Men det behövs också mer personal än dagens 12 000 anställda. Man måste klara nya åligganden, även internationellt i övningar och krishanteringsuppgifter. Dessutom finns ökande utmaningar i klimatet.
Finlands försvarsbudget år 2021 uppgår till sammanlagt 4,6 miljarder euro. Det är ungefär 1,8 procent av bruttonationalprodukten. Men då är inte dyra flyganskaffningar, gränsbevakningsväsendet och pensionsutgifter medräknade.
Försvarsberedskapen ska upprätthållas i en tid då de militära kraven har blivit hårdare. Det behövs kunnande om nya teknologier, cyber-, rymd- och informationsförmågor samt för genomförande av den militära underrättelselagstiftningen.
Antalet anställda har en kritisk inverkan på orken i arbetet, enligt redogörelsen.
Förändringar kräver nytänkande
Försvarssystemet utvecklas att bättre svara mot förändringar i omvärlden, krigföringen och nya typer av hot. Det blir tal om en ökning av antalet anställda med 600 årsverken. Lokalförsvaret ses över. Myndighetssamarbetets betydelse och reservisternas roll ökar.
Mer anskaffningar ska göras, både till sjöss och i luften. Då följer man de långsiktiga planerna om Flottilj 2020, det vill säga fyra nya multifunktionskorvetter, och HX-projektet, alltså “multirollflygplanen” för tio miljarder euro som ska ersätta Hornet-planen. Samtidigt säkerställs underhållet av markförsvarets och försvarssystemets andra delar.
Försvarsredogörelserna ges en gång per valperiod. Den kompletterar flera andra dokument från regeringen. Nyligen publicerades en säkerhetspolitisk redogörelse och en Arktisredogörelse.
På kommande är också en redogörelse för underrättelseverksamheten. Mängden militär och civil underrättelseinformation har ökat. Där behövs enligt regeringen tilläggsresurser för att utveckla informationssystem i stället för manuellt arbete.
När redogörelserna är godkända i riksdagen är det enklare att fylla dem med konkreta innehåll. Då behövs reda pengar i statsbudgeten tillsammans med övriga beslut och praktisk politik i Försvarsministeriet och Utrikesministeriet.
Det internationella samarbetet blir allt viktigare.
Omvärlden ger hot
Regeringen skriver om en verksamhetsmiljö för Finlands försvar som fortsätter att vara spänningsladdad och svårförutsägbar. Förutom mark-, sjö- och luftdomäner betonas cyber- och informationsmiljöerna - samt rymden. De arktiska närområdenas betydelse ökar.
Försvarsredogörelsen talar om en “bredspektrig påverkan” som utmanar samhällets resiliens, försvarsberedskap och upprätthållandet av försvarsförmågan. Som svar ska försvaret och handlingsmodellen för den övergripande säkerheten utvecklas.
Det nära internationella försvarssamarbetet stärker Finlands förmåga till försvar och samverkan, enligt redogörelsen. Finland bör ha en förmåga att agera tillsammans med sina viktigaste partner, även i krissituationer.
Redogörelsen förtecknar det multilaterala och bilaterala försvarssamarbetet. Det handlar bland annat om EU, i något som kan tolkas som en mild kritik.
Finland anser att EU bör vara en globalt sett trovärdig aktör som klarar av att främja och försvara sina värderingar och intressen. Dessutom ska EU, vid behov, självständigt genomföra även krävande krishanteringsoperationer.
Nato
Ett starkt och enigt Nato ligger i Europas och Finlands intresse, konstaterar regeringen.
Finland både syns och lär sig i internationella övningar som Finland inte har förmåga att arrangera själv. Men Nato bjuder in även partnerländer till övningar som är viktiga för Finland.
Redogörelsen utmynnar i en slutsats efter fyra stycken som prisar samarbetet med Nato, via Europeiska unionen, de västliga grannländerna och Norden.
Till grunderna för Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik hör att upprätthålla en nationell rörelsefrihet samt valmöjligheter. Detta inbegriper en möjlighet att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato.
Beslut ses alltid över i realtid med beaktande av förändringarna i den internationella säkerhetsomgivningen. Genom den kompatibilitet som uppnås via samarbetet säkerställs att det inte uppstår några praktiska hinder för en eventuell anslutning.
USA
Förenta staterna är en viktig och nära partner för Finland, den viktigaste aktören utanför norra Europa, konstaterar regeringen. Försvarssamarbetet med Förenta staterna förbättrar Finlands försvarsförmåga.
Förenta staternas målsättning är att behålla sin ställning som en ledande stormakt, utgående från gemensamma intressen, formulerar regeringen. Kinas utveckling till en global aktör har förändrat dynamiken mellan stormakterna. Effekterna av de medel för påverkan som Kina använt, för att påverka säkerheten i Europa, ger upphov till ökad oro.
Det som behövs är fungerande transatlantiska relationer och att Förenta staterna förbinder sig till försvaret av Europa. Det är betydelsefullt för hela den europeiska säkerheten. Att USA förbinder sig till Europa och försvaret här, både bilateralt och genom Nato, är centralt för säkerheten i Europa och även för Finland.
De nya teknologierna och speciellt Förenta staternas know-how i dem understryks vid utveckling av de militära förmågorna.
Men USA förväntar sig att Europa ska axla ett större ansvar. Landet har ökat sin närvaro och övningsverksamhet i Europa och investerat i att utveckla infrastrukturen speciellt i Natos östra medlemsländer.
Natos och Förenta staternas ökade verksamhet och närvaro i de baltiska länderna och i Polen har ökat stabiliteten i Östersjöregionen. Storbritannien, Frankrike och Tyskland är betydande militära aktörer, som har en stor inverkan på Europas försvar och säkerhet.
Ryssland
Något samarbete med Ryssland nämns inte i redogörelsen, men landet omnämns 17 gånger i kapitlet om verksamhetsmiljön för Finlands försvar.
Säkerhetsläget sägs påverkas av konkurrenskonstellationen mellan Ryssland, Förenta staterna och Kina samt de ökade spänningarna som coronapandemin för sin del har stärkt. Ryssland strävar efter att stärka sin nuvarande ställning och har som mål att försvaga de västliga aktörernas enighet.
Rysslands målsättning är fortfarande en säkerhetsstruktur som baserar sig på en indelning i intressesfärer i Europa. Användningen av militära maktmedel kvarstår som en central metod i Rysslands arsenal, och användning av eller hot om användning av sådana kan inte uteslutas, varnar regeringen.
Ryssland upprätthåller sin omfattande konventionella krigföringsförmåga i Finlands närområden och har under de senaste åren stärkt sin militära styrka i synnerhet i sitt västra område. Övningarna sägs vara regelbundna och effektiva, också utanför eget territorium.
Snabb beslutsförmåga och hög beredskapsnivå inom de väpnade styrkorna gör det möjligt för Ryssland att genomföra överraskande operationer, analyserar regeringen. Ryssland har annekterat Krim olagligt och upprätthållit konflikten i östra Ukraina.
Tröskeln att använda militära maktmedel och att utöva påtryckning med dem i syfte att uppnå politiska mål har blivit lägre. Ryssland har under de senaste åren placerat sina teknologiskt mest utvecklade vapensystem och allt mera prestationsdugliga trupper i Finlands närområden.
Miljö och hälsa
Nästan allt i samhället och världen påverkar säkerhetsmiljön och försvaret. Ett kort kapitel ägnas åt hållbar utveckling och miljöfrågor. Försvarsmakten utvecklar sitt miljöansvar och minskar på energiåtgång och utsläpp. Vindkraftverk sägs vara bra, så länge de inte är till förfång för försvarets verksamhetsförutsättningar.
Försvarsförvaltningen följer också med verkningarna av klimatförändringen. Man försöker anpassa sig, också till verkningarna av de väderfenomen som beror på klimatförändringen.
Problemen med inomhusluften på kasernerna ska åtgärdas med grundliga renoveringar.
Värnplikten
En fungerande och modern värnplikt som utvecklas är grunden för Finlands försvar.
Som bäst sitter en värnpliktskommitté, som också utreder om det finns möjlighet att utvidga uppbådet till att gälla hela årsklassen, även kvinnor.
I försvarsredogörelsen tar man alltså inte ställning, men det konstateras att man strävar efter att öka antalet kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst. Man hoppas på fler sökande för att säkerställa storleken och kvaliteten på Försvarsmaktens reserv.
Genom fler kvinnor fördjupas försvarets samhälleliga verkan och försvarsviljan. Dessutom ökar jämställdheten och likabehandlingen, enligt redogörelsen.
Värnplikten ska kvarstå som en effektiv och allmänt godkänd grund för vårt försvar. Även civiltjänstgöringssystemet ska utvecklas “i enlighet med störningssituationerna och undantagsförhållandena i samhället”.
Hela försvarsredogörelsen kan läsas här. Svenska Yle liverapporterar från riksdagens debatt ikväll, med start klockan 17.