Pandemin kan ses som den utlösande faktorn bakom energikrisen, men i skuggan av pandemin gömmer sig ytterligare faktorer som förvärrat krisen, eller hindrat oss från att ta oss ur den.
Det finns en rad olika omständigheter som påverkar våra stigande energipriser, bland annat vädret.
– En kall vinter och en varm sommar, med torka på sina håll, har lett till högre gasanvändning runt om i världen. Det här har drivit upp priset på LNG (flytande naturgas), förklarar Henrik Wachtmeister, som forskar i globala energisystem vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet i Sverige.
Energikrisen började med brist på naturgas. En fjärdedel av Europas primärenergi täcks av naturgas och just nu är kontinentens gaslager tommare än normalt.
Europa importerar en stor del av sin naturgas från Ryssland, så också Rysslands agerande är betydande för den pågående energikrisen.
– Leveranser från Ryssland har varit mindre än normalt i väntan på beslut om öppning av den nya gasledningen Nord Stream 2.
Rysk utpressning eller verklig gasbrist?
Omkring 60 procent av Europas naturgas kommer från länder utanför Europa.
För EU-ländernas del kom 43 procent av den importerade gasen från Ryssland under förra året. Resten importerades bland annat från Norge, Algeriet, Qatar och USA.
Enligt Wachtmeister har Ryssland fullföljt alla leveransavtal, men har inte ökat leveranserna i någon större omfattning trots den stora efterfrågan.
Det här kan antingen bero på att Ryssland verkligen inte har möjlighet att leverera mera, eller också försöker Ryssland utnyttja situationen politiskt.
– Det kan hända att Ryssland utnyttjar situationen för att påminna EU om hur viktigt Ryssland är för dess energiförsörjning, och eventuellt för att snabba på inkopplingen av Nord Stream 2, under fördelaktiga villkor.
Ett annat alternativ som Wachtmeister ser som möjligt är att Ryssland vill göra en poäng av att Europa nu fått vad man önskat, det vill säga en marknad för gas frikopplad från långa prissäkrade ryska gaskontrakt.
– Kanske vill de göra en poäng och framställa sig själva som ett säkrare alternativ.
Brist på naturgas skapar kedjereaktion
Förutom väder och eventuell rysk politik påverkar också EU:s klimatpolitik den pågående energikrisen i Europa.
Naturgas blir en allt viktigare energikälla eftersom den används som en slags övergångsenergi från fossila bränslen till grönare alternativ när EU försöker fasa ut kolen.
Men när naturgaslagren i Europa sinar blir efterfrågan på andra fossila bränslen större, särskilt efterfrågan på kol.
– Man kan säga att prisuppgången började för gas, vilken sedan snabbt spred sig även till kol, då de båda bränslena är nära substitut i elproduktion, säger Wachtmeister.
De högre kol- och gaspriserna har i sin tur lett till att även oljepriserna börjat stiga.
– Tidigare har olja ansetts för dyrt att elda för elproduktion, men på grund av den dyra gasen och kolen har även det här blivit mera lönsamt.
Det finns stor kapacitet i Asien att elda mer olja för elektricitet.
– Även Sverige har haft i gång ett oljeeldat reservkraftverk i september, så oljan kan fortsätta uppåt den med, säger Wachtmeister.
Även Kina tävlar om gasen
Det är inte bara Europa som lider av energibrist just nu. Resten av världen har också drabbats, i väntan på att produktionen av fossila bränslen ska komma i gång igen.
Över 80 procent av världens energiförsörjning kommer från fossila bränslen.
I Kina råder det just nu stor kolbrist, vilket också påverkar Europa. Kol är den viktigaste energikällan för elproduktionen i Kina.
– I Kina ser vi statlig ransonering av el, med rullande order om nedstängning av olika industrier, säger Wachtmeister.
Kolbristen, tillsammans med att Kina bundit sig till olika klimatmål, betyder att också Kinas efterfrågan på naturgas har ökat. Det här innebär att Kina i allt högre grad nu konkurrerar med Europa om gasimport.
Industrier i Europa påverkas också på andra sätt av Kinas kolbrist, eftersom Europa importerar så mycket varor som tillverkas i Kina.
– En intressant aspekt är att priset på solceller nu kan tänkas gå upp, då de till största delen produceras i Kina i energiintensiva processer drivna i hög grad av kol, säger Wachtmeister.
Slår hårt mot jordbruken
De stigande energipriserna drabbar i första hand energiintensiva industrier.
Henrik Wachtmeister säger att det i Europa är den gasintensiva ammoniakproduktionen för konstgödsel som drabbats värst och stängts ned, vilket driver upp gödselpriserna, och i längden också matpriserna.
– Det här har även fått en rad andra indirekta konsekvenser, till exempel brist på koldioxid som är en restprodukt från ammoniakprocessen och används i många andra sektorer.
Koldioxiden används till att till exempel kolsyresätta drycker, förlänga hållbarheten av matvaror och till att bedöva grisar och kycklingar före slakt.
I Storbritannien oroar man sig just nu för att kolsyrade drycker ska ta slut, eftersom två stora fabriker som producerade gödsel med koldioxid som biprodukt satt lapp på luckan på grund av de höga gaspriserna.
Härnäst tror Wachtmeister att det är de energiintensiva pappers- och metallindustrierna som kommer att få problem.
Krisen känns i plånboken
För vanliga människor märks den pågående energikrisen främst i form av högre el- och gasräkningar för uppvärmning, och snart kanske även när man tankar bilen.
– Snart kan det även märkas i högre bensin- och dieselpriser vid macken, säger Wachtmeister.
På kort sikt ser Wachtmeister inte några säkra lösningar på energikrisen i Europa, men temporärt kan regeringar komma till undsättning för sina medborgare.
– Regeringar kan gå in och mildra de temporära effekterna av krisen, vilket vi sett i till exempel Spanien som sänkt energiskatten för konsumenter och även omfördelat energibolagens vinster.
Enligt Wachtmeister kan regeringarna också ta till nödlösningar om situationen blir väldigt kritisk.
– Om det blir riktigt illa så finns det statliga nödlager och system för framför allt olja att ta till.
Klimatmålen både orsakar och löser krisen
På frågan om eventuella åtgärder för att lösa den pågående energikrisen riskerar att motarbeta våra klimatmål, svarar Wachtmeister att krisen på sätt och vis är en del av det att vi försöker nå målen.
– Man kan säga att krisen delvis är en del av energiomställningen, och eventuellt en försmak av framtida större störningar om omställningen kommer i otakt mellan de gamla och de nya delarna av energisystemet.
Enligt Wachtmeister är lösningen på längre sikt fortsatt utbyggnad av fossilfria energikällor.
– Den här krisen kan till och med snabba på omställningen mot klimatmålen.
Hur länge kommer krisen att pågå?
Enligt Henrik Wachtmeister är det ingen som med säkerhet kan säga hur länge de stigande el- och gaspriserna i Europa kan tänkas pågå, men åtminstone den kommande vintern kan bli prövande.
– På kort sikt verkar vi i Europa vara i händerna på vädrets makter, det vill säga vi får hoppas på en varm och blåsig vinter, och eventuellt även på Rysslands förmåga och villighet att leverera mer gas.
Även om det här är två rätt så osäkra makter att lita på, tror Wachtmeister inte att européer blir tvungna att frysa i vinter.
– Frysa borde vi inte behöva göra, man kommer att prioritera uppvärmning. Det som skulle kunna hända är att industrier måste stänga ner.