Artikeln är över 3 år gammal

De flesta kommuner i Finland saknar en fastighetsstrategi – Kimitoön utarbetar nu sin första

En proaktiv fastighetsstrategi är det effektivaste sättet att förebygga och hantera problem med inomhusluft i fastigheter, men 60 procent av kommunerna i Finland saknar en sådan.

Det här visar en rapport från Social- och hälsovårdsministeriet. Fastighetsstrategin belyser allt från fastigheternas värde till användningsändamål och reparationsbehov.

– I praktiken innebär fastighetsplanen att man ser över det nuvarande byggbeståndet och vad man tror utrymmesbehoven kommer att vara i framtiden. Sen klassar man fastigheterna till A-, B-, och C-fastigheter. A-fastigheterna håller man i toppskick, B-fastigheter är sådana byggnader man är lite osäker med och där man utreder huruvida de ska hållas kvar i kommunens ägo men som man håller i befintligt skick. C-fastigheter är sådana man vet att man inom en snar framtid ska göra sig av med och där inga investeringar görs, säger kommunens fastighetschef Jonas Pomrén.

Jonas Pomrén.
Enligt fastighetschef Jonas Pomrén har behovet av fastigheter minskat efter kommunsammanslagningen. Också coronapandemin har lett till att behovet av kontorsutrymmen minskat. Bild: Amanda Ölander/Yle

Både i Almahemmet och ämbetshuset har man haft problem med inomhusluften och det har ansetts vara hälsovådligt att vistas i byggnaderna. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets utredning är brister i planeringen av kommunens servicenät en stor orsak till problem med inomhusluft.

– Fastighetsstrategin blir ett verktyg för avdelningarna och beslutsfattarna så att de får en bättre översikt över fastigheterna och kan göra långsiktiga planer och investeringsbehov för byggnaderna. Som läget är nu tycker jag att kommunen gjort ett jättebra arbete med sina fastigheter sedan kommunsammanslagningen. Skolor och kanslier har till exempel slagits ihop och man har gjort sig av med byggnader som inte längre behövs. Det är klart, ser man bakåt kunde det också ha skötts bättre, men den enda tomma fastigheten just nu är egentligen Pjonkis i Kimito som är till försäljning, säger Pomrén.

630 000 euro för rivningar

I år river kommunen tre stora fastigheter - Almahemmet i Kimito samt hälsovårdscentralen och ämbetshuset i Dalsbruk. Rivningsarbetet med ämbetshuset, som står på paradplats i gästhamnen i Dalsbruk, har redan påbörjats. Rivningskostnaderna för ämbetshuset uppgår till 230 000 euro och totalt 630 000 euro har reserverats för samtligan rivningar.

Ämbetshuset stod klart 1974 och vid kommunsammanslagningen 2009 gjordes en renovering inne i byggnaden, huruvida fastigheten varit tillräckligt långlivad eller ej vill Pomrén inte kommentera.

En grävskopa med plankor.
Rivningskostnaderna för de tre fastigheterna uppgår till 630 000 euro, Bild: Amanda Ölander/Yle

– Det är alltid enkelt att idag se bakåt och säga att man kunde göra det på ett annat sätt. Nu har det gått som det gått och jag ser ingen orsak att titta bakåt utan det är nog bara att blicka framåt. Behovet av kontorsutrymmen har nu minskat efter coronan samtidigt som kommunen har färre anställda, så vi har inte ett skrikande behov av kontorsutrymmen längre, säger han.

Vad som kommer att byggas på ämbetshusets ställe vet man ännu inte men det har spekulerats om matbutiker, parkeringsplatser, bostäder och allaktivitetshus.

Balansvärdena för Almahemmet, Dalsbruks hälsovårdscentral och ämbetshuset nedskrevs alla i fjol, deras sammanlagda balansvärde låg då på 1,6 miljoner euro.

På Kimitoön rivs tre stora fastigheter - nu utarbetas en fastighetsplan