Mette Nordström har utnämnts till Svenska Yles korrespondent i Bryssel och tar över posten efter årsskiftet.
Nordström har jobbat som utrikesredaktör vid Svenska Yle sedan 1995, då hon bland annat rapporterade från krigen på Balkan i deras slutskede.
– Det var väldigt omtumlande och jag känner att det har präglat ganska mycket av mitt jobb som utrikesredaktör. Det väckte ett intresse för hur konflikter uppstår och hur man sedan kan komma ur dem, säger Nordström.
Sedan dess har hon bevakat kriser, konflikter och politiska och samhälleliga omvälvningar runt om i världen, bland annat i Ryssland, Balkan och i Mellanöstern.
Nordström har också tidigare erfarenhet av korrespondentskap, efter åren som Svenska Yles USA-korrespondent.
Nordström har också varit utrikeschef på Svenska Yle i två repriser och de senaste åren jobbat som innehållschef på nyheterna med specialansvar för TV- och videoproduktion.
– Jag ser framemot att få återvända till fältet igen. Det här är en unik chans att få rapportera från den europeiska politikens centrum. Det som gör det speciellt lockande nu är att EU befinner sig i en intressant period med en mängd utmaningar, säger Nordström.
Migration, klimatet, brexits efterdyningar och stormakterna
– En av de här utmaningarna har vi framför våra ögon just nu, det som utspelar sig vid den polsk-belarusiska gränsen, säger Nordström.
– Det är ett praktexempel som belyser många av de problem EU har, inte minst migrationspolitiken.
Också coronakrisen och återhämtningen efter den kommer sannolikt att bli ett tema som kommer få stor betydelse i en lång tid framöver.
Klimatpolitiken är också ett givet ämne som kommer att fortsätta vecka debatt och konflikter i den europeiska politiken, säger Nordström.
– Klimatet kommer också i fortsättningen att dominera på olika sätt. Nu ser vi det i en akut fråga, energifrågor och energipris, men det handlar också om framtida energilösningar, säger Nordström.
En tredje stor utmaning är hur unionens relationer till omvärlden formas och vilken position EU försöker staka ut i världspolitiken.
– Blickar vi utanför unionen handlar det mycket om relationen med utbrytaren Storbritannien, hurdan EU:s relation till USA ska vara och förstås, det som blir mer global politik, hur mycket Kinas och Rysslands agerande kommer att påverka unionen.
Vill ge bred bild av Europa, bara coronaläget lättar
Nordström hoppas att hon också så snart som möjligt friare ska kunna bege sig ut för att bevaka hela unionen, inte bara de politiska processerna i Bryssel.
Pandemin har präglat arbetsbilden för alla journalister ute på fältet och Belgien har varit hårt drabbat och sett strikta åtgärder.
– Vi vet ju inte hur coronakrisen utvecklas och vilka möjligheterna är att resa. Men jag hoppas att jag ska kunna åka ut och göra reportage om vad som försiggår och är aktuellt i de olika europeiska länderna.
Förutom ett stort bevakningsområde och många dagar på resande fot innebär arbetet som Brysselkorrespondent också många långa arbetsdagar, med bevakning för radio, TV och webb.
– Det är ett intensivt arbete. Det är mycket arbete. Men jag tror att jag har en ganska realistisk uppfattning av arbetet, eftersom jag har varit korrespondent tidigare.
– Och efter att tidigare ha varit korrespondent i USA så underlättare det ju att vara tidsmässigt närmare då det gäller att vara i kontakt med hemmaredaktionen, säger Nordström.