På Hästholmen, ungefär 12 kilometer från centrum, ligger Lovisa kärnkraftverk. Kraftverket byggdes under åren 1971–1980 och har producerat el i över 40 års tid. Kärnkraftverket består av två kraftverksenheter, Lovisa 1 och Lovisa 2, varav den första togs i kommersiell drift 1977 och den andra 1980.
De nuvarande drifttillstånden för enheterna, som beviljats av statsrådet, gäller till slutet av 2027 respektive 2030. Efter det skulle kraftverket övergå till en avvecklingsprocess för att avsluta driften.
Men, verksamheten på kraftverket kommer eventuellt att fortsätta utöver den ursprungliga drifttillståndsperioden. Fortum undersöker nu möjligheterna för att förlänga driften med maximalt 20 års tid.
I samband med det här har Fortum utfört en miljökonsekvensbeskrivning för att utvärdera vilka följder en fortsatt drift har på miljön och invånarna runtomkring kraftverket.
Ett möte för allmänheten
Torsdagen 7 oktober ordnades en invånarkväll på Lovisavikens skola, där allmänheten hade möjlighet att ställa frågor och föra fram sina åsikter. Mötet streamades också på nätet och går att se på i efterhand på Fortums hemsida.
När klockan närmar sig sex på kvällen börjar sorlet i lokalen att dö ut. Först presenteras miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet och sedan blir det dags för publikens frågor.
En av deltagarna är Lovisabon Bengt Gustavsson. Han ställer sig positivt till projektet.
– Jag tycker att det är fint att de lägger så stora resurser på att undersöka det här och höra folk. Kraftverket har en väldigt stor betydelse för Lovisanejden, säger Gustavsson.
Han menar att kraftverket har en stor ekonomisk betydelse för staden.
– Lovisa har stora svårigheter med att få industri och annat. Vi kämpar på hårt och föredömligt, men det är inte så lätt och det här är en märkvärdig skattebetalare.
Förutom de ekonomiska fördelarna som kraftverket för med sig påverkas Gustavsson inte egentligen av verksamheten på Hästholmen. I själva verket brukar han sällan tänka på att det drivs ett kärnkraftverk i Lovisa.
– Jag har varit med ända sedan de startade på 1970-talet och jag måste erkänna att med tiden så har jag helt glömt bort att där finns ett kraftverk. Det blir rubriker när en pump går sönder där eller något liknande som hör till driften. Vi är nog så bortskämda med att ha ett väldigt tryggt kraftverk där ute.
Gustavsson har själv besökt kraftverket, men vem som helst släpps inte in på området. Ett flertal gånger har han bevittnat hur nyfikna gäster har stoppats på vägen in.
– Det är en väldigt hård kontroll. Inte kommer du lätt in dit om du inte har något verkligt ärende.
De flesta är positiva till en fortsatt drift
För att höra invånarnas åsikter om en eventuell fortsatt drift på Lovisa kraftverk skickades en invånarenkät ut till 1 300 hushåll inom en 20 kilometers radie från kraftverket på Hästholmen.
De flesta svarande ställer sig positivt till en förlängd driftperiod. Enkäten visar att de som bor närmast kraftverket, inom en fem kilometers radie, är mera oroliga än de som bor längre bort.
De upplever att den mest negativa följden av att fortsätta driften är effekten som verksamheten kan ha på miljön och trivseln i närområdet.
Valkombon Esa Hämäläinen bor bara sex kilometer från kraftverket. Mellan hans hem och Hästholmen ligger bara en ö. Hämäläinen har i tiden arbetat på kraftverket med en städfirma och hör till invånarna som ställer sig positivt till en förlängd driftperiod.
– Jag tror att det är mycket säkert att göra det och har aldrig varit rädd. Själv arbetade jag där i 40 års tid, säger Hämäläinen.
Precis som Bengt Gustavsson anser han att kraftverket är en stor ekonomisk inkomstkälla för Lovisa.
– Jag tror att det kommer ganska bra med skatteinkomster därifrån. Fastighetsskatten är ganska stor där.
Vissa är mera skeptiska
Alla som deltar i invånarkvällen är inte helt övertygade. När det blir publikens tur att föra fram sina tankar har det ramlat in en och annan fråga på streamingtjänsten om vad en fortsatt drift på kraftverket skulle innebära för närmiljön och invånarna.
Det största orosmomentet verkar vara den effekt som kraftverket har på havsvattnet runtomkring.
Elproduktionen i kärnkraftverket bygger på att utnyttja värmeenergi som uppstår vid en kontrollerad fissionskedjereaktion. I processen används havsvatten för att kyla ner bränsleknippena i reaktorhärden.
Kylvattnet som åker genom kraftverket pumpas sedan tillbaka ut i havet och har vid det skedet blivit uppvärmt, vilket inverkar på havsvattnets temperatur runt omkring Hästholmen.
Havsvattnet kring kärnkraftverket kan vara upp till 10 grader varmare än det skulle vara om kraftverket inte var i drift. Det här gynnar sådana fiskarter som är anpassade till varmare vatten, såsom gädda och mört.
Det uppvärmda vattnet väcker ändå oro för att det kan förstärka övergödningen och främja förekomsten av cyanobakterier, eller blågrönalger som det också kallas, i de närliggande vattendragen.
En invånare som deltar i mötet poängterar att han har uppmärksammat en riklig förekomst av blågrönalger i vattnen kring kraftverket.
Reko Rantamäki på Fortum svarar ändå att vattnet i området har undersökts och att kylvattnet som kraftverket pumpar ut inte har en inverkan på mängden cyanobakterier i havsvattnet.
I samband med en fortsatt drift på Lovisa kraftverk undersöks också möjligheterna för att ta emot, behandla, mellanlagra och slutförvara radioaktivt avfall som uppstått på andra håll i Finland.
Mängden skulle vara liten i jämförelse med kraftverkets egen avfallsmängd, men en del invånare som bor nära kraftverket oroas av det här.
Säkerhetsspecialist Tapani Eurajoki förklarar att företagets säkerhet i avfallshanteringen har ökat under årens gång och att mottagningen av radioaktivt avfall från andra håll i Finland inte för med sig några risker för invånarna.
Fördelar med en fortsatt drift
Det finns uppenbarligen flera fördelar med att fortsätta driften på Lovisa kraftverk efter att den ursprungliga drifttillståndsperioden har gått ut.
Förutom de ekonomiska fördelarna är kraftverket en viktig arbetsgivare i regionen och stöder Finlands mål om att vara klimatneutralt till år 2035.
Thomas Buddas, biträdande direktör vid Lovisa kraftverk och ägare för projektet, berättar att kraftverket sysselsätter omkring 550 fastanställda som jobbar för Fortum.
– En stor del av dem bor fortfarande i Lovisa, en gång i tiden var det en större andel, men just nu är det ungefär 200 personer, säger Buddas.
Kraftverkets nuvarande drifttillstånd går ut 2027 och 2030. Enligt Buddas kommer det ännu att ta en tid innan det blir klart om drifttillstånden förlängs eller inte.
Den största skillnaden mellan de två alternativen är tidpunkten för de olika verksamhetsfaserna. Om driften fortsätter till år 2050, påbörjas avvecklingsfasen 20 år senare för att sedan upphöra helt kring år 2090.
– Allt som sker gällande kärnkraft tar sin tid och därför påbörjade vi den här processen med att fundera över hur vi ska gå tillväga redan för flera år sedan. Det är ett stort beslut som ska tas. Möjligtvis har vi alla delsvar under nästa års lopp.