Klimakteriet angår alla, direkt eller indirekt. Ändå pratas det rätt lite om saken, om man till exempel jämför med hur mycket information som går att finna om puberteten eller att få sin första mens.
Som en av Relationspoddens lyssnare formulerar saken:
Jag tycker att det talas underligt lite om menopausen. Förstår inte hur någonting som gäller 50 % av världens befolkning kan kännas så här mystiskt och hyssjat. Man är tvungen att själv söka efter fakta med ljus och lykta, fast det ju borde vara en helt naturlig del av den nationella hälsovårdsagendan.
Nyfiken -79
Men okej. Nu ska vi snacka om saken.
En som redan är i full gång på den fronten är skådepelaren Anna Hultin, aktuell med monologen Är det hett här på Svenska teatern.
Hultin berättar att hon egentligen inte ens ville skriva pjäsen, den bara kom till henne.
- Jag stod och pratade så mycket om klimakteriet vid kaffeautomaten på jobbet att teaterchefen till sist ska "ja, men skriv något om det då".
Hultin poängterar att monologen inte är en regelrätt komedi, eftersom ämnet i sig inte är någonting att skoja bort.
- Däremot är den underhållande, vi har lyckats hitta det roliga i det jag skrev ner. Jag hoppas att också många män och kvinnor runt 40 ska komma och se den, de kan lära sig mycket.
Det känns som om jag sakta glider ur en fas i livet till en annan. På ett sätt är jag mogen, vis och kunnig, samtidigt pågår en förändring som jag inte kan greppa. Känner mig sorgsen över att livet gått så snabbt. Vad hann jag med ens?
Kris 47
Anna Hultin gjorde diger research då hon skrev pjäsen. Bland annat ordnade hon klimakteriekvällar för kvinnor som ville diskutera. Därmed kan hon nu med fog kallas klimakterieexpert.
Expertens främsta råd är: prata vitt och brett om klimakteriet
- Det finns så mycket olika symptom, en vanlig missuppfattning är att det bara handlar om vallningar och att mensen uteblir. Men jag har märkt att de flesta först upplever en slags hjärndimma och blir glömska. Då tror de ju att de fått en minnessjukdom och blir rädda. Men så farligt är det inte, och dimman lättar småningom.
Alla karlar och gubbar i min ålder äcklar mig. Det enda de har på hjärnan är sängpolka inget annat, blahh!
FyFarao, 57
Samtidigt som jag kom i klimakteriet träffade jag min nya kärlek. Från att vara en rätt sansad person förvandlades jag till en känslosam hormonell 15-åring. Det var så mycket känslor plötsligt och jag övertolkade allting han sa och gjorde. Men efter jag fick plåstret så blev jag mitt gamla jag igen. Sexlivet däremot har aldrig varit bättre.
Pia, 56
Också inom vården menar Hultin att man har en bit kvar att gå.
- Man skickar kanske iväg patienten på en massa laboratorietest, men när ingenting hittas skriver man ut antidepressiva. Men medicinerna hjälper ju föga ifall kvinnan inte alls är deprimerad utan i förklimakteriet.
Klimakteriet är ingen sjukdom, men symptomen kan vara väldigt kämpiga att leva med.
Hur ska då den som lever med en kvinna i klimakteriet helst agera?
- Jag gillar att se klimakteriet som omvända tonår. Det är bra om de i närheten kan finnas där, lyssna, kramas (om tonåringen/ klimakteriekvinnan vill det) och vara trygga. Samt att också de i närheten inser att detta är en fas som kommer att gå om.
Anna Hultin ser också att klimakteriet kan vara en stärkande process.
- Många kvinnor i detta livsskede stannar upp och tänker efter. Var är jag, vem är jag, vad har jag gjort, vad vill jag ännu göra? Det är menopausens gåva när kroppen ger oss denna puff.
Hör Anna Hultin kommentera publikens tankar om klimakteriet i veckans avsnitt av Relationspodden Norrena & Frantz.
