BRYSSEL / LJUBLJANA I en tweet antydde premiärminister Janša att ledaren för delegationen - den liberala nederländska Europaparlamentarikern Sophie in 't Veld - skulle vara en marionett till finansmannen och filantropen George Soros.
Flera andra nederländska politiker pekades också ut i inlägget som raderades senare.
Men skadan var redan skedd. Nederländernas premiärminister Mark Rutte skrev på twitter att inlägget var smaklöst.
Janša kontrade genom att uppmana Rutte att, istället för att öda tid på pressfriheten i Slovenien, se till att nederländska journalister inte blir dödade på öppen gata.
Uttalandet kan ses som en hänvisning till den nederländska kriminalreportern Peter R. De Vries som mördades i Amsterdam i juli.
Sällsynt skarp ordväxling
Att ledare för två EU-länder angriper varandra i så här hårda ordalag hör till ovanligheterna. Utgångspunkten är att medlemmarna i Europeiska rådet uttalar sig diplomatiskt om varandra också i frågor där åsikterna går isär.
Speciellt anmärkningsvärt är att Slovenien som bäst fungerar som EU:s ordförandeland. Förväntningen är att ordföranden ska lägga sin egen agenda åt sidan och fungera som en brobyggare mellan medlemsländerna.
Ledaren för delegationen Sophie in 't Veld intygade tidigare att delegationen endast drivs av viljan att reda ut de påstådda oegentligheterna i Slovenien. Man är inte ute efter premiärminister Janša eller hans regering.
- Det är inte vårt uppdrag, vi är här för att granska fakta på ort och ställe, sa in 't Veld.
Påhopp och kränkningar
Högerpopulistiska premiärministern Janez Janša är känd för sina fräna uttalanden på sociala medier mot journalister och politiska motståndare.
Den slovenska nyhetsbyrån STA har han kallat en nationell skamfläck som ägnar sig åt fejkade nyheter. Sedan årsskiftet har finansieringen av STA:s public service-verksamhet varit fryst.
Berörda journalister och experter som Svenska Yle träffade i Slovenien i förra veckan vittnar om kränkningar, personliga påhopp och trakasserier på sociala medier mot personer som sätter sig på tvären mot regeringen.
- Många journalister blir beskyllda för att vara lögnare och för att sprida falska nyheter, säger Gašper Andrinek som är vice ordförande för Sloveniens journalistförbund.
- De som är modiga nog att kritisera det regeringen gör blir attackerade av nättroll och utsatta för smutskastning.
Stämningen mot journalister har varit fientlig redan en tid. förklarar Andrinek. Han säger att expresidenten Donald Trumps fräna retorik och idéer också fick gehör i Slovenien på ett sätt som inverkade på medieklimatet.
Riktigt komplicerat har det hela blivit under premiärminister Janša som suttit vid makten sedan början av 2020.
- Sedan dess har hatet mot medierna nått en helt ny nivå.
Ett hot mot hela det slovenska samhället
Pressfriheten har varit en viktig del av den demokratiseringsprocess som Slovenien genomgått efter frigörelsen från Jugoslavien, säger Ana Bojinović Fenko som är professor i internationella relationer vid Ljubljanas universitet.
Kränkningarna av pressfriheten slår således hårt mot samhället som helhet, inte enbart enskilda journalister.
- Medlemmar i regeringen och i synnerhet premiärministern uttalar sig kränkande mot allmänheten samt mot journalister och visselblåsare, mot alla som efterlyser en kritisk granskning av regeringen.
Det finns en oro över att Slovenien, som setts som en mönsterelev i EU-sammanhang och en förebild för de övriga länderna på Västra Balkan, nu börjat slira vad EU:s grundläggande principer beträffar.
Många frågar sig om landet är på väg i samma riktning som Ungern och Polen som grälat med Bryssel i flera års tid. Professor Bojinović Fenko välkomnar att det nu riktas mer ljus på utvecklingen i Slovenien.
- Den politiska eliten i Bryssel har kanske tänkt att det handlat om engångsföreteelser. Men nu ser vi att det blivit ett permanent problem.
- EU-ordförandeskapet har bidragit till att utvecklingen i Slovenien och problemen med rättstatens principer och de demokratiska institutionerna lyfts fram.
Problemen berör hela Europa
Att problemen med pressfriheten i Slovenien fått mycket uppmärksamhet på sistone beror på att landet just nu fungerar som EU:s roterande ordförandeland.
Kränkningarna av pressfriheten är ändå inget som begränsar sig till vissa problemländer utan det handlar om ett europeiskt och globalt fenomen.
- Det finns länder där journalister utmålas som fiender till medborgarna. Det är stick i stäv med vårt uppdrag som är att försvara och företräda allmänhetens intressen, säger Ricardo Gutiérrez som är generalsekreterare för det europeiska journalistförbundet EFJ.
EU-kommissionen har lovat tackla problemen med pressfrihet och mediernas oberoende med ny lagstiftning som läggs fram nästa år. Tidigare i höst presenterade kommissionen ett åtgärdsprogram för att skydda journalister i EU-länder.
- Det här var något nytt och det visar att man insett att det också finns problem i Europa, säger Gutiérrez.
Viceordföranden för Sloveniens journalistförbund har en mer pessimistisk syn på EU:s möjlighet att påverka enskilda länder.
- Jag är inte optimistisk om jag ska vara ärlig. EU har tillåtit det som hänt i Polen och Ungern. Jag vet inte vad de kan göra åt det som händer i Slovenien.