Romanen Skugga och svalka handlar om kärlek, om att vara besatt och viktigast av allt: vad det innebär att leva i en familj.
– Vem som är berättelsens motor beror på vem du frågar. Vissa skulle säga att det är Má, vissa skulle säga att det är jaget eftersom det brukar vara det naturliga när det finns ett jag som driver berättelsen framåt.
Tillsammans med jaget bildar de här två karaktärerna en triangel där det uppstår en massa konflikter
I början ville Quynh Tran att jaget endast skulle vara betraktande och han hade nästan ingen plats alls i berättelsen. Det ändrades i takt med att boken växte fram. Författaren ville rikta jagets blick mot Má, men framför allt mot Hieu.
Lyssna på samtalet med Quynh Tran här:
Alla karaktärer i boken har specifika grejer som kännetecknar dem. Storebror Hieu har ett stort begär som han försöker uttrycka. Han förälskar sig konstant i en massa flickor. Má försöker på olika sätt skaffa fram pengar.
– Tillsammans med jaget bildar de här två karaktärerna en triangel där det uppstår en massa konflikter. När sedan någon utomstående, som någon av Hieus flickvänner, dyker upp så händer det något med hela systemet. Det är inte bara Hieus förälskelse utan det blir också Más och jagets förälskelse.
Den magiska skogen
I debutromanen finns en magisk plats som upptar mycket utrymme, nämligen skogen. I skogen finns det bär och dit åker Má och Hieu, men jaget utesluts. Han får inte komma med och därmed blir platsen exklusiv.
– Det är en sak som de har gjort, som han vet om att de har gjort men som han inte fick vara med på.
Scen ur boken.
Jaget är hemma och håller på med sina studier och uppfylls av sig själv och över hur bra han behärskar att studera. Men så märker han att resten av hans familj har gått ut utan honom. Då aktualiseras det exkluderande skeendet. Jaget får syn på sitt eget utanförskap i familjen. Och utanförskapet börjar småningom leva sitt eget liv.
– Han har bara rört sig i urbana miljöer, skogen är en främmande plats för honom. Det blir ett ställe han kan fantisera kring och projicera saker på som har med hans utanförskap att göra. De andra i familjen har något exklusivt som han inte är del av.
Jakobstad blev en bra skådeplats
Att det blev Jakobstad som fick bli skådeplats för Trans roman var inte helt självklart. Han tycker att det egentligen kunde vara vilken småstad som helst bara den är naturnära, tvåspråkig och gärna ligger vid kusten.
Quynh Tran förklarar att han känner en aktiv skam över att han inte kan det andra inhemska språket, majoritetsspråket i Finland bättre än han kan
– Tvåspråkigheten spelar inte så stor roll men det kommer nog fram i boken att det finska också är en del av det hela.
Pratar du finska?
– Mycket dåligt. Aika huonosti.
Quynh Tran förklarar att han känner en aktiv skam över att han inte kan det andra inhemska språket, majoritetsspråket i Finland, bättre än han kan. Men han skyller på att det var ett väldigt segregerat samhälle då han växte upp i Jakobstad.
“Jag hade en uttänkt plan som inte var så bra”
Det var inte alls givet att det skulle bli just den här berättelsen Quynh Tran skulle debutera med. År 2017 vann Tran andra pris i Arvid Mörne-novelltävlingen med novellen VHS.
Tran har också gått en tvåårig författarutbildning på Biskops Arnö i Sverige och där jobbat väldigt mycket med textproduktion.
– Under mina år på Biskops Arnö tänkte jag alltid att jag skriver på ett och samma projekt, att det inte bara är lösa fragment som ligger i olika dokument på min dator.
Men det har varit ett prövande konstaterar debutanten Tran och påpekar att han har tagit bort riktigt mycket av det han skrev under de två åren på författarutbildningen. Hur berättelsen sedan tog sin form var rätt organiskt och Tran skrev fram handlingen så småningom.
– Jag hade en uttänkt plan som inte var så bra. Det jag har velat pröva mig fram till handlar inte så mycket om handling utan om ton och röst – jag har försökt skriva på olika sätt. Det är det som har tagit mycket tid. Berättelsen föll på plats efterhand.
Boken ges ut på många förlag samtidigt
Boken Skugga och svalka kommer ut på tre förlag samtidigt, något som är rätt ovanligt för en debuterande författare. Boken ges ut på finska och svenska i Finland och i Sverige på ett rikssvenskt förlag. I början av nästa år utkommer boken även i Norge.
Tran säger att han inte helt hade förberett sig på att finskspråkiga också skulle läsa hans bok.
– På något sätt känns det lite märkligt.
Det är en historielös roman
Quynh Tran är andra generationens invandrare och hans föräldrar flyttade från Vietnam till Jakobstad år 1989, samma år som Quynh Tran föddes. Hur mycket av honom själv som finns med i debuten är en omöjlig sak att avgöra slår han fast.
– Det är klart att den är personlig och i någon mån utgår från mina tankar och mina känslor och mina minnen och så vidare, men det är ju fiktion.
Jag skriver inte ut att Má är flykting eller att hon tillhör en minoritet i ett vitt samhälle. Det är underförstått att om man är en ensamstående vietnamesisk kvinna i Jakobstad så för det med sig vissa villkor
Det kan finnas ett litet frö av biografiskt material som sedan kan utvecklas hur som helst förklarar Tran tålmodigt för mig.
Hur definierar man hur stor andel fröet har i berättelsen då?
– Vad ska jag svara? 30 procent, är det bra? Quynh Tran skrattar.
Men Tran understryker att det är frågan om en rätt historielös roman. Han har inte velat skriva av sig hur mycket jag än försöker tillskriva honom den aktiviteten.
– Jag skriver inte ut att Má är flykting eller att hon tillhör en minoritet i ett vitt samhälle. Det är underförstått att om man är en ensamstående vietnamesisk kvinna i Jakobstad så för det med sig vissa villkor. I min roman är det inte det som är grejen. Jaget vaknar inte upp och tänker "åh, jag och min familj tillhör en minoritet". För honom är det andra saker som spelar roll.