FN:s klimatmöte nummer 26 är officiellt inne på sin sista dag. Vilka är tonerna i Glasgow inför sista förhandlingsdagen?
Det har svängt en hel del under det två veckor långa mötet, med nya klimatrapporter och flera överenskommelser mellan länder.
Mötet inleddes med flera överraskande positiva överenskommelser förra veckan och så har det fortsatt: vi har bland annat sett en hel del länder komma överens om att stoppa avskogningen, att bekämpa metangasutsläpp, och att göra trafiken fossilfri till 2040.
Vi har också sett de två största klimatbovarna Kina och USA komma överens om att de ska sätta upp nya klimatmål för 2035.
Men den här veckan kom också en ny larmrapport som sade att ländernas klimatlöften på kort sikt fortfarande är så otillräckliga att världen verkar gå mot en uppvärmning på hela 2,4 grader, vilket är långt över målet på högst 1,5.
Det första utkastet till det nya klimatavtalet mötet ska resultera i kom i onsdags. Hur ambitiöst var det?
Utkastet har fått både ris och ros. Många miljöorganisationer gick fort ut med att det har alldeles för vaga formuleringar, särskilt kring frågan om hur u-länderna ska få ekonomiskt stöd av väst för sitt klimatarbete.
Men utkastet har också fått en hel del positiv feedback. Bland annat är det första gången i klimatmötenas 25-åriga historia som klimatavtalet nu ser ut att få innehålla begreppet fossila bränslen. Det är ett begrepp som tidigare har lobbats ut ur avtalen, av de stora kol-, olje- och naturgasländerna.
Kommentar: Stort om Glasgowmötet får in det hittills förbjudna F-ordet i det nya klimatavtalet
Nu uppmanar utkastet alla länder att snabbare fasa ut kolen, och säger också att länder ska sluta stödja fossila bränslen med subventioner.
Det största i utkastet är ändå att det säger att för att vi ska nå målet på högst 1,5 graders uppvärmning borde utsläppen minska med 45 procent till 2030. Det är målen på kort sikt som det är alldeles kritiskt att världen kommer överens om: utan mål för de alldeles närmaste åren betyder ambitiösa mål på lång sikt ingenting.
Vilka är de stora tvistefrågorna som finns kvar att lösa?
Den stora frågan är hur många länder som sätter sig på tvären helt. Vi har tidigare sett att länder vars ekonomier är starkt beroende av kol, olja och naturgas aktivt försöker ändra på formuleringarna i avtalen.
Det är bland annat på grund av lobbande från Kina och Saudiarabien som klimatavtalen hittills inte alls har nämnt fossila bränslen – inte ens det viktiga Parisavtalet från 2015.
Utöver formuleringarna om utsläppsminskningar är en väldigt stor fråga fortfarande finansieringen till u-länder. För att världen ska nå några globala klimatmål överhuvudtaget behöver u-länderna få ekonomiskt stöd för att göra förändringar.
Det är dessutom en rättvisefråga, för de som är minst ansvariga för klimatkrisen är samtidigt de som drabbas värst av följderna som extremväder och torka. De fattigare länderna behöver alltså få stöd för att anpassa sig till de klimatförändringar som redan är här, och där kritiseras utkastet för att fortfarande ställa för vaga krav på väst.
De här mötena brukar dra ut på tiden. Kommer vi att få ett avtal i dag?
Det är närmare 200 länder som deltar och ska komma överens om de slutliga formuleringarna. Mötet ska officiellt ta slut i kväll men det brukar dra ut.
Enligt tonerna i Glasgow just nu kan det komma en lösning redan under natten till lördag, eller lördag morgon.
Glasgowmötet får skarp kritik: "Det mest exkluderande klimatmötet någonsin"