Det blåser i Brønshøj, en stadsdel i Köpenhamn som i dag består mestadels av villakvarter och är populär bland barnfamiljer.
Jag tar mig fram längs med långa, smala och rätt ödsliga gator tills jag kommer till ett pittoreskt litet hus. Här bor filmfotografen Linda Wassberg.
Linda Wassberg är svensk men hon har bott nästan hela sitt verksamma liv i Danmark. Hon hittade kärleken då hon studerade till att bli filmfotograf på Den Danske Filmskole och resten är historia. I dag bor hon tillsammans med sin man och deras två tonåringar en liten bit utanför Köpenhamns centrum.
Första kvinna att vinna bästa foto
För sitt arbete med filmen Tove (2020) kammade Linda Wassberg hem det anrika Sven Nykvist-priset som ges till "nyskapande filmfotografer, företrädesvis verksamma i Sven Nykvists anda" på Göteborgs filmfestival tidigare i år.
Linda Wassberg ska få sin staty för att hon är bäst, inte för att hon är kvinna.
Wassberg tilldelades också Jussistatyetten i år för bästa foto, som första kvinna någonsin i Jussigalans historia.
– Jag är så himla lycklig över att man inte gjorde något nummer av att jag var den första kvinnan.
Och det är så det ska vara. Linda Wassberg ska få sin staty för att hon är bäst, inte för att hon är kvinna.
Den traditionella kulturen inom filmbranschen är att kvinnorna arbetar som klippare och producent medan männen får uppdragen som fotograf eller ljudtekniker.
Filmindustrin är konservativ och har strukturella problem säger hon. Men att priser nu tilldelas också kvinnor hjälper till. Yngre kvinnliga filmfotografer kan få inspiration och motivation av det.
Att vara kvinna och jobba i en konservativ och mansdominerande bransch har inte alltid varit så enkelt. Jag frågar Wassberg om det finns många kvinnliga filmfotografer och då brister hon ut i skratt.
– Verkligen inte, kippar hon fram mellan skratten. DFF Dansk Filmfotograf Forbund har 163 medlemmar varav 13 är kvinnor. Sverige, Norge och Finland har säkert liknande statistik.
Varför är det såhär?
– Generellt handlar det väl om kulturella strukturer som gör att det är svårt. Det är kulturellt betingat. Varför representerar film i Norden bara det normativa? Varför görs film bara av de normativa? Filmbranschen speglar inte alltid den kulturella verklighet vi lever i. Filmbranschen måste bli bättre på att inkludera och bli mera demokratisk i sin representation när det gäller synvinkel på berättandet.
Enligt Wassberg är den traditionella kulturen inom filmbranschen att kvinnorna arbetar som klippare och producent medan männen får uppdragen som fotograf eller ljudtekniker.
– Det är totalt old school, säger Linda Wassberg sorgset.
Försök till jämnare könsfördelning
Linda Wassberg kommer från ett konstnärshem, hennes mamma är konstnär och målar tavlor. Många av tavlorna pryder väggarna i Wassbergs hem i Köpenhamn.
Jag förstår faktiskt att det inte finns så många kvinnliga filmfotografer för det finns egentligen inte så många fördelar med det yrket
Som liten reste familjen mycket och Linda Wassberg började fotografera på deras resor. Efter det lärde hon sig att framkalla och arbeta i studio av en brasiliansk kvinna i Lissabon. Intresset var igång.
– Jag sökte till många olika skolor och kom in på The University of Edinburgh och tog en kandidat i Film och Television. I samband med det kom jag underfund med att det fanns film och rörlig bild och då föreslog min danska man att jag skulle söka in till Den Danske Filmskole och så gjorde jag det och kom in.
Nu försöker man få en jämnare könsuppdelning och diversitet på Den Danske Filmskolen påpekar Linda Wassberg. Mer jämn än då hon studerade där i början av år 2000.
– Man kör med 50/50 för att få jämnare fördelning mellan män och kvinnor på filmfotografilinjen. Men det går också åt andra hållet som att det bara kommer in tjejer på klipp. Man försöker skapa diversitet men det är inte alltid så lätt.
Linda Wassberg tystnar för en stund och tänker.
– Jag förstår faktiskt att det inte finns så många kvinnliga filmfotografer för det finns egentligen inte så många fördelar med det yrket, säger Linda Wassberg och brister ut i ett skratt. Till exempel är det verkligen inte ett familjevänligt yrke. Och när man får småbarn är det svårt att komma tillbaka efter en mammaledighet för att konkurrensen redan är så stor, säger hon.
“Framtidens analfabeter blir de som inte kan tolka bilder”
För några år sedan när Instagram kom och blev stort snackades det mycket om att “Alla är fotografer”, eftersom alla började ta bilder och selfies och lägga ut dem på sociala medier.
Nu i och med TikTok borde man kanske tala om att “Alla är filmare”, eftersom bilderna i rätt stor uträckning ersatts av superkorta filmklipp.
Linda Wassberg upplever det otroliga utbudet av rörlig bild som något väldigt revolutionärt och spännande.
– Det har gått inflation i bilder! Bilder har blivit som ett nytt universellt språk. Fotografen Oliviero Toscani har sagt att framtidens analfabeter blir de som inte kan tolka bilder och jag tror att det är där vi är i dag. Det finns ett hav av kommunikation som sker genom bild och det är ett väldigt snabbt media.