Start
Artikeln är över 3 år gammal

Teater: Vallningar och känslosvall i klimakteriemonologen Är det hett här?

I monologen Är det hett här? gör Anna Hultin med beslutsamhet och humor en djupdykning i klimakteriet, dess orsaker och verkningar. Sprudlande, känslosamma och överraskande element samlas till en rolig och egensinnig teaterupplevelse.

En kvinna i vit klänning med en vid svart musketörshatt på huvudet.
Med både sårbarhet och stolthet berättar Hultin om sina omskakande upplevelser av klimakteriet i sin föreställning Är det hett här? Bild: Cata Portin

Klimakteriet och menopausen är en evolutionär egendomlighet som människan delar med bara en handfull andra arter, såsom vissa valar. Begreppet klimakterium härstammar från antikens Grekland (så klart) där det sågs som en manlig affär, nämligen som övergångar till nya livsskeden som ansågs infalla vart sjunde år.

Dessa och andra fascinerande kunskapsstycken delar Anna Hultin med sig av i sin monologföreställning Är det hett här? (i regi av André Wickström). Föreställningen tar sig beslutsamt an detta ämne som samhället i övrigt verkar föredra att förbigå med tystnad, trots att det är något som ca hälften av världens befolkning upplever.

En kvinna i renässansklänning står på en teaterscen.
Att spela Shakespeare i tunga sammetsklänningar är tufft när vallningarna slår till, berättar Anna Hultin. Bild: Cata Portin

Shakespeare får vänta

På en överdådig scen i guldornament och kejsarrött gör Hultin entré i en tung renässansklänning och ger en kavalkad repliker ur Shakespeares dramer, och etablerar på några ögonblick hur obekvämt kvinnor som inte är unga sitter i den manligt dominerade världsdramatikens kanon.

Hultin ger fritt spelrum åt sin komiska talang då hon ska spela ung och käck medan vallningarna drabbar henne i vågor. Till slut avbryter hon sin recitation och tar upp det hon egentligen har på hjärtat. Nämligen klimakteriet, och det intill vansinne frustrerande faktum att hälsovården och den medicinska vetenskapen visar sådana gapande luckor kring kvinnors hälsa.

Hultin beskriver sina egna upplevelser av övergångsåldern med vallningar, sömnlöshet, smärtor och hjärndimma – oroande symptom som det tog evigheter att få förklaringen på trots att den låg så nära till hands.

En kvinna i vit klänning sitter bredbent på en förnäm stol på en teaterscen.
Den överdådiga scenografin skapar en effektiv kontrast till Anna Hultins humoristiska text. Bild: Cata Portin

Läckra alter egon

Stundtals överlåter hon berättandet åt alter egon som talar från videoinstallationer (av Theo af Enehielm) i bakgrunden: åttiotals-fitnessikonen Janna Konda, folkbildaren Gullan Forsén och kändispsykologen Armas la ba Däng, som i härligt komiska videoinslag bygger upp en dialog mellan de olika rösterna i föreställningen.

Med humor och sårbarhet berättar Hultin om hur klimakteriet påverkade hennes arbete, gav upphov till en livskris med utmattning och depression. Men också hur hon fann en väg genom krisen och såg hur menopausen signalerade ett nytt och positivt livsskede.

En kvinna i svart skjorta på en teaterscen, i bakgrunden en videoprojektion av en skäggig man som talar till henne.
I Är det hett här? för Hultins en dialog med sina fyndiga alter egon som kändispsykologen Armas la ba Däng i bakgrunden. Bild: Cata Portin

Föreställningen får även ett lyft av Erik Salvesens ståtliga scenografi. Hultin spelar mot en prålig guldfärgad fond som vid ett kejserligt hov. Guldglansen signalerar överdåd och värdighet, men blir även en scenisk gestaltning för den klassiska dramatikens ouppnåeliga kvinnoideal framför vilka Hultin i en effektiv kontrast redogör för sina kroppsliga obehag och krämpor.

Men under föreställningens gång börjar hon äga sin pråliga omgivning och den blir en bekräftelse för det hon berättar och för den rikedom och erfarenhet som hon samlat på sig i sitt liv.

Monologföreställningen Är det hett här? samlar vilt olika sprudlande, känslosamma och överraskande element till en rolig och egensinnig, helgjuten teaterföreställning.

Svenska Teatern: Är det hett här? Manus och på scen: Anna Hultin. Regi André Wickström. Scenografi Erik Salvesen. Ljus Mats Forss. Ljud Hanna Mikander. Video Theo af Enehielm. Kostym Kaisa Rautakoski. Mask Tiitta Stoor.