Det ser lite ljusare ut i Glasgow för tillfället. Flera trevliga överraskningar när det gäller klimatarbetet har presenterats här under veckan.
Och stämningen och humöret på klimatmötet är bra.
Pengar för klimatneutralitet
De rika länderna har misslyckats med att punga ut med de hundra miljarder dollar per år som u-länderna ska få för att anpassa sig till klimatförändringen och övergå till förnybar energi. Och förhandlingarna om de pengarna pågår för fullt i Glasgow.
Men samtidigt har 450 företag, som tillsammans kontrollerar 40 procent av världens privata tillgångar, lovat att satsa miljarder dollar på bland annat förnybar energi för att nå klimatneutralitet.
Stopp för skogsskövling
Över hundra länder har på klimatmötet förbundit sig att få stopp på skogsskövlingen fram till år 2030. Och se till att områden som har skövlats återställs.
Vidare har de lovat bidra med sammanlagt nästan 20 miljarder dollar för det här.
Bland de länder som har undertecknat deklarationen hör flera stora skogsavverkare, som Ryssland och Brasilien.
Brasilien står för en stor del av skövlingen av regnskogen i Amazonas. Och många misstänker att landet undertecknade deklarationen bara för syns skull.
Den är inte juridiskt bindande och enligt miljöorganisationer möjliggör den fri skogsskövling i tio år till.
Men om man kunde skydda skogar skulle det ha en enorm betydelse i kampen mot klimatförändringen.
Träd binder stora mängder koldioxid. Till exempel Amazonas binder en fjärdedel av all koldioxid i världen.
Men klimatförändringen och skövlingen av regnskog har gjort att Amazonas förmåga att binda koldioxid minskar alarmerande.
I våras slog forskare larm om att Amazonas förmåga att lagra koldioxid har halverats de senaste 30 åren.
Länder överens om att minska metanutsläppen
Över 80 länder har kommit överens om att minska sina metanutsläpp med över 30 procent fram till år 2030.
Metan är en potent växthusgas som värmer upp atmosfären över 20 gånger snabbare än koldioxid.
Mellan 2010 och 2016 ökade de globala metanutsläppen årligen med 1,5 miljoner ton.
Att skära ner på metanutsläppen anses vara ett av de mest effektiva sätten att bromsa den globala uppvärmningen.
Stora utsläppare som Kina och Ryssland har inte undertecknat överenskommelsen men man hoppas att de ska gå med i den senare.
Marknad för ny teknologi
Fyrtio länder, bland dem Storbritannien, Kina, Indien och USA, har kommit överens om att införa normer, regler och sporrar för att skapa marknader för ny teknologi.
Det här skulle locka investerare att satsa på innovativa klimatlösningar och kunde sänka priset på ren teknik runt om i världen.
Förnybar energi
Frankrike, Tyskland, Storbritannien, USA och EU har kommit överens om att hjälpa Sydafrika att fasa ut kol och utöka den förnybara energin. Landet får under de kommande fem åren över åtta miljarder dollar i understöd och lån.
Det här kan bli en modell för klimatfinansiering i andra länder som är beroende av kol.
Sydafrikas ekonomi är en av de mest kolintensiva i världen. Dess 15 kolkraftverk står för 84 procent av landets elproduktion.
Indien överraskade
Indien lovade överraskande att landet ska vara klimatneutralt till år 2070, vilket kan leda till att flera länder ökar sina ambitioner.
Indien har tidigare sagt att man kommer med klimatåtgärder först när de rika länderna har hostat upp de hundra miljarder dollar i klimatfinansiering som u-länderna har fått löfte om.
Indien är det land, efter Kina, USA och EU, som släpper ut mest koldioxid.
I dag kommer mer än 50 procent av landets el från kol.
Men enligt forskare borde klimatneutralitet nås tidigare än 2070 för att inte förvärra uppvärmningen.
Indien presenterade också flera delmål. Bland annat ska man minska utsläppen med 45 procent per capita till år 2030 och öka andelen energi från förnybara källor.