Cyberspionaget väntas hålla i sig på lång sikt. Auktoritära stater använder enligt Skyddspolisen cyberspionage till att skaffa information som stödjer det egna beslutsfattandet, samtidigt som man försöker påverka beslutsfattandet i Finland.
Det statliga cyberspionaget kan också ha som mål att samla in uppgifter om den produktutveckling som görs vid företag, högskolor och forskningsinstitut i Finland.
Utpressningsattack sannolik
Också den ekonomiska brottsligheten i form av utpressningsattacker via nätet kan enligt rapporten äventyra Finlands nationella säkerhet om en sådan attack eller attacker lamslår ett för samhället kritiskt system.
– Det är sannolikt att ett finländskt företag eller en organisation inom den offentliga förvaltningen kommer att falla offer för ett utpressningsprogram, säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari i ett pressmeddelande.
Auktoritära stater intresserade också av Finlands kritiska infrastruktur, inklusive nätinfrastruktur. Pelttari säger att man i Finland allt mer granskar företagsaffärer och investeringar i Finland, vilket gör det svårare för egenmäktiga stater att investera i kritiska funktioner i Finland.
Terrorhot från högerextremister och radikala islamister
De största terrorhoten i Finland kommer från personer och små grupper som representerar högerextremism eller radikal islamism.
Det är möjligt att högerextremister utför ett terrordåd i ett västerländskt land, inklusive Finland. Skyddspolisen har sett tecken på att man förbereder konkreta dåd.
I Finland handlar den radikala islamismen om stödfunktioner, men även dåd är möjliga. Talibanernas seger i Afghanistan har ingen omedelbar betydelse för terrorhotet i Finland, anser Skyddspolisen.