Start
Artikeln är över 3 år gammal

Fel pengar till fel företag – Revisionsverket: Utbetalningen av coronastöd misslyckades i början av pandemin

Fel sorts företag fick pengar med coronapandemin som ursäkt i början av coronakrisen, medan de som led av en akut ekonomisk kris tvingades vänta.  Det konstaterar Statens revisionsverk i sin utredning.

Stolar uppochnervända på bord i ett tomt kafé.
En och annan restauran och många caféer fick ställa stolarna på borden, låsa dörren och hålla stängt när coronarestriktionerna var som strängast. Det ledde till inkomstbortfall, men det tog tid innan det fanns pengar att få för att hålla firman på fötter. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Det sätt som staten fördelade sina ekonomiska stöd till företagen i början av coronapandemin lyckades inte särskilt väl, konstaterar Statens revisionsverk.

Det beror på att pengarna, till en början, delades ut till många sådana företag som inte hade drabbats särskilt hårt ekonomiskt av coronapandemin.

Revisionsverket har gjort en utredning som visar att det utvecklingsstöd på 1,3 miljarder euro som delats ut av Business Finland och NTM-centralerna i fjol fungerade dåligt som krishjälp. I stället för att hjälpa vid en akut kassakris orsakad av pandemin delades pengarna i stället ut till företag som presenterade framtida projekt. Det var inte ändamålsenligt i den krissituation som rådde, konstaterar revisionsverket.

Dessutom visar det sig att en större andel av Business Finlands gamla kunder fick positiva svar på sina ansökningar, jämfört med nya kunder. Det kan alltså ha varit en ojämlik behandling av de som sökte stöd.

Brådska ledde till slarvig behandling

Stödsystemet utarbetades i rask takt i början av pandemin. Det ledde till brister i omdöme när det väl var dags att börja dela ut pengar. Det borde ha gjorts fler stickprov och överlag borde övervakningen av systemet ha varit bättre, konstaterar revisionsverket.

Ett stort problem var att det blev brådskande att hantera alla ansökningar så att de skulle kunna få svar så snabbt som möjligt. Det ledde till att också bristfälliga ansökningar godkändes och besluten blev oenhetliga.

Statens revisionsverk med den finska texten Valtiontalouden tarkastusvirasto på en byggnad.
Statens revisionsverks (på finska Valtiontalouden tarkastusvirasto) namn stoltserar på verkets högkvarter, en kontorsbyggnad i Gräsviken i Helsingfors. Bild: Petteri Bülow / Yle

Det är speciellt utvecklingsstödet i början av pandemin som får negativ kritik.

Kostnadsstödet, som togs i bruk på sommaren 2020, får däremot mer positiv feedback av revisionsverket. Stödet kom till uttryckligen för företag som hade haft svårt att anpassa sig när inkomsterna minskade betydligt på grund av pandemin.

Överlappande stöd och tolkningssvårigheter

Revisionsverket beskriver kostnadsstödet som ett svar på bristerna i utvecklingsstödet. Verket konstaterar också att stödet delades ut mer jämlikt än utvecklingsstödet.

Men också kostnadsstödet förde med sig problem. Eftersom det samtidigt fanns flera stöd som kunde betalas ut blev det svårt att tolka hur överlappande stöd skulle påverka varandra.

Revisionsverket rekommenderar bland annat att om liknande situationer uppstår i framtiden så ska alla anvisningar vara tydligare än de har varit i början av coronapandemin, och den som betalar ut stöd måste behandla ansökningarna noggrannare.