"Att sticka hål på något hundratusen gånger kan vara väldigt terapeutiskt"

"No gender, no problem".

Så står det på en av korsholmsbon Nadja Sands broderade tavlor. Hon broderar tredimensionellt och använder olika tekniker.

Under coronapandemin hittade Sand broderiet och sällade sig till den globala rörelse av broderiaktivister som växt sig allt större.

Fenomenet kallas craftivism, och är en slags term för politiskt hantverk. Craftivismen är en global rörelse som förenar hantverk och aktivism.

På en annan av Sands tavlor finns broderat "Fuck the cistem" och med det vill Sand uttrycka en protest mot samhällets normer gällande kön och sexualitet. Hen identifierar sig själv som queer, asexuell/aromantisk och agender.

Allt det här går att uttrycka i broderiet.

Det moderna broderiet har öppnat upp för helt nya ideer och tekniker.

Det finns inga regler i det moderna broderiet och folk över hela världen har tagit till nål och tråd för att sysselsätta sig under pandemin, för att föra fram olika budskap eller kanske bara för att få ur sig frustration över sakernas tillstånd.

För det finns ett starkt samband mellan hälsa och handarbete, det visar flera vetenskapliga studier.

Sinikka Pöllänen är professor i slöjdvetenskaper vid Östra Finlands universitet och hon har bland annat forskat om detta samband.

Färger, former, textur påverkar vårt humör.

De repetitiva rörelserna skapar minnesstigar i hjärnan som gör att vi kan slappna av och nästan nå ett slags meditativt tillstånd, berättar Pöllänen.

Internationell forskning visar att handarbete kan lindra allt från depressioner, ätstörningar, kronisk trötthetssyndrom eller inflammerade leder, säger Pöllänen.

Vårt blodtryck sjunker och fysisk smärta lindras, visar också studier.

Två tredjedelar av finländarna uppger att de håller på med något slags hantverk på sin fritid.

Intresset har dessutom som sagt ökat ytterligare på grund av coronapandemin då vi tillbringat mer tid hemma.

Pernilla Vikström från Korsholm är känd brodös i regionen och hon föreläser och drar kurser i moderna broderier.

Vikström broderar ofta så kallade feel good-citat eller andra kloka och minnesvärda citat.

Också Vikström har sett ett ökat intresse av broderandet under coronapandemin även om broderiet var på uppåtgående redan innan.

Vikström säger att man också kan se att broderiet börjar användas på nya och olika nivåer.

Exempelvis projektet Needle to sea vill väcka uppmärksamhet kring det nedsmutsade Östersjön, och har samlat brodöser från olika östersjöländer för att göra gemensam sak.

På kulturhåll kan nämnas att Svenska teatern hösten 2022 sätter upp berättelsen om kvinnorna på Själö hospital i broderingsprojektet Broderade budskap – publiken som medskapare av föreställningen Själarnas ö.

Men det är inte första gången som nålen och tråden erövrar världen.

Den moderna världen som vi känner den fick sin början med just textilindustrin, som var bland de första som mekaniserades och la grunden till den industriella revolutionen.

Professor Pöllänen påpekar att den broderirevolution vi ser idag, alltså craftivismen, dessutom är ett bra läromedel för den växande generationen för att upptäcka att man kan se fenomen på olika sätt.

Tillbaka till Nadja Sand och hennes broderier.

I sin frustration att som agender tvingas kryssa i "man" eller "kvinna" i olika enkäter, broderade Sand en tavla där alternativet "No thanks" är ikryssat.

Runt orden har Sand broderat ut inre organ av olika slag, det är ögonglober med nervtrådar, en njure och ett hjärta.

Allt i en fantasifull mix av tekniker och trådar.

Men det är inte bara aktivistiska budskap som broderierna lämpar sig för, påpekar Sand.

Att förmedla känslor eller bearbeta trauman funkar också, eller att uttrycka ärlig frustration över något.

Det finns exempelvis massor med svordomsbroderier, berättar Sand.

Text och foto: Anki Westergård