Då ett enda steg motsvarar en miljon år

Världsalltet, eller universum, betyder allt det som någonsin varit och allt som kommer att vara. Tiden och rymden, ljusår och elementarpartiklar.

Alltså allt.

Den arktiska tidsvandringen är en upplevelseutfärd i Utsjoki. Infoplakat längs rutten hjälper dig förstå världsalltets tidslinje under dagen.

Rutten börjar vid Big Bang, sedan följer stjärnornas uppkomst och jordklotets födsel. Alldeles i slutet når vi dinosaurierna… och slutligen, människan.

Rutten för den arktiska tidsvandringen är 14 kilometer lång, och tar oss på en 14 miljarder lång resa genom världsalltets historia. En meter på rutten motsvarar alltså en miljon år, en kilometer motsvarar en miljard år.

Vi människor har svårt att förhålla oss till stora siffror. Tidsperspektivet blir mer konkret då det förvandlas till en vandringsled.

Skalan är så enorm och på något sätt så knäpp att jag skrattar där jag stegar fram. En miljon, två, tre…

Rutten går genom en omväxlande terräng, genom fjäll och berg. Ibland kantas stigen av lågt björkris, ibland går vi över ett kalfjäll, i slutet går stigen genom en stenig skog.

Lövbranden på marken är hänförande stark: dvärgbjörken glöder i djupaste orange.

Hönsbäret har antagit en tjusigt violett ton.

Himlavalvet speglar sig i träskets stilla yta.

De här fjällinvånarna vet nog inte om att de vandrar av och an längs universums tidslinje.

Johtalanvárri är vandringens höjdpunkt. Från fjälltoppen öppnar sig vyerna åt alla håll. Nere slingar sig gränsfloden Tana älv, och de högre topparna på norska sidan reser sig mot horisonten.

Vi har kommit till den punkt på tidsvandringen då vår hemplanet Jorden kommer till.

Vi står i det harmoniska fjällandskapet och astrobiologen Kirsi Lehto målar upp stämningarna kring jordens födelse. För cirka fyra miljarder år sedan, i en avkrok av Vintergatan, är det dramatiska tider på gång.

– Omständigheterna är infernaliska, något som vi aldrig skulle kunna föreställa oss. Lufttemperaturen är flera hundra, eller till och med tusen grader. Sedan sjunker temperaturen och det börjar regna, berättar Lehto.

– Det regnar i tusentals år. Den unga planeten täcks av ett hav.

Någonstans framför oss skymtar nutiden, och resan mot den fortsätter.

Jag känner mig lite som Frodo som följer efter Gandalfs lugna och gängliga uppenbarelse.

Vår expedition leds av Juhani Harjunharja, ordförande för den astronomiska föreningen Ursas lokalavdelning, och pensionerad rektor.

– Var börjar rymden, frågar Harjunharja där vi går.

– Och vad är tid?

Så här är det att diskutera med personer som funderar på världsalltet.

Å andra sidan känns ingen fråga för stor på just den här fjällvandringen.

På rutten lär vi oss om samen Andaras Kitti, som också han funderade på rymden och stjärnorna. Kitti kände till himlakropparna och orienterade med hjälp av dem. I kaamosmörkret var stjärnhimlen både klocka och karta.

Tidsvandringen följer delvis samernas gamla färdleder. De har trampat dessa samma stigar då de gått till marknaden, och intill stigarna har renarna betat.

Mot kvällskvisten når vi äntligen dinosaurierna. De fanns ju precis nyligen: det är bara några hundra meter kvar till nuet, det vill säga några hundra miljoner år.

Miljarder och miljoner steg tynger redan våra ben, då det är dags för det allra sista steget. Det är vår tur.

Människans tid på jorden har varat i 300 000 år. På den här rutten innebär det 30 centimeter. Hela mänsklighetens historia får plats i bara ett fotavtryck.

Det senaste århundradets otroliga teknologiska utveckling kan knappt urskiljas med blotta ögat: 0,1 millimeter.

Ett människoliv är en hårfin andel av världsalltet. Samtidigt reagerar klimatet väldigt lätt på hur vi människor agerat under de senaste etthundra åren.

Här i norr märks klimatförändringen speciellt tydligt. Uppvärmningen av de arktiska områdena inverkar på livet överallt på jorden.

Vad som än händer, är det en följd av det som skett innan, konstaterar vår guide Kirsi Lehto i slutet av vår kosmiska färd.

– Just nu påverkar vi allt som finns i vår omgivning otroligt mycket.

Astrobiolog Lehto arbetar vid Åbo universitet och har idéat fram tidsvandringen. Astrobiologer forskar i livets förutsättningar i världsalltet.

Vad anser då Lehto: kunde det födas liv så som vi känner till det också på andra platser än vår hemplanet? Lehto ler, och som den forskare hon är, väljer hon sina ord noggrant:

– Jag skulle tro att det är mycket sällsynt.

Den arktiska tidsvandringen går från Utsjoki centrum till Nammajávri lägerplats. Rutten kan man vandra åt vilket håll som helst, på egen hand eller genom att delta i en guidad tur. Längs rutten finns infoplakat som berättar om världsalltets historia, samt platser för lägereld.

Rutten är planerad och förverkligad av Ohcejoga Utsjoen Ursa ry,  i samarbete med Aikavaellus ry. och Forststyrelsen. Den ursprungliga idén är utvecklad vid Åbo universitet.

Det här är ett Egenland-resmål som grundar sig på ett publiktips. Bekanta dig med mer än 100 andra resmål på Yle Arenan.

Videor: Rasmus Tåg och Magnus Wikström / Eva Lingon

Mobilvideor: Hannamari Hoikkala

Foto: Eva Pursiainen och Hannamari Hoikkala

Egenland-avsnittet om den arktiska tidsvandringen, regisserad av Tuula Viitaniemi, har använts som bakgrundsmaterial för artikeln: se videon på Yle Arenan.