Utanför Björn Lindqvists radhuslägenhet i Ekenäs centrum finns en alldeles nyinstallerad laddstation - det är bara lite på ett dygn sedan den monterades upp.
Själv har Björn Lindqvist ännu inte någon elbil, men grannens laddhybrid är inpluggad i laddstationen i trappan bredvid. Det var också tack vare den nyinflyttade grannen som det blev aktuellt för husbolaget att installera laddstationer.
– Vi har nog funderat på det många gånger. Jag kommer att byta bil nästa år och i och med att vi nu har en en laddstation så blir det nog med största sannolikt en elbil, säger Lindqvist.
Husbolaget består av fyra lägenheter, av vilka tre stycken nu har laddstationer monterade på husväggen utanför sin ytterdörr.
I det här fallet behövde bolaget inte ta ställning till hur kostnaderna skulle fördelas eller skötas eftersom laddstationerna är kopplade till lägenheternas egna elmätare, förklarar Björn Lindqvist.
– Det betyder att alla betalar sin egen installation och ingenting far via bolaget.
Det innebär också att bolaget inte kunde ansöka om statligt Ara-stöd för installationen, men däremot kan de enskilda lägenhetsägarna ansöka om hushållsavdrag.
Björn Lindqvist är vd för företaget Papper och hus, som bland annat erbjuder disponenttjänster och han har därför rätt bra koll på husbolagen i regionen.
Lindqvist tror att kostnaderna delvis kan vara avskräckande då husbolagen ska fatta beslut om man ska installera laddstationer eller inte.
– Om bolaget har 20 lägenheter så är nog planeringen lite svårare. Det kan också vara svårare att fatta beslut om var ska man lägga laddstationerna så att alla har tillgång till dem. Det är nog betydligt lättare att fatta beslut om saken i små bolag som i vårt.
Husbolagen i Västnyland ser inte behovet
Björn Lindqvists husbolag är också rätt ovanligt i Västnyland. Även om allt fler husbolag diskuterar om man borde installera laddstationer är det få som verkligen har kommit till skott.
– I Västnyland är inställningen till elbilar ofta att de kanske inte slår igenom eller att det räcker väldigt länge och därför gör man inte investeringen. Man ser inte behovet, säger Frank Hoverfelt, som är vd för det det kommunala bolaget Raseborgs Energi.
Raseborgs Energi ägs till hundra procent av Raseborgs stad. När det gäller laddstationer samarbetar energibolaget med två andra västnyländska företag - N3M och Karis telefon - under varumärket Kvartersladdning.
I fjol installerade de laddstationer i en handfull husbolag, medan det i år handlar om betydligt fler.
– För tillfället har vi sex-sju installationer på gång samtidigt. Det är lika många som vi utförde under hela förra året, säger Hoverfelt.
Enligt en barometer som Finlands fastighetsförbund har låtit utföra planerar upp till 40 procent av husbolagen runt om i Finland att låta installera laddstationer inom fem år. I huvudstadsregionen uppgår andelen till 52 procent.
De flesta av företaget Kvartersladdnings kunder finns också i huvudstadsregionen. Det handlar främst om större husbolag och parkeringshallar i bland annat Esbo och Grankulla.
– Men vi gör också installationer kring Lojo och så ska vi inte glömma att vi har gjort en del i Raseborg också, säger Raseborgs Energis försäljningschef Jonas Hägglund.
Hurdant är ett typiskt bolag som vill installera laddstationer i Västnyland?
– Det är främst mindre husbolag, radhuslägenheter där man gör en gemensam lösning. Mot huvudstadsregionen kan det vara ganska stora husbolag eller parkeringshallar med 30 och upp till 100 bilplatser där man söker en gemensam lösning.
Västnylänningarna kan bli utan stödpengar
För att få fart på infrastrukturen beviljar den statliga instansen Finansiering- och utvecklingscentralen för boendet (Ara) stöd för planering och utförande av laddstationer.
År 2020 gick de öronmärkta pengarna inte åt och andelen stöd höjdes till och med. I år tog pengarna däremot slut redan i somras, säger Frank Hoverfelt.
– Så redan det signalerar att efterfrågan på laddlösningar har ökat jättemycket.
Det här året reserverades ett anslag på 5,5 miljoner euro i statsbudgeten för att stödja planering och anskaffning av laddstationer. För de kommande två åren har staten reserverat totalt 8,5 miljoner euro för understöd av laddningsinfrastruktur för elbilar.
I år har husbolagen kunnat få stöd för upp till hälften av investeringarna, medan stödandelen nästa år kommer att vara 35 procent.
Frank Hoverfelt är rädd för att de västnyländska husbolagen kommer att gå miste om de här stödpengarna.
– Om några år kommer det kanske att vara stor efterfrågan i Västnyland och då finns risken att stödpengarna inte är tillgängliga. Som västnylänning tycker jag att det är jättesynd om det går så och därför önskar vi att husbolagen skulle vara aktiva, så länge det finns stödpengar att få.
Disponenten Kim Lindh på företaget Papper och hus är inne på samma linje.
– I något skede tar pengarna slut. Vill man vara säker på att få stöd så borde man göra snabba utredningar och åtminstone skicka in anhållan för att ansöka om pengarna.
Papper och hus har hand om cirka 60 husbolag med totalt runt 1 000 lägenheter. De flesta av dem finns i Ekenäs och en del i Karis och Hangö.
– Läget är i startgroparna. De flesta husbolag har inte laddstationer, men de flesta diskuterar möjligheten att installera. Den diskussionen kommer att bli ännu kraftigare, konstaterar Lindh.
Vad beror det på att det går trögt i Västnyland?
– Det uppfattas som ganska stora investeringar och man är rädd för hur man ska göra. Beroende på husets utseende så kan det hända att infrastrukturen måste byggas om. Det är inte bara laddstationen som kostar, det kostar också att bygga om gården.
Enligt Lindh kostar det mellan 5 000 och 10 000 euro om man installerar små laddstationer med enkla grejor i ett litet radhus. I ett stort hus kan det bli mellan 20 000 och 30 000 euro för bara laddstationerna och 100 000 euro till för att fixa gården.
Enligt honom är åsikterna om man ska installera laddstationer väldigt delade inom husbolagen.
– Det finns de som tycker att man absolut ska göra det medan andra inte alls ser behovet av det på många år. Det är en liten del som är intresserade, men det ökar hela tiden, säger han.
Det som i alla fall är väldigt tydligt är att de huvudstadsbor som funderar på att flytta till Västnyland förutsätter laddningsmöjligheter då de tittar på fastigheter, säger Kim Lindh.
– Först frågar de om det finns fiber så att de kan arbeta på distans och sedan om det finns laddstation eller möjlighet att installera en sådan!