Start
Artikeln är över 3 år gammal

BUU-klubben vill normalisera användningen av stödtecken

Den som brukar kolla på BUU-klubben kanske lägger märke till att programledarna denna vecka gestikulerar lite mera än vanligt. De använder sig av stödtecken - ett sätt att kommunicera för att förtydliga talet.

Emil, Lisa och Eva visar stödtecken i BUU-klubben.
BUU-ledarna har fått hjälp av tolkar för att lära sig stödtecken. Bild: Yle/ Monica Vikström-Jokela och Tony Pohjolainen

I nästan varje avsnitt av BUU-klubben hälsar programledarna på tittaren genom att visa tecknet för "kompis" genom att slå ihop knytnävarna mot varandra två gånger. De använder stödtecken, som används av många barn som behöver stöd i kommunikationen.

Det är en medveten strategi att normalisera stödtecken och inkludera alla tittare.

Malin Olkkola och Jonathan "Jontti" Granbacka i BUU-studion
Bild: Ann-Catrin Rosenberg / Yle

Varför används då stödtecken i BUU-klubben?

- Det finns många barn, allt från riktigt små bebisar till äldre barn, som använder sig av stödtecken i vardagen och vi tyckte att det här absolut är något som vi kunde göra i BUU-klubben också, säger Malin Olkkola.

Att ha med stödtecken tar inte bort något ur innehållet för dem som inte använder sig av det, men gör innehållet mer tillgängligt och lättare att ta till sig för dem som behöver stödtecken.

- Så det är egentligen en "win win situation", berättar Malin Olkkola.

Vad är stödtecken?

Jenny Derghokasian är teckenspråkstolk och har fungerat som handledare då programledarna lärt sig stödtecken.

- Stödtecken är tecken lånade från teckenspråk, de används som stöd för talet. Stödet kan användas båda vägarna. Alltså en person som har utmaningar med att producera tal kan teckna för att bli förstådd, men förstår andras tal utan tecken, berättar Jenny Derghokasian.

Alternativt så använder man inte själv tecken i sitt kommunikationssätt, men behöver tecken som stöd för att förstå vad andra säger.

Eva Mäkinen, Janne Kankkonen och Jenny Derghokasian tittar in i en kista.
Jenny Derghokasian till höger och Eva Mäkinen har också översatt Janne Kankkonens sagor från finlandssvenskt teckenspråk till talad svenska. Serien Titta en saga! finns på Barnens Arena. Bild: Yle/ Tony Pohjolainen

När man använder stödtecken, tecknar man alltså de ord i en mening som man vill fokusera på. (Eller de ord som man inte kan uttala av en eller annan orsak), säger Jenny Derghokasian.

Teckenspråken i världen har sin egna grammatik och är naturliga språk. Stödtecken är en metod för att kunna kommunicera andra talade språk. Stödtecken har alltså inte en egen grammatik, utan följer det språkets grammatik som talas.

Malin matar Jontti med mos i BUU-klubben.
Kroppen är tema i ett av BUU-klubbens program då stödtecken används. Bild: Yle/ Linda Somppi

Kroppen och spioner som tema

Ibland gör BUU-klubben också större satsningar på stödtecken, som denna höst då två av veckorna i BUU-klubben har specialgjorda manus.

Denna vecka är det övergripande temat kroppen och om några veckor kommer BUU-klubben att ha ett spiontema. Också under spionveckan kommer BUU-ledarna att använda mycket stödtecken.

Hur har innehållet byggts upp i de veckor där stödtecken används?

- När jag tänkte på innehållet och vad jag vill göra i studion på temat hemlig klubb tänkte jag inte först på stödtecken. Jag funderade mest på vad som blir bra innehåll, roligt och dynamiskt med det temat, säger Lisa Gerkman.

Att göra manus där stödtecken är integrerade kräver ändå lite mera tankearbete, säger Lisa och Malin som skrivit manus.

Lisa spionerar i BUU-klubben
Lisa spionerar i BUU-klubben. Bild: Yle/ Monica Vikström-Jokela

- På ett sätt är manusprocessen den samma, men tar längre tid helt enkelt och kräver kanske lite mera eftertanke på innehållet. Man kan ju till exempel inte hålla i ett föremål och teckna samtidigt, eftersom man fysiskt har för få händer, säger Malin Olkkola.

Kräver långsammare tal

- Det jag visste på förhand var att man ofta talar långsammare när man tecknar, speciellt som nybörjare då man är ovan, så jag fick tipset att skriva lite kortare än jag normalt gör. Själva tecknen kom in först när manusen var klara och jag började fundera på vilka ord i meningarna som var det viktiga att teckna, säger Lisa Gerkman.

Hur har det varit att lära sig använda stödtecken i BUU-klubben?

- Det var superroligt när jag började fatta grejen. Att få glänta på dörren till ett helt nytt språk är fantastiskt och när jag dessutom tyckte att det var roligt och det inte kändes omöjligt att lära sig så var det ännu roligare, berättar Lisa Gerkman.

Vad har varit svårast att lära sig?

- Det som jag personligen tycker är svårast, är vilken hand som gör vad. Logiken är att om man är högerhänt så är höger hand liksom huvudhanden och ifall man är vänsterhänt så är vänsterhanden huvudhand. Men jag blandade ganska så friskt mellan de två i början, så det fick jag jobba med lite, berättar Malin Olkkola.

Jontti och Malin berättar sagan om Hans och Greta i BUU-klubben.
Hans och Greta i BUU-klubbstappning. Bild: Yle/ Linda Somppi

- Den största utmaningen var i studion. Att samtidigt hålla texten, stödtecken och den fysiska koreografin i huvudet var en helt ny utmaning. I början svettades jag bara av att jag tänkte så mycket, men det gick bättre efter hand, säger Lisa.

Svårt att teckna inne i en dyna

Lisa tyckte att småorden var de svåraste. Till exempel ord som om, vet och hur som inte är så konkreta.

- Sen var det såklart också lite knepigt att teckna när jag var utklädd till en dyna, säger Lisa.

Lisa ligger inne i en rosa dyna och Emil och musen Lotus leker med henne i BUU-klubben.
Det kan vara lite utmanande att använda stödtecken då man befinner sig inne i en jättedyna. Bild: Yle/ Monica Vikström-Jokela

Vilket är ditt favorittecken?

- Jag tycker om tecknet för "reflex", för det är snabbt och rappt, och kul. Ett annat tecken jag tycker om är tecknet för "tycka om" som är med knuten hand mot hjärtat, berättar Malin Olkkola.

Lisas favorittecken är spion där man kikar bakom handen.

Emil Jokipalo och Lisa Gerkman visar tecknet för spion i BUU-klubben.
Bild: Yle/ Monica Vikström-Jokela

Många tecken känns väldigt logiska då man ser dom tecknade.

- Då man ser tecknet för t.ex. "lunga", så tänker man att "jamen visst, förstås är det just så man ska teckna lunga", säger Malin Olkkola.

Stödtecken används av vuxna och barn

I många situationer är stödtecken nåt som man använder i en kortare period av språkutvecklingen, men för en del handlar det om ett sätt att kommunicera resten av livet. En del använder även andra kompletterande sätt, t.ex. bildkommunikation.

På Barnens Arena hittar du en boll med händer på. Där finns allt innehålls som riktar sig till småbarn på teckenspråk eller stödtecken. På Yle Watts sida hittar du också den nya serien Virala genier som är tecknat till teckenspråk.

Här hittar du BUU-klubben med stödtecken.