Yles finska nyhetsredaktion frågade ledamöterna om skatten borde sänkas ännu under den här valperioden. Sänkta inkomstskatter kan inom kort bli en nödvändig åtgärd för att sätta fart på ekonomin, bedömer en stor del av riksdagsledamöterna.
Debatten om sänkta inkomstskatter tog fart då finansminister Annika Saarikko (C) i september antydde att regeringen kunde lätta på inkomstskatterna före nästa riksdagsval. Hon tog inte ställning till hur stor sänkning det kunde bli fråga om, eller hur den skulle förverkligas.
Vanhanen: Tillväxten avgör
En majoritet av Centerns riksdagsledamöter stöder en skattesänkning, men med förbehåll. Man vill hålla vissa åtgärder i reserv om den ekonomiska tillväxten mattas av i förtid.
En skattesänkning kunde vara rätt åtgärd för att sätta fart på konsumtionen om tillväxtens topp går snabbt förbi.
– Det beror på konjunkturerna i slutet av år 2022. Om det kommer en nedgång kunde en vältajmad skattesänkning fungera som en åtgärd för en god tillväxtpolitik. Men om nuvarande tillväxt fortsätter med stor export, så lönar det sig inte med en skattesänkning. Då måste man utnyttja intäkterna för att minska på statens budgetunderskott, säger tidigare finansminister Matti Vanhanen (C).
Jämnt bland SFP:arna
Fyra SFP-ledamöter har svarat på rundfrågan. Två är för skattesänkning, två svarar "vet inte". Alla tycks ändå gilla sänkningsförslaget.
Svenska Folkpartiets gruppordförande i riksdagen Anders Adlercreutz vill titta på konjunkturläget.
– Om ekonomin fortsätter växa med nuvarande takt är det inte rätt konjunkturpolitik. Det skulle bara öka underskottet som redan är ett problem. Väsentligast nu skulle vara att få upp sysselsättningen och ordning på arbetskraftsbristen.
Också Adlercreutzs partikamrat Veronica Rehn-Kivi svarar "vet inte" på frågan om skattesänkning. En skattesänkning är i princip en god målsättning, men det är svårt att balansera och samtidigt upprätthålla en god service, skriver hon.
SDP vill satsa på låg- och medelinkomsttagare
Regeringen ska bedöma sin ekonomiska politik i samband med budgetförhandlingarna om ett år. Eventuella skattesänkningar skulle införas år 2023, det vill säga samma år som det blir riksdagsval.
Idén om skattesänkningar under den pågående valperioden får blandade reaktioner bland vänsterpartierna i regeringen.
Bland SDP:s riksdagsledamöter svarar många att de inte understöder allmänna skattesänkningar för alla inkomstklasser. Däremot kan många ge sitt stöd till skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare.
Partiets vice ordförande, riksdagsledamot Nina Malm pekar på att SDP har understött skattelättnader speciellt för låginkomsttagarna.
– Allmänna skattelättnader är inte en metod för att främja sysselsättning och tillväxt. De finansierar inte sig själva, men försvagar den offentliga ekonomin.
Motstånd bland Gröna och Vänsterförbundet
Vänsterförbundets riksdagsledamöter förhåller sig mest kritiskt till en skatterea, fem av de svarande ledamöterna motsätter sig tanken. En av dem är Pia Lohikoski som vill att regeringen försäkrar sig om att skatteintäkterna räcker till för att finansiera samhällets service.
– Regeringsprogrammets formuleringar ger inte möjlighet till skattesänkningar nu, när vi samtidigt har förbundit oss till bättre vård och skola. De kräver garanterad finansiering.
Också bland de Gröna finns motstånd och förbehåll.
– Jag vill inte förvärra låntagningen eller skära i social trygghet, hälsovården eller utbildningen. Beskattningen av arbete kan sänkas bara om vi motsvarande höjer skatterna för nedsmutsning, kräver Satu Hassi.
Oppositionen: "Ohållbar och orättvis bestraffning"
Oppositionspartierna skyndar på regeringen. De efterlyser aktivitet kring den höga totalbeskattningen. Redan nu går en stor del av lönehöjningen till skatteverket.
Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo kritiserade redan i september finansministerns utspel som ett falskt trick. Då hade budgetförslaget nyss getts till riksdagen, utan förslag om skattesänkningar.
En skattesänkning är ändå nödvändig, anser största delen av de samlingspartister som har besvarat Yles enkät.
– Med en månadsinkomst på 2 800 euro tar skattemyndigheten 48 procent av en löneökning på 100 euro, skriver Sari Sarkomaa (Saml). Det är en ohållbar och ojuste bestraffning av medelinkomsttagare.
– En kraftig progressivitet i lönebeskattningen tar bort fliten. Det blir också svårare att få kunnig personal till vårt land och en tillväxt i ekonomi och sysselsättning, svarar Sari Sarkomaa.
Hennes partikamrat Janne Sankelo vill belöna flit med mer pengar i handen. Slutresultatet är trots allt mer pengar i statskassan och därmed medel för finansiering av samhällets nödvändiga service, enlig Sankelo.
Sannfinsk osäkerhet om skatternas nytta
Nästan samtliga Sannfinländare ger sitt stöd till skattesänkningar.
– Beskattningen är för sträng i Finland. Beskattningen av löneinkomster måste göras måttligare. Det skulle utveckla hushållens köpkraft och hemmamarknaden i sin helhet, motiverar Sakari Puisto (Sannf).
– När allt fler har det svårt att få privatekonomin att gå ihop, med boende och transporter, är skattesänkning en bra väg att få pengarna att räcka, skriver Leena Meri (Sannf).
Endast Lulu Ranne säger nej till skattesänkning bland de svarande ledamöterna från Sannfinländarna. En skattesänkning skulle förutsätta en totalomvändning i regeringens politik, och det är knappast möjligt, skriver hon.
– Det finländska arbetet är överbeskattat, skattebetalarna har sugits torra, skriver för sin del Kristdemokraternas Antero Laukkanen.
Harry Harkimo från Rörelse Nu svarar också ja på frågan om skattesänkningar. Han vill uppmuntra till arbete och karriärutveckling. Harkimo talar också för specialdesignade morötter i beskattningen för utländska experter.
Klart ja till skattesänkningar i Egentliga Finland
Av de elva ledamöter som svarade i Åbovalkretsen var det bara Vänsterförbundets Johannes Yrttiaho som var emot en skattesänkning. Men man kunde i någon mån sänka skatten för låginkomsttagarna, om man i stället beskattar höga löner och kapitalinkomster strängare, skriver han.
SFP:s Sandra Bergqvist vill sänka skatten på lönerna, men tror inte det hinner med under den här valperioden. Skatten på lön måste sänkas så att arbete alltid lönar sig, svarar hon.
Socialdemokraternas Aki Linden svarar också ja på frågan om skatten på löner borde sänkas. Men han påpekar att frågan är mer invecklad än så. Det handlar inte enbart om den progressiva inkomstskatten, som han vill sänka. Men han vill inte sänka socialskyddsavgifterna eller arbetspensionsavgiften.
Centerns Esko Kiviranta svarar också jakande på skattesänkningen som hans finansminster-partiordförande förde fram.
– I motsats till de ständiga ökningarna på offentliga utgifter ger skattesänkningarna möjlighet åt medborgarna att själva bestämma vad deras pengar ska användas till, skriver Kiviranta.
Riksdagsledamöterna från Vasa: "Skatten är för hög"
I Vasa valkrets är det nio riksdagsledamöter som har svarat på Yles rundfråga. Alla är för skattesänkning. Minister Antti Kurvinen svarar “vet inte”, trots att han sedan talar för sin partiordförandes förslag.
Socialdemokraternas Matias Mäkynen påpekar att det finns skäl att sänka skatterna på löneintäkter om det ekonomiska läget gör det möjligt. Då måste skattesänkningarna ges åt dem som behöver pengarna för konsumtion, det vill säga små- och medelinkomsttagarna.
Joakim Strand, SFP, motiverar en skattesänkning med att lönebeskattningen är hög i Finland i internationell jämförelse. Det är få länder där löntagarna får mindre i handen än i Finland.
Kristdemokraternas Peter Östman är inne på samma jämförande tankegång. Skatten ska utvecklas, på lång sikt sänkas, så att den upplevs jämlik och rättvis, enligt Östman.
Artikeln bygger på Yle Uutisets enkät och artikel av Anniina Luotonen.