Den diplomatiska konflikten mellan Litauen och Kina började redan i somras, då Litauen meddelade att Taiwan öppnar ett officiellt taiwanesiskt kontor i Vilnius.
Det här gjorde Kina rasande eftersom Peking ser Taiwan som en del av Kina, inte ett eget land som kan ha diplomatiska förbindelser med omvärlden.
Global Times, en engelskspråkig tidning som är känd för sin absoluta lojalitet till det kinesiska kommunistpartiet, svarade genast (20 juli) att det här strider mot den viktiga "ett Kina"-principen.
"Kina motsätter sig inte normala ekonomiska och kulturella utbyten mellan andra länder och Taiwan-regionen, men att ordet Taiwan används vid namngivningen av det nya kontoret istället för den normala hänvisningen till Taipei visar ont uppsåt från öns separatister och den litauiska regeringen".
På det följde explicita och implicita hot från Kina om att samarbetet med Taiwan inte kommer att gå ostraffat. I första hand gällde det brutna handelsförbindelser och uteblivna investeringar.
När regeringen tillträdde bestämde vi oss för att vår utrikespolitik skulle vara värdebaserad – det är det vi nu gör
vice utrikesminister Mantas Adomėnas
Sedan dess har Litauen valt en överraskande väg, det vill säga Litauen har snarare eskalerat konflikten.
– Bakgrunden är att vi bestämde oss när regeringen tillträdde (25 november 2020) att vår utrikespolitik skulle vara värdebaserad. Det är det vi nu gör, säger Litauens vice utrikesminister Mantas Adomėnas i en intervju för Svenska Yle.
Det kan här vara bra att tillägga att Litauens presidenter under årens lopp har utmärkt sig med fräna och ofta modiga uttalanden när omvärlden har agerat mot Litauens intressen.
Tomas Janeliūnas, professor vid institutionen för internationella relationer vid Vilnius universitet, skriver i e-boken Foreign Policy Analysis of a Baltic State: Lithuania and ‘Grybauskaitė Doctrine’ (2020) att Lettlands förra president Dalia Grybauskaitė (2009-2019) har lämnat tydliga spår i landets nuvarande utrikespolitik.
Grybauskaitė var mindre diplomatisk än sina företrädare med Litauens stora grannar och valde i stället närmare relationer med Norden.
Hon valde i synnerhet Sverige som partner eftersom hon upplevde att Litauen kan få hjälp därifrån för att trygga sin energiförsörjning i framtiden.
Vilnius var en nagel i ögat för Kreml redan under Sovjettiden. Litauen var den delrepublik som först utropade sig självständigt efter murens fall, den 11 mars 1990 – 17 månader före Estland och Lettland.
Det här är ett faktum som inte har undgått Kina, som ser Litauen som en partner som mycket väl kan ha dåligt inflytande på Taiwan.
USAs utrikesminister Antony Blinken gav Litauen sitt fulla stöd i september.
Är det här egentligen ett beställningsjobb från USA?
– Det här handlar om vår utrikespolitik och vi har agerat självständigt, säger Mantas Adomėnas. Vi har förstås koll på vad våra allierade tycker så att vi inte gör något som kan försämra våra relationer med dem.
Att det hela började med beslutet att öppna ett officiellt taiwanesiskt kontor i Vilnius i somras är egentligen inte hela sanningen. Vägen till dåliga relationer har varit längre än så.
Kinas reaktion har varit fördömanden och sanktioner
För varje steg har Kina anklagat Vilnius för att blanda sig i interna angelägenheter. Litauen har utpekats som USA:s hantlangare och redan i mars infördes de första sanktionerna.
I slutet av augusti breddades de märkbart.
I somras kallades Kinas ambassadör i Vilnius hem och till slut, i september, krävde Peking att EU får Litauen att "korrigera sina misstag".
Men ingenting har hittills bitit som det ska.
En förklaring är att Litauen inte har så stora investeringar i Kina som de västeuropeiska länderna har.
Flera enskilda litauiska företag lider av att de kinesiska investeringarna i Litauen har sinat, men det rör sig om relativt små summor i andel av samhällsekonomin.
På kort sikt har dessutom exporten till Taiwan stigit snabbare än den har sjunkit till Kina. På längre sikt kan ändå inte Taiwans 24 miljoner invånare utgöra en marknad som kan konkurrera med fastlands-Kina.
EU:s stöd är relevant – men lite lamt
EU har, i princip, gett Litauen sitt stöd, men mellan raderna går det att läsa in en viss frustration.
EU och medlemsländerna är intresserade av att utveckla samarbetet med Taiwan, en likatänkande och viktig ekonomisk partner i regionen – men helt utan att erkänna Taiwan som en egen stat
EU:s utrikeschef Josep Borrell till Kinas utrikesminister Wang Yi
Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets svarade till exempel så här när jag bad henne om en kommentar:
– Det är förskräckligt hur Kina behandlar Litauen. Litauen har vårt fulla stöd.
Det var allt hon sa om den saken. På diplomatspråk brukar man ha mer att säga om man ger en av sina närmaste allierade sitt fulla stöd.
Litauens regering har förstås varit i nära kontakt med Bryssel och den vet att den litauiska linjen skapar en viss oro och frustration inom EU.
– Det är viktigt att påpeka att vi inte söker konfrontation och dåliga relationer med Kina, säger vice utrikesminister Mantas Adomėnas. Det här handlar om väldigt specifika frågor.
Adomėnas anser inte att Litauen har tagit ställning till frågan om Taiwans självständighet.
– Det är en fråga för dem att lösa. Våra kontakter fokuserar på investeringar, öppna marknader och ekonomiskt samarbete, säger Adomėnas.
I slutet av oktober besöker en stor delegation från Taiwan Litauen.