Alltefter Vasa blir mer internationellt får engelskan en starkare roll i staden, också inom själva organisationen. Något som sker naturligt, eftersom man märker av engelskan mer i vardagen, säger Tuulikki Kruhse-Poutanen som är personaldirektör på Vasa stad.
– Till exempel på dagis eller hälsostationen kommer nya kunder som pratar något annat än finska och svenska så det är ju engelska som man pratar då mer och mer, säger Tuulikki Kruhse-Poutanen.
Att använda engelska blir nästan oundvikligt inom vissa projekt. De som arbetar inom GigaVasa projektet måste till exempel huvudsakligen klara sig på engelska, berättar Kruhse-Poutanen.
Också stadsdirektör Tomas Häyry har märkt att engelskan börjar ta mer plats i organisationen.
– Vi blir allt mera internationella och det krävs allt oftare att man också i arbetet förstår och kan tala engelska. Till exempel så personligen den här veckan har jag pratat mer engelska än finska. Men det beror på vilka kunder man har att göra med, säger Tomas Häyry.
Finska och svenska är fortfarande majoritetsspråken som används inom staden. Men beroende på vissa uppgifter kan engelskan behövas oftare.
– Till exempel personer med utländsk bakgrund som bor här så de som jobbar med dem behöver många olika språk och ofta tolktjänster.
Engelskan behövs också oftare eftersom Vasa får in allt fler internationella företag och tjänster. Då måste man kunna arbeta på engelska i allt högre grad, säger Häyry.
Möte på engelska hölls som prov
Vasa stad har redan gjort ett experiment med att introducera engelskan som arbetsspråk. Under ett informationsmöte för hela personalen pratade stadsdirektör Tomas Häyry och Susanna Slotte-Kock som är ansvarig för externa relationer enbart på engelska medan den visuella presentationen var på svenska.
– Vi såg eller hörde ingen finska alls under hela presentationen. Det är vad vi kommer att göra, att rekommendera att man använder olika språk i sina presentationer när det passar tillfället, säger Kruhse-Poutanen.
Kruhse-Poutanen berättar att man uppmuntrar till diskussion över hur man kan utveckla språkkunskaperna. Personalen uppmuntras också att prata både finska, svenska och engelska.
– Jag vet att några av våra arbetsgemenskaper redan till exempel har svenska eller engelska dagar då man inte alls pratar finska.
Svenskans roll fortfarande viktig i Vasa
Att engelskan får en starkare roll i Vasa kommer inte ske på bekostnad av svenskan, menar Häyry.
– Absolut inte. Vår språkstrategi är helt klart på den biten att både finskans och svenskans ställning är starka och ska hållas starka.
Enligt Häyry var provet med att prata engelska och visa en presentation på svenska under ett möte ett bra exempel på hur man kan implementera de andra språken i vardagen.
Engelskkunskaperna behöver stärkas hos många som arbetar inom staden, säger Häyry. Det handlar enligt honom om en generationsfråga. De unga kan oftast engelska bra och klarar sig bra i arbetslivet på språket medan det finns en högre tröskel att tala engelska bland äldre.
- Det kommer från skolsystemet där man blivit rädd för att göra fel. Och det är inte på det viset det borde vara, säger Häyry.
– Man borde våga prata mera fast det kanske inte blir hundraprocentigt rätt alla gånger.
Fullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) har i ett tidigare skede nämnt att Vasa också borde skylta på engelska. Att det skulle ge en positiv bild av Vasa om staden skyltade för sjukhus och centrum på tre språk. Vad tycker du om det?
– I och för sig en intressant idé som är värd att undersöka, säger Häyry.
– Själv ser jag nog att Vasa kunde göra ännu mer för att bli ett bättre hem också för människor med internationell bakgrund.
Om det sen sker via gatuskyltning eller något annat återstår att se under den här fullmäktigeperioden, säger Häyry.