betala skadestånd, säger Jenni Valkama, juridisk expert på Disponentförbundet.
Valkama säger att läckor inne i lägenheter ofta orsakar större skador än de utomhus.
– I de senare fallen kan ändå tekniska utrymmen och källare fyllas med vatten.
Hur snabbt måste hyresvärden reagera på en vattenskada?
– Så att den orsakar så lite skada som möjligt, värden kan inte dröja med reparationerna, säger Valkama.
"Jag visste att inget gott kunde komma av Heka"
Sipilä har bott på Luftslottsgatan sedan husen byggdes år 2003. De första tio åren var hon ordförande för invånarkommittén. Sedan slogs Helsingfors mindre hyresbostadsbolag samman till Heka.
– Då slutade jag, jag visste att inget gott kunde komma av det.
Huset byggdes som en del av Skanskas och Ikeas Boklok-projekt. Tanken var att bygga små bostäder med billiga material på billig mark, vilket skulle leda till att hyran var förmånlig.
– Tyvärr började sedan problemen, till exempel med att marken sjunker. Det här är gammal havsbotten. Invånarna på andra våningen kom inte längre in i sina lägenheter, då marken runt husen sjönk, så de måste få nya trappsteg. Det var svårt att få Heka att förstå att vi behövde nya trappor.
Hyrona har också höjts drastiskt under Heka-tiden, säger Sipilä.
– Vi har alla de här skadorna, och så täcks de ännu höja våra hyror. På andra områden har de höjt hyrorna 0,2-0,5 cent per kvadrameter, men här har de höjts 10 cent i år. Vi var det billigaste stället i Nordsjö innan Heka, och nu är vi det dyraste.
Heka: "Brevet kunde ha varit bättre formulerat"
Pekka Pirinen, områdeschef för Heka östliga bostäder, säger att de vetat om vattenskadan sedan december.
– Vi började utreda vad den stora ökningen i vattenförbrukningen berodde på. Vi trodde först att det kanske var teknisk utrustning som läckte, eller att det var vattenmätaren som var sönder.
Varför började reparationerna först på våren?
– Vi hittade inte det spruckna röret. Det var inte där invånarna sett pölarna, utan under byggnaden brevid dem.
Varför skickade ni ett brev till invånarna där ni hotade med hyreshöjningar?
– Det är ett typbrev som vi skickar i såna här situationer. Målet var att få veta om var skadorna fanns. Tanken var inte att hota invånarna med höjda hyror. Brevet kunde ha varit bättre formulerat.
Varför har inte arbetet framskridit alls under sommaren?
– Vi har väntat på några reservdelar.
Enligt Pirinen beror läckaget sannolikt på att marken sjunkit. Han säger att det är mycket vatten som läckt ut och orsakat skada, men enligt hans uppgifter har bara en bostad påverkats direkt av vattenskadan.
Han medger att hyrorna på området höjts relativt mycket.
– Våra hyror är förmånliga och vi utgår från boendekostnaderna, men vi har också harmoniserat våra hyror, så att andra boende på samma område inte ska bli ojämlikt behandlade, säger Pirinen.