BRYSSEL De stigande energipriserna har blivit ett problem för miljontals hushåll runt om i Europa och därmed också för de nationella beslutsfattarna.
Förra veckan lade EU-kommissionen fram ett åtgärdsprogram för att lindra effekterna av de stigande priserna. Tyngdpunkten ligger på vad de enskilda länderna kan göra för att hjälpa utsatta hushåll och företag.
I många huvudstäder höjs ändå röster för att EU borde göra mer för att underlätta energikrisen. I Spanien, där priset på energi tredubblats sedan december, har regeringen efterlyst omedelbara åtgärder på europeisk nivå.
Premiärminister Pedro Sánchez väntas hålla frågan högt på EU-ledarnas agenda i dag. Samtidigt varnar en grupp länder, bland dem Finland, för riskerna med att inkränkta på den gemensamma energimarknaden.
Man befarar att energisubventioner i värsta fall kan gå stick i stäv med EU:s målsättningar om att minska på utsläppen av växthusgaser.
Polen en elefant i rummet
Det rättsliga läget i Polen väntas också bli föremål för intensiva diskussioner EU-ledarna emellan. Det här trots farhågor i bland annat Tyskland om att det eldfängda temat kan komma att ta över agendan helt och hållet.
Beneluxländerna och de nordiska EU-länderna har varit pådrivande i att hålla framme problemen med hur rättsstatens principer förverkligas i EU .
Grälet mellan Warszawa och Bryssel trappades upp då Polens författningsdomstol slog fast att delar av EU-fördragen strider mot Polens grundlag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat domen "en direkt utmaning mot den europeiska rättsordningen".
Polens premiärminister försvarade sig i tisdags genom att hävda att det är EU som överskridit sina befogenheter och att Polen inte kommer att böja sig för det som man betraktar som utpressning från EU:s sida.
von der Leyen försäkrar att kommissionen kommer att agera mot Polen. Det kan bland annat bli aktuellt att inleda en juridisk process mot Polen eller att frysa landets EU-bidrag om de rättsliga problemen inte rättas till.
Enligt EU-parlamentet drar kommissionen benen efter sig gällande Polen. Parlamentet hotar med att stämma kommissionen om man inte agerar mer beslutsamt mot länder som bryter mot rättsstatens principer.
Migrationen ett tvistefrö
I torsdagskvällens diskussioner kommer EU-ledarna också att tala om det stundande klimatmötet i Glasgow, EU:s globala inflytande i handelsfrågor och det aktuella coronaläget.
– Vaccinationerna har lett till betydande framsteg i kampen mot covid-19, men mycket återstår att göra, särskilt när det gäller vaccinationstveksamhet och desinformation, skriver ordföranden Charles Michel i sin inbjudan till Europeiska rådets medlemmar.
Toppmötet fortsätter på fredag med diskussioner om digitalisering och migration. En allmän uppfattning bland medlemsländerna är att Belarus ägnar sig åt hybridpåverkan genom att uppmuntra till olagliga gränsövergångar vid gränsen till Lettland, Litauen och Polen.
EU-länderna väntas diskutera metoder för att stävja påverkningsförsöken, samtidigt som man tar avstånd från utnyttjandet av migranter för politiska ändamål.
Sista toppmötet för Merkel?
Extra mycket uppmärksamhet kommer att riktas mot Tysklands Angela Merkel som deltar i sitt 107:e toppmöte i egenskap av förbundskansler.
Den stora frågan är om toppmötet också blir det sista av sitt slag för Merkel som sett ledare för andra EU-länder passera revy under sina 16 år vid makten.
Om så blir fallet, beror på om kanslerkandidaten Olaf Scholz lyckas bilda en regering före nästa toppmöte i mitten av december.
Dagens toppmöte kan också bli det sista för Sveriges avgående statsminister Stefan Löfven.