Det svischande ljudet av skridskoskär över isen avbryts av en skarp smäll när ett slagskott träffar sargen. Allt är som det brukar den här eftermiddagen i Terjärv ishall.
Eller nja, inte riktigt.
Under de senaste månaderna har ishallen nämligen genomgått en omfattande renovering. Höljet är det samma, men inuti har mycket förändrats.
– Det var en vinna-eller-försvinna-situation. Antingen gör vi en modernisering eller så tynar den här verksamheten bort, säger Johan Högnabba, styrelseordförande i ishallsbolaget.
I ändan av hallen, där det småningom kommer att finnas en cafeteria och toaletter, pågår arbetet fortfarande. Allt ska vara klart – ni gissade det – till jul.
Det fanns flera problem i den gamla hallen som byggdes 2002. Ett av dem var tjälskjutningen.
– Rinken steg tio–femton centimeter och höll på att falla ut, så den enda möjligheten var att göra om grunden från början, berättar ishallsbolagets vd Bernt Storbacka, som även har fungerat som arbetsledare för projektet.
Under sommaren har man gjort en ny isolerad grund och gjutit en ny betongplatta med kylrör att lägga isen på. Den gamla rinken har också bytts ut mot en ny.
”Vi har levt i baracker i tjugo år”
Utanför ishallen står ett helt nytt servicehus med två stora omklädningsrum. Den delen av projektet har ishallens huvudsakliga användare, Terjärv Ungdoms Sportklubb, stått för.
– Det har varit en lång process. Vi påbörjade ansökningsproceduren för ett drygt år sedan, berättar TUS ordförande Camilla Vesala.
Servicehuset har kostat cirka 250 000 euro. Knappt hälften av summan har föreningen fått i stödpengar från Aktion Österbotten. Resten har finansierats genom sponsorer och lån.
Den andra delen av projektet, som ishallsbolaget har stått för, går på 650 000 euro. Kronoby kommun har bekostat rinken. Bolaget har också fått stödpengar från Regionförvaltningsverket, samt tagit ett lån på 150 000 euro.
Sammanlagt går projektet lös på 900 000 euro.
Tanken är att hallen ska kunna användas även sommartid, till exempel för andra sporter eller evenemang. Servicehuset ska också kunna utnyttjas av de som spelar på den närliggande konstgräsplanen.
– Vi har levt i baracker i tjugo år, så det här är det första servicehuset på området, säger Storbacka.
Mycket frivilligarbete
Men hur är det egentligen möjligt att Terjärv med cirka 2 300 invånare kan ha en egen ishall? En förklaring är de många frivilliga som ställer upp.
– Talko är A och O. Vi hade inte kunnat förverkliga det här projektet om inte människor hade ställt upp på talko, säger TUS sekreterare Mona-Lisa Grankvist.
Även om många arbetsmoment har utförts av lokala entreprenörer har det blivit en hel del frivilligt arbete.
Storbacka har räknat till omkring 500 talkotimmar under renoveringsprojektet. På det sättet har man också kunnat hålla kostnaderna nere.
Talkokraften är också det som håller i gång verksamheten. Ishallsbolaget har endast en anställd som kör ismaskinen. Allt annat görs av frivilliga.
En annan sak som gör det möjligt att ha en ishall här är att den utnyttjas även av grannkommunerna.
– Vi har ganska mycket användare från de finska grannkommunerna: Kaustby, Vetil, Evijärvi och så vidare, berättar Högnabba.
Utövare utifrån har bland annat lockats av THL-hockeyn som Storbacka drog i gång för många år sedan. Och i det här fallet syftar bokstavskombinationen alltså inte på Institutet för hälsa och välfärd, utan på Terjärv Hockey League.
Närmare 150 juniorer
Intresset för ishockey är stort i Terjärv. Utöver representationslaget i division tre har man drygt hundra juniorspelare.
Och tillväxten ser bra ut. På höstens första ishockeyskola förra veckan hade man över femtio deltagare.
– Så för tillfället är vi nog närmare 150 än 100, säger Vesala.
När får vi då se Terjärvs första NHL-proffs? Svaret är att vi redan har sett honom.
Ray Timgren, vars föräldrar emigrerade från Terjärv till Ontario i Kanada, spelade 251 NHL-matcher mellan åren 1949 och 1955. Han vann också Stanley Cup med Toronto Maple Leafs både 1949 och 1951.
Nu är en annan Terjärvbördig spelare aktuell. Kasper Björkqvist, med rötter i både Terjärv och Nedervetil, finns i Pittsburgh Penguins organisation.
Hittills har det blivit ett tiotal matcher i farmarlaget.
– Han kommer till hallen för att träna varje gång han är i Terjärv, berättar Högnabba.
Många minns säkert Björkqvist från det finländska landslaget som tog JVM-guld 2016.
Den sociala gemenskapen viktig
Under åren har ishallen blivit något av en samlingsplats i Terjärv.
– Den är nog byns hjärta. Det är här det händer saker på vardagskvällarna, säger Vesala.
Man märker att de är avundsjuka i grannkommunerna som har uterinkar.
Camilla Vesala
Vesala är också rektor på Terjärv skola. Hon säger att de är privilegierade i och med att eleverna kan åka skridsko från tidig höst till sen vår.
– Man märker att de är avundsjuka i grannkommunerna som har uterinkar.
Skolan och daghemmet kan utnyttja ishallen gratis, vilket de gör rätt flitigt. Det är också fritt fram för allmänheten att använda hallen när den inte är bokad.
Högnabba säger att det är en stor fördel att det finns möjlighet att spela ishockey i byn.
– Alternativet är att spela ishockey i Kronoby, Karleby eller Jakobstad, och det är alltid en fråga om tid och avstånd, säger Högnabba.
När föräldrar för och hämtar sina ishockeyspelande barn till och från träningar blir hallen också en naturlig mötesplats där man träffas och pratar.
– Det finns en social gemenskap runtomkring allt det här, säger Vesala.