Med regeringens mål om koldioxidneutralitet till 2035 och höstens IPCC-rapport i färskt minne finns det många som förväntar sig avgörande beslut om klimatåtgärder under budgetförhandlingarna som inleddes på tisdagen.
För De Gröna och Vänsterförbundet är det en tröskelfråga.
– Vi behöver inte nya arbetsgrupper eller rapporter, nu är det dags för politiska beslut, sade partiordförande Maria Ohisalo till Svenska Yle på De Grönas sommarmöte förra veckan.
– Det borde vara en tröskelfråga för hela regeringen för de här sakerna finns i regeringsprogrammet, sade Ohisalo.
Finlands utsläpp år 2019 var 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Många beslut om utsläppsminskningar har redan fattats, men mycket arbete återstår. Det säger också klimatexperterna Bernt Nordman på Världsnaturfonden och Mikael Hildén på Finlands miljöcentral till Svenska Yle.
– Regeringens trovärdighet står på spel, säger Nordman om målen som nu behöver konkreta beslut för att nås.
Regeringens trovärdighet står på spel
– Det finns fortfarande beslut som måste fattas för att man ska nå hela vägen fram, och budgetmanglingen är en punkt för att granska det hela, säger Hildén.
För att Finland ska nå målet om koldioxidneutralitet till 2035 behövs beslut om minskningar på ytterligare 11 miljoner ton. Mycket av de minskningarna kommer att ske inom sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandel, framför inom allt energiproduktionen.
Men resten av minskningen måste ske inom jordbruket, trafiken och uppvärmningen i Finland.
– Det är fullständigt klart att det inom de samhällssektorer som inte berörs av utsläppshandeln behövs betydligt mera styrmedel, säger Nordman.
Trafik: Fler laddstolpar och mer biogasförsäljning
Bland de mest diskuterade åtgärderna finns klimatomställningen inom trafiken. Finland har en färdplan för att göra trafiken fossilfri, och nästa steg är åtgärder som genom skatter och stöd styr trafiken mot större utsläppsminskningar.
Det kan komma att handla om lägre bilskatt för elbilar, och om ytterligare stöd och krav för att öka mängden laddstolpar och andelen biobränsle som säljs i Finland.
De gröna flaggar för beslut som halverar trafikens utsläpp. Trafikminister Timo Harakka har tonat ner konflikten om klimatåtgärderna och menar att regeringspartierna är överens om många betydande åtgärder.
Uppvärmning: Mindre olja, fler luftvärmepumpar
Uppvärmningen av byggnader i Finland är liksom trafikfrågorna en klimatfråga som berör medborgare väldigt konkret och syns i deras ekonomi. Här handlar åtgärderna om att se över beskattningen för uppvärmningsbränsle och att kunna fasa ut oljeuppvärmningen.
Förutom beskattning handlar det också om att se till att det finns stöd och uppbackning för fossilfria alternativ, till exempel för att installera luftvärmepumpar. Här kan både stöd för energirenovering och större hushållsavdrag vara till hjälp.
Jordbruk och markanvändning: Torven är än en gång den största frågan
De häftigaste diskussionsinläggen inför budgetförhandlingarnas klimatåtgärder har handlat om jordbruket. År 2019 stod jordbrukets utsläpp i Finland för 16 miljoner ton, och enligt naturresursinstitutet Luke har utsläppen inom jordbruket knappt minskat alls under 2000-talet.
Jordbrukets utsläpp förutspås dessutom minska med bara 6 procent fram till 2035, fast minskningen enligt Finlands klimatpanel borde ligga på 30 procent.
Flera experter och forskare har den senaste tiden efterlyst kraftigare åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp. Också från producenthållet höjs rösterna. Till exempel har lant- och skogsbruksproducenterna MTK:s ordförande Juha Marttila efterlyst åtgärder mot klimatkrisen, eftersom den drabbar just jordbruket så hårt.
Frågan är svår för regeringen som inte vill belasta jordbruket med nya kostnader.
Förslag som diskuterats är till exempel att skära i jordbrukets skattesubventioner för fossila bränslen. Överlag borde jordbruksstöden omvandlas så att de sporrar till klimatsmartare jordbruk.
– Det är något vi verkligen ser som nödvändigt, att jordbruksstödet blir kopplat till direkt miljönytta. Det skulle vara en väldigt viktig princip, säger Bernt Nordman.
Genom att minska utsläppen från torvmarker kan man köpa mera tid
Samtidigt riktas strålkastarljuset än en gång tydligt mot torven: Odlade torvmarker står för hälften av jordbrukets utsläpp. Att avveckla stödet för att bryta nya torvmarker för odling kunde ha stora klimateffekter.
– Genom att minska utsläppen från torvmarker i användning inom lantbruket kan man köpa mera tid, man får ner utsläppen och kan satsa på frågan om kolsänkor överhuvudtaget, säger Mikael Hildén.
Hur stora är motsättningarna inom regeringen i klimatfrågorna?
Att de konkreta klimatåtgärderna och särskilt frågan om torven är en utmaning för den nuvarande regeringssammansättningen har stått klart från början.
De senaste veckorna har De Gröna också beskyllts för teater i klimatfrågorna, med utspel om strängare åtgärdskrav samtidigt som andra regeringspartier menar att regeringen redan är överens om mycket.
Och både SDP och Centern hävdar att en orsak till att inte alla klimatbeslut som krävs kan fattas vid just den här budgetförhandlingen är att så många utredningar gällande klimat- och energistrategier och klimatpolitik fortfarande är ofullbordade.
Intressant nog duger den förklaringen inte för regeringspartiernas ungdomsförbund, som alla fem i ett gemensamt utlåtande är överens om att det måste fattas beslut om starkare klimatåtgärder redan nu.
När Centerungdomens Hanna Markkanen och Svensk Ungdoms Frida Sigfrids i en gemensam intervju för HBL lägger ut texten om torvmark och trafikutsläpp låter de klart mer samstämmiga med De Gröna och Vänsterpartiet än vad moderpartierna gör.
De låter nästan som om oenigheterna i klimatfrågor handlar mera om generations- än partitillhörighet.