Antalet mord ökade med 30 procent i USA år 2020 jämfört med 2019, visar statistik som den federala polisen FBI offentliggjorde i slutet av september.
I Minneapolis har våldet blivit ett dagligt samtalsämne bland många invånare.
Tony Smith sitter vid ett litet bord i ett gathörn söder om Minneapolis stadskärna. Han samlar in donationer till en förening som hjälper hemlösa.
– Man märker att det skett en förändring. Det är non-stop våld. Häromdagen besköts fyra personer några kvarter från där jag bor, berättar Smith.
I Minneapolis dog 84 personer till följd av dödligt våld år 2020, nästan dubbelt fler än året innan. Samma utveckling har fortsatt i år.
– Frågar du mig så borde alla som gör sig skyldig till vapenvåld få maximalt fängelsestraff, anser Smith.
Pandemin förklarar ökningen delvis – men frågetecken kvarstår
Det är vanligt att våldsstatistiken varierar från år till år i USA. Våldsbrotten överlag har minskat i hela USA sedan början av 1990-talet. Men sedan kom fjolåret och plötsligt sköt antalet mord i höjden.
Experter har framfört olika förklaringar till ökningen.
Att coronapandemin spelar en roll är de flesta eniga om, berättar Libor Jany som är brottsjournalist på tidningen Star Tribune i Minneapolis.
– Folk har levt i isolation, upplevt ångest och många har förlorat sina jobb.
Men kriminologer är också eniga om att pandemin inte kan ses som den enda förklaringen.
En orsak kan ha att göra med en minskning av antalet poliser ute på gatorna i många delar av landet på grund av karantänskrav under pandemin.
Efter att afroamerikanen George Floyd dödades i Minneapolis av en polis i maj 2020 bröt utbredda protester mot polisbrutalitet ut i hela landet.
Vissa menar att det resulterade i att polisen blev mer återhållsam i sina utryckningar, vilket också kan ha varit en bidragande orsak.
Men frågetecken kvarstår.
– Ju mer man talar med människor som forskat i situation, desto mer varnar de för att dra långtgående slutsatser, säger Jany.
Statistiken visar också hur våldet är starkt koncentrerat till vissa områden inom städerna. Det gäller också Minneapolis.
– Alla invånare påverkas inte. Det handlar om en handfull områden, till och med enskilda kvarter där merparten av de dödliga skjutningarna förekommer, påpekar Jany.
– Inom välbärgade områden i Minneapolis kan det gå veckor utan att folk hör ett enda skott.
Mordet på George Floyd utgjorde startskottet för kraven på polisreform - men frågan delar åsikter
I kölvattnet av George Floyd-protesterna framfördes högljudda krav på att reformera polisen i flera amerikanska städer.
Under "Defund the police"-uppropet var många redo att begränsa polisens befogenheter och omfördela polisresurserna så att en större del kanaliseras till våldsförebyggande arbete.
I Minneapolis lovade majoriteten i stadsfullmäktige i juni 2020 att montera ned poliskåren och bygga upp verksamheten på nytt från grunden.
Våldsspiralen verkar ha fått beslutsfattarna på andra tankar och ett drygt år senare har många backat från sina krav.
– Det verkar finnas två skolor just nu. Den en efterlyser fler poliser för att få bukt med ökningen av våldsbrott, säger Libor Jany.
– Den andra falangen anser att man bör investera mer resurser våldsförebyggande arbete och vård. Tanken är att om människor mår bättre så begår de färre brott.
Fler poliser eller en reform av polisväsendet?
På gatorna i Minneapolis lever misstron mot polisen kvar. Affischer med polisfientliga budskap finns på flera ställen.
Kimberly Wooster berättar hur hon träffades av polisens gummikula under en stor protest i fjol.
– Det var en fredlig protest men polisen verkade ointresserad av att lugna ner läget. De ville bara tysta ner oss.
-I den amerikanska kulturen verkar många fortfarande tycka att polisen inte kan göra något fel. Det är absurt.
Kimberly Wooster, invånare i Minneapolis
Nu vill Wooster att stadens polis ska genomgå en omorganisering och ersättas av en "enhet som ansvarar för allmän trygghet".
– Det vore en bra start. Om någon annan skulle ha gjort ett lika uselt jobb som Minneapolis poliskår så skulle de ha avskedats på fem minuter.
– I den amerikanska kulturen verkar många fortfarande tycka att polisen inte kan göra något fel. Det är absurt, menar Wooster
Tony Smith är av motsatt åsikt.
– Vi borde få fler poliser till de värst drabbade delarna av staden där det förekommer flest skjutningar.
Smith säger att poliser bör hållas ansvariga för sina handlingar, men att färre poliser inte löser några problem.
– Det leder bara till att våldet ökar.
Om någon annan skulle ha gjort ett lika uselt jobb som Minneapolis poliskår så skulle de ha avskedats på fem minuter.
Kimberly Wooster.
Invånarna får rösta om poliskåren – det kan få konsekvenser i hela USA
Den andra november, i samband med valet av ett nytt stadsfullmäktige, kommer Minneapolis invånare att får rösta om hur stadens polisverksamhet bör organiseras i framtiden.
Väljarna får välja mellan att rösta för eller emot en reform av stadens polisstyrka.
Reformen skulle innebära att poliskåren ersätts av en "enhet för allmän säkerhet", i enighet med bland annat Kimberly Woosters önskemål. Minimikvoten för antalet poliser per invånare skulle avskaffas och vissa polisresurser skulle styras till att anställa bland annat social- och krisarbetare.
Libor Jany vågar sig inte på en gissning om vilken sida som vinner, men menar att omröstningen kan få konsekvenser också utanför Minneapolis.
Särskilt om en invånarmajoritet röstar för att reformera polisen.
– Det kan säkert fungera som ett exempel för andra städer där liknande diskussioner gällande polisverksamhetens framtid pågår.