Finland är redan nu föregångare inom industrin för att återvinna textilier. Jukka Heikkilä, verkställande direktör för Sydvästra Finlands avfallsservice, berättar att anläggningen och textilinsamlingen har lett till att många länder vänt sina blickar mot Finland.
- Det är något helt nytt. Ingen annanstans i världen görs insamlingen och textilåtervinningen i en så stor helhets- och mångfacetterad skala som här i Finland.
Att återanvända kläder och dylikt sker småskaligt redan på olika håll i världen, men att insamlingen och återvinningen görs som en industriell helhet har inte funnits tidigare.
I Pemar pågår redan ett pilotprojekt för återvinning av textilier, men anläggningen är inte lika stor som den som planeras i Toppå i Åbo.
Men överlag är det inte så stora mängder textilavfall och textilier som inte längre duger för att återanvända, det vill säga avlagda textilier, i Finland som kan återvinnas och behandlas inom industrin.
- Det handlar inte om så stora mängder avlagda textilier, även om vi skulle lyckas samla in från ett vidsträckt område. Det är orsaken till att vi kan ta emot textilier från andra länder runt Östersjön till Åbo.
Hur stora mängder textilier är det frågan om?
- Det handlar om cirka 20-40 tusen ton avlagda textilier. Men allt blir inte till återvunna textilfibrer utan först försöker vi sortera textilierna i de kläder som ännu går att återanvända, och de som behöver behandlas i vår anläggning. En del av textilfibrerna kan sedan bli till nya produkter.
Enligt Heikkilä finns det potential att samla in mycket större mängder avlagda textilier än det. Mycket hänger också på hur andra länder lyckas organisera insamlingen av avlagda textilier och hur de gör för att leverera de insamlade textilierna till Finland.
Anläggningen planeras bli klar år 2024
Planeringen av anläggningen sträcker sig tillbaka till 2012 och efter en lång process påbörjas byggarbetet nästa år. Om allt går enligt planerna kommer anläggningen vara färdig år 2024.
- Vi hade inte kunnat komma vidare i projektet ifall vi var helt ensamma. Vi har samarbetat med flera aktörer, forskningscenter, högskolor och företag som är intresserade av återvinning inom textilbranschen, berättar Heikkilä.
EU har fattat beslut om att textilavfall ska sorteras i separata sopkärl senast år 2025. Finland planerar att införa textilavfall i sopsorteringen redan år 2023 vilket är innan den nya anläggningen ska stå färdig. Heikkilä ser det inte som ett problem.
- Vi har redan en betydande anläggning i Pemar som klarar av att processa rätt stora mängder av de textilavfall som samlas in i startskedet, tills anläggningen i Åbo står klar.
Anläggningen medför både nya arbetsplatser och ett gott rykte
Anläggningen för med sig flera bra saker för Åbo menar Heikkilä.
- Den har stor påverkan på staden och är något som säkert väcker intresse och iver hos många. Dessutom för sorteringen samt kvalitetsgranskningen med sig en rätt stor mängd nya arbetsplatser.
För tillfället arbetar ett tjugotal personer med textilbearbetning och nästa år kommer antalet anställda utökas.
- I klartext handlar det om ett par hundra arbetsplatser, och även flera arbetsplatser ju längre vi kommer i projektet
Utmanande för avfallsservicen att sortera avlagda textilier
Att återvinna textilier är en mångfacetterad process med många steg. Särskilt utmanande är arbetet i startskedet eftersom både insamlingen, sorteringen och kvalitetsgranskningen bör vara välorganiserade.
För att sortera textilier som inte går att återanvända från dem som kan återvinnas, behövs en organiserad insamling. Det viktiga är att man inte blandar textilier som går att återvinna med avlagda textilier.
- Det måste vara torrt och insamlingen måste vara välorganiserad för att det ska fungera. Smutsiga och våta kläder måste fås bort från textilinsamlingen för att det rena inte ska förstöras.
Svårt att hitta köpare för de bearbetade textilierna
Vilken är då målgruppen för textilåtervinning? Enligt Heikkilä är textilindustrin den huvudsakliga målgruppen för textilfibrer, särskilt naturfibrer liksom bomull och ylle kan bli till kläder av hög kvalitet. Konstfibrer kan däremot vara krångligare att nyttja. De kan istället för kläder eller nya textilier användas som material för ljudisolering eller kompositmaterial.
Men att hitta köpare för återvunna textilfibrer är inte så lätt. Det måste finnas en efterfrågan på återvunna fibrer och för att skapa en efterfrågan måste man kunna försäkra att kvaliteten är på tillräckligt hög nivå.
- Men i Finland finns det många företag som vill satsa på att göra produkter av material man tagit till vara. Det finns nog en stark tro på att man i Finland faktisk kunde återvända till en inhemsk textilindustri.
En miljöförändring inom textilindustrin är komplext
Att de som inte går att återanvändas numera kan återvinnas till textilfibrer är ett stort kliv mot en mer hållbar textilindustri och bådar gått för textilindustrin i Finland. Men för att textilindustrin verkligen ska bli miljövänligare behövs en helomvändning på produktionsnivå inom textilindustrin, menar Heikkilä. Enligt honom krävs även en förändring i kulturen kring textilindustrin för att verkligen åstadkomma en stor förändring för miljön.
Under de senaste åren har snabbmode blivit allt vanligare och textilindustrin är ofta belägen i de områden i världen där miljövärderingarna inte värdesätts.
För att verkligen åstadkomma en förändring inom textilproduktionen bör också textilerna vara av god kvalitet och miljövänligt producerade för att råvarorna ska vara duga för återvinning.
- Men allt kan förstås inte ske på en sekund, utan man måste börja någonstans, påminner Heikkilä.
Varje invånare kasserar cirka 5 kilo textilavfall per år. Av det kan cirka 60 till 70 procent återvinnas i någon form. Det som inte kan återvinnas blir till brännbart avfall.