Johnny Nykvist är styrelsemedlem i flera husbolag och har tidigare varit ordförande för sitt eget husbolag med femton bostäder i stadsdelen Hallis i Åbo.
– Frågan om energisparande blir allt mer aktuell nu när energipriserna stiger. Därför är det viktigt för husbolag att ha koll på var det kan finnas potentiella energitjuvar. I vårvintras bytte vi ut taken och lade in extra isolering för att minska på värmeförlusten.
I Nykvists husbolag förlitar man sig på fjärrvärme, men en övergång till bergvärme har också diskuterats.
– Det gjordes utredningar som visade att bytet skulle ha krävt en stor engångsinvestering, men att själva konverteringen i övrigt inte skulle ha varit svår att genomföra. Nu när energipriserna stiger så har kostnaderna för fjärrvärme blivit ungefär 1000 euro dyrare varje år. Så under tiden som vi har skjutit upp beslutet om att övergå till bergvärme så har vi snart lagt ut lika mycket som det skulle ha kostat att göra övergången, säger Nykvist.
Bergvärme intresserar husbolagen i Åbotrakten
Enligt Finlands disponentförbund sticker Åbotrakten ut när det gäller intresse för bergvärme, som ofta ses som ett mer miljövänligt alternativ i förhållande till fjärrvärme.
En undersökning visar att 47 procent av husbolagen i Egentliga Finland kan tänka sig att byta till bergvärme nästa gång det blir aktuellt att se över uppvärmningen. För hela landet är motsvarande siffra 30 procent, medan 50 procent vill fortsätta använda fjärrvärme.
Tuomas Viljamaa som ansvarar för forskning och påverkning vid disponentförbundet berättar att trycket på husbolagen att gå in för energieffektiva lösningar kommer från flera olika håll.
– Dels är det fråga om statliga beslut och en vilja att tänka mer på miljön. Sedan är det också en ren kostnadsfråga. Energipriserna stiger och det gäller för husbolagen att spara pengar och tänka långsiktigt.
Faktorer som kan vara bromsklossar när det gäller energieffektivitet inom husbolag kan enligt Viljamaa vara förändringsovilja eller okunskap bland delägarna samt regeringens energi- och avdragspolitik, som han beskriver som alltför kortsiktig.
"Laddstolparna i sig kostar kring 1000 euro styck"
En annan fråga som varit på tapeten inom många husbolag har varit installationen av laddstationer för el- och hybridfordon. Viljamaa vid disponentförbundet tror att det inom en nära framtid kommer att finnas laddstationer på de flesta gårdar.
Om ett husbolag inte installerar laddningsstolpar kommer fastigheten troligtvis att tappa i värde.
Tuomas Viljamaa, Finlands disponentförbund
Att installera laddstationer för elbilar på gården är också något som diskuterats i Johnny Nykvists husbolag i Hallis.
– Frågan kom upp när jag och min fru blev de första i husbolaget som skaffade en laddhybrid. Då började vi diskutera ifall vi skulle bygga några laddstolpar på gården i samband med att vi också ska dra ny el till några motorvärmarstolpar. Själva laddstolpen med all teknik kostar i runda slängar kring 1000-lappen, sen kommer allt gräv- och markarbete till.
Nu ska det eventuellt göras beredskap för byggandet av laddstationer på halva parkeringen, berättar Nykvist, som menar att detta också är något som kan öka värdet och attraktionskraften för fastigheten.
– Det här är något som är på kommande för alla husbolag. Vår uppfattning är att det höjer värdet på bostäderna. Alla siffror över nyregistrerade bilar visar på att el- och hybridbilarna blir en allt större del av bilparken.