Enligt Hufvudstadsbladet (kräver inloggning) har kommunerna sinsemellan diskuterat om att inte lönekonkurrera med varandra inom social- och hälsovården.
Det kan få följder för socialarbetare, talterapeuter och psykologer, alltså anställda med sådan yrkeskunnighet som det råder stor brist på.
Social- och hälsovårdsdirektörerna Yle Östnyland talat med har förnekat anklagelserna och sagt att det rör sig om ett missförstånd.
Talentia, fackorganisationen för högutbildade inom det sociala området, har ändå sagt att de ska gå till botten med saken.
Yle Östnyland kontaktade Talentias ordförande Jenni Karsio för att höra vad som är på gång nu.
Hon svarar per e-post och börjar med att lyfta fram att Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har preciserat sina riktlinjer efter att saken tagits upp i offentligheten.
För att förstå varför det är viktigt måste vi först gå tillbaka till det temporära beredningsorganets möte den 30 september där lönefrågan behandlades. Beredningsorganet har medlemmar från kommunerna och förbereder övergången till Östra Nylands välfärdsområde. "Upphörande organisationer följer en måttlig lönepolitik" lyder formuleringen i mötesprotokollet.
Texten som ligger som grund för beslutet kommer från Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. Karsio har tidigare sagt att det är oroväckande, eftersom flera kommuner kan förstå KT:s anvisningar som att man centraliserat inte ska höja löner.
Uppdaterade anvisningar från arbetsgivarorganisationen
I ett meddelande från den 3 november, som Karsio nu hänvisar till, skriver KT att man inte gett någon anvisning om lönekarteller och att man inte anser att sådana är möjliga.
"Arbetsgivarna iakttar gällande kollektivavtal och lokala lönesystem. Detta gäller både den nuvarande verksamheten och de personalöverföringar som sker genom överlåtelse av rörelse från kommunerna till välfärdsområdena 1.1.2023. Lönerna fastställs alltså bland annat i enlighet med arbetsvärderingssystemen. Också till exempel rekryteringstillägg kan användas vid behov", skriver KT på sin webbplats.
Vidare anser KT att arbetsgivarna bör avhålla sig från löneförhöjningar av nivåförhöjningskaraktär strax innan arbetsgivaren byts.
"Sådana fall har förekommit tidigare, till exempel när samkommuner för social- och hälsovård bildats. Ogrundade höjningar kan rentav leda till skadeståndsskyldighet för kommunen", skriver KT.
Enligt Karsio har KT också meddelat att de ska diskutera lönesaken med det temporära beredningsorganet, vilket man inte hunnit göra tidigare.
"Utgångspunkten för Talentia är att kommunerna ska följa självständig lönepolitik, och det måste beaktas när man utvärderar innehållet i olika anvisningar", skriver Karsio.
Löneutvecklingen kan inte läggas på is
Enligt Karsio har Talentia fått höra av fackliga företrädare på lokalnivå om fall där arbetstagare begärt att man ska utvärdera ändringar i arbetsuppgifternas svårighetsgrad, men att saken lagts på is i väntan på att välfärdsområdena kommer i gång.
"Det här kan inte vara en hållbar situation för det är ännu drygt ett år tills välfärdsområdena påbörjar sin verksamhet", skriver Karsio.
Hon påpekar också att det i kollektivavtalen finns bestämda tidsgränser som arbetsgivaren ska följa då det handlar om hur snabbt man ska svara på en begäran om att påbörja lokala förhandlingar. Sådana är aktuella till exempel om arbetsuppgiftens svårighetsgrad ändrats och det finns olika åsikter kring hur lönen påverkas.
"Talentia betonar nu att man måste hålla fast i överenskomna tidsgränser om det uppkommer oenigheter kring hur kollektivavtalet tillämpas lokalt. Det här måste också KT övervaka för egen del", skriver Karsio.
Enligt Karsio beror Talentias fortsatta åtgärder på vad kommunerna gör efter att KT uppdaterat sina anvisningar.
"Situationen kan ändå inte pausas för över ett år. Det är en helt ohållbar situation att löneutvecklingen skulle vara satt på is för minst ett år framåt inom den redan lågavlönade och kvinnodominerade socialbranschen där man gör ett väldigt krävande och ansvarsfullt jobb. Det är inte acceptabelt", skriver Karsio.