En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
– Saken har hängt uppe i luften väldigt länge. Så jag tycker det är en bra idé att det nu äntligen utreds i fall det ska bli obligatoriskt igen eller inte.
Studentprovet i det andra inhemska språket, alltså finska respektive svenska, har varit valfritt sedan år 2005.
Men nu ska alltså valfriheten utredas på nytt, eftersom saken nämns i regeringsprogrammet.
Kurt Torsell, direktören för den svenska verksamheten vid Utbildningsstyrelsen, säger att man noggrant kommer att utreda vad konsekvenserna av ett sådant beslut skulle vara.
– Det som är klart är att det skulle innebära att alla skriver ämnet i fråga. Men då utredningen görs utreds också alla andra möjliga konsekvenser som ett sådant beslut kan ha för gymnasieutbildningen.
Torsell säger att antalet svenskspråkiga som skriver finska inte har minskat lika kraftigt som antalet finskspråkiga som skriver svenska.
Allt färre skriver svenska i studenten
Intresset för att skriva svenska har sjunkit stadigt i de finskspråkiga skolorna sedan det andra språket blev frivilligt. År 2021 var det bara 43 procent av de finskspråkiga studenterna som skrev svenska på någon nivå.
I de svenskspråkiga skolorna skriver nästan alla finska men allt fler studenter väljer medellång lärokurs i stället för lång.
Graferna visar hur stor andel av vårens studenter (både finska och svenska) som har valt att skriva studentprov i det andra inhemska språket under åren 2015-2021.
Intresset för att skriva svenska bland de finskspråkiga gymnasisterna är tydligt könsbundet. Lite mer än en femtedel av pojkarna skrev provet i medellång svenska 2021 medan andelen hos flickorna var 46 procent.
I de svenskspråkiga skolorna väljer pojkarna oftare än flickorna lång lärokurs i finska.
 Flickor |  Pojkar | |
|---|---|---|
| Svenska, medellång lärokurs | 46,0 % | 22,4 % |
| Svenska, lång lärokurs | 4,5 % | 2,3 % |
| Finska, medellång lärokurs | 2,3 % | 2,0 % |
| Finska, lång lärokurs | 4,3 % | 4,8 % |
På den finska sidan har antalet personer som skriver svenska stadigt minskat sedan 2005. För tillfället skriver cirka 36 procent av de finskspråkiga eleverna medellång lärokurs i svenska och cirka 4 procent skriver lång lärokurs.
Det här är något som bekymrar svenskläraren Satu Pessi.
– Det är en tydlig tendens att antalet elever som skriver svenska i studentexamen hela tiden minskar. Det här är något som bekymrar mig, eftersom vi vet att arbetslivet vill ha språkkunniga personer och att språkkunskaper öppnar dörrar överallt i världen.
Regeringens utredning kring valfriheten sätter alltså i gång nästa vår, men vad resultatet av den blir är svårt att säga i det här skedet.
Kurt Torsell vill inte spekulera kring i fall det är realistiskt att ämnet igen blir obligatoriskt i studentexamen.
– Det vill jag inte ta ställning till före man utrett saken, eftersom det är en politisk fråga.
Inte hela lösningen på problemet
Enligt Pessi skulle inte ett beslut att återinföra svenskan i studentexamen lösa alla problem med kunskaperna i svenska i Finland.
Hon tycker att man också borde öka timantalet i svenska i grundskolan.
I och med att de finskspråkiga eleverna nu börjar läsa svenska i årskurs 6, innebär det att antalet timmar på högstadiet istället blivit mindre.
Vissa kommuner har själv åtgärdat det här med att sätta in extra lektioner i svenska, men inte alla.
– Vissa elever har bara en lektion svenska i veckan på årskurs 8 och 9, vilket är för lite. När de sedan kommer till gymnasiet varierar kunskaperna mellan eleverna. Utgångspunkten borde vara att alla har möjlighet att nå samma kunskaper, men så är inte läget just nu i Finland.
Pessi säger att det handlar om en kedjereaktion, som fortsätter ända upp till universitets- och högskolenivå.
– Vid universiteten antar universitetslärare att de som kommer dit kan svenska. Men ofta är det så att man istället hamnar gå igenom grundläggande saker för att studenterna ska hänga med.