Kulturhuset Grand får 82 500 euro av Svenska kulturfonden. Pengarna ska Grand använda för att under de följande två åren utveckla verksamheten och på sikt få en egen stabil ekonomi.
Kulturfonden har i många år beviljat bidrag för verksamheten på Grand. I själva verket har Grand fått större bidrag än andra jämförbara kulturhus, men i mars 2021 blev det stopp.
Plötsligt sänktes bidraget från 60 000 till 20 000 euro. Fastigheten Grand hade sålts till Aktiastiftelsen i Borgå och det var inte längre aktuellt med hyressubventionen som tidigare ingått i bidraget.
Sedan i våras har Kulturfonden och Grand diskuterat olika sätt att utveckla verksamheten.
– Vi är för det första hemskt tacksamma för bidraget. Efter coronakrisen och nedskärningen i bidrag så fick vi lägga tänkarmössan på och fundera på vad vi ska göra för att återhämta oss. Då började vi fila på ett större utvecklingsprojekt för att helt enkelt rebranda oss och hitta vår egen väg, säger Nadina Vihinen som är verksamhetsledare på Kulturhuset Grand.
Utvecklingsprojektet går långt ut på att göra Grand känt som ett teaterhus i regionen.
– Vi ska börja satsa på teater, svenskspråkig teater i regionen. Många kunder har frågat efter det här, och då huset byggdes på 1930-talet så var det med teater i åtanke. Vi vill gå tillbaks till rötterna, säger Vihinen.
Ska producera egen föreställning
Förhoppningen är att regelbundet kunna börja erbjuda teaterföreställningar i Borgå.
– Så att östnylänningarna blir vana med och lär sig att man inte alltid behöver åka ända in till huvudstaden för att gå på teater, utan man kan få den upplevelsen och den servicen närmare hemmet hos oss, säger Vihinen.
Det finns mycket på gång inom projektets ramar. Bland annat planerar man att samarbeta med lokala aktörer som teaterskolor, Borgå folkakademis teaterlinje och de lokala sommarteatrarna. Grand ska också ta in turnerande professionella föreställningar.
– Vi har några samarbeten på bordet och vi kommer väldigt snart att kunna komma ut med vilka som är de första produktionerna. Det handlar om finlandssvenska produktioner som fått fin kritik, säger Vihinen.
Det stora målet för utvecklingsplanen är att producera en helt egen föreställning för Grand.
– Målet med den föreställningen är också att den ska kunna turnera efter att den haft uruppvisning hos oss. På det viset ska vi nå längre ut i Svenskfinland och nationellt. Målet är att vi ska utveckla oss och hitta nya vägar och framförallt ekonomiskt lönsamma vägar, säger Vihinen.
En egen produktion som kan turnera öppnar möjligheter både för finansiering och synlighet på ett helt annat plan, konstaterar hon.
Den nuvarande verksamheten, som konserter och konstutställningar, kommer också att finnas kvar.
Lokala kulturmänniskor med i projektet
En styrgrupp ska leda utvecklingsprojektet och de inleder arbetet i slutet av månaden. I gruppen finns deltagare från personalen och styrelsen, men också utomstående samarbetsparter: Dan Henriksson, Anne Ahlefelt, Robert Jordas och Ida Flemmich.
– Arbetsgruppens arbete går ut på att hålla oss på vägen. Jag har beskrivit styrgruppens arbete som så att projektplanen är vägen, styrgruppen är reflexpinnarna och Kulturhuset Grand och vår personal är bilen som kör på vägen, säger Vihinen.
Kulturfonden vill att en extern granskare följer med projektet från början och i slutändan utvärderar hur det lyckats. Kulturhuset Grand har bett musikern Tomas Järvinen ta på sig rollen som granskare. Han har jobbat mycket med utvecklingsfrågor inom finlandssvensk kultur och kulturhus.
Vihinen hoppas att Grand ska kunna stödja de lokala teateraktörerna i att hitta arbetsmöjligheter på hemorten, och att man ska nå ut till alla teatersugna ortsbor.
– En teater är ju ingenting utan sin publik, säger Vihinen.
Enligt Kulturfonden har Grand tidigare fått mer pengar än andra motsvarande kulturhus och nu vill Kulturfonden att Grand bättre ska kunna stå på egna ben.
Vad beror det på att ni inte tidigare har varit mer självförsörjande?
– Det här har ju kanske varit en kommunikationsfråga, vi har inte själva varit helt medvetna om att vi har fått mer än andra. Jag vill inte titta tillbaka så mycket. Nu vill vi hellre gå framåt och fundera på hur vi ska gå vidare och uppnå målen som vi har, säger Vihinen.
Kulturfonden vill att Grand drar in mer egna pengar
Enligt Sören Lillkung, vd för Svenska Kulturfonden, har man en ömsesidig strävan om att få verksamheten mera bärkraftig och i förlängningen om att det ska gynna alla Borgåbor.
– Läget för Grands del har förändrats ganska mycket i och med att huset böt ägare, från Svenska Kulturfondens fastighetsstiftelse till Aktiastiftelssen i Borgå, och då blev det ju med åren så att Grands ekonomi vilade ganska stadigt på Svenska Kulturfonden. Jämfört med andra kulturhus så blev det här i längden ganska ohållbart. Därför ville vi signalera att vi önskar en förändring, säger Lillkung om det mindre bidraget i våras.
Enligt Lillkung har Kulturfonden också tidigare tagit upp Grands finansiering till diskussion. Han tycker ändå inte det finns någon syndabock att hitta.
– Det är ju naturligt när man har en trygg finansiär som ägare att man lutar sig mot den ganska långt. Då är det lätt att det blir så här. Det är inte någons fel utan en naturlig följd av en sådan organisationsform, säger Lillkung.
Han tycker Kulturhuset Grand har gjort ett jättefint arbete med att komma på en plan för hur man kan utveckla verksamheten och bredda finansieringsbasen.
– De ska ha ett stort tack där, styrelsen och personalen, i hur de tagit tag i det här och kommit in med olika modeller som vi fick kommentera. Det viktiga från vår sida är att vi inte styr det här, utan stöder, säger Lillkung.
Enligt Lillkung är det upp till Grand att dirigera vad man vill ha ut av granskningen som ska göras av Tomas Järvinen.
– Det är någonting vi kunde utveckla på svenska i Finland, att ta externa granskningar av verksamhet med jämna mellanrum så slipper vi risken med att saker stagnerar utan att man märker det, säger Lillkung.
Han tycker att dialogen mellan Kulturhuset Grand och Svenska Kulturfonden är något man kan ta som modell för framtiden också med andra aktörer.
– Det gäller att hela tiden mötas och fundera tillsammans. Sedan är det alltid de som driver verksamheten som ska få planera och fundera på hur man gör det. Då är det enklare för oss att ge bidrag när man märker att det finns en reflektion och en ständig vilja att utvecklas, säger Lillkung.
Och den viljan finns nu på Kulturhuset Grand?
– Det tycker jag att man alltid har sett, men nu kom man till ett vägskäl när det var ett nytt omvärldsläge. Det var viktigt att vi fick ta den här tiden, och Grand också, och nu började man med det här utvecklingsprojektet. Bra så, konstaterar Lillkung.
