För kunder som köper börsel enligt timtaxa är elen rekorddyr i kväll. Priset i Norden stiger då till årtiondets högsta nivå, och elen är exceptionellt dyr också på andra håll i Europa, skriver Yle Uutiset.
Under förmiddagen steg Nord Pool-börspriset redan till över 30 cent per kilowattimme, men ett rejält hopp uppåt sker i kväll klockan 18. Då kostar elektriciteten 52 cent per kilowattimme.
Konsumenten betalar dessutom för elöverföringen.
Dyrare än så har elen varit endast år 2010 då konsumenten temporärt måste betala 1,40 euro per kilowattimme. Då var det rekordkallt i Finland och man såg sig nödgad att starta upp reservkraftverk.
Köldknäppen i Sverige bakom pristoppen
Orsaken till den rekorddyra elen i dag är köldknäppen i Sverige.
Vid Fingrid säger man att förbrukningen är större i Sydsverige när det är köldgrader - liksom i Finland. En annan orsak är att vattenkraftverken i Nordnorge tillfälligt producerar mindre el än vanligt eftersom de gör förberedelser inför vintern.
Finland är en del av den europeiska elmarknaden och de höga priserna i Norden och Centraleuropa reflekteras också i våra priser.
– Elpriset hos oss är det samma som i Sverige och Baltikum. I Tyskland är elen något dyrare och i Frankrike betydligt dyrare, säger chefen för Fingrids strategiska nätplanering Mikko Heikkilä till Yle.
Finländare betalar inbakat i elpriserna också för utsläpp på andra håll i Europa. I de baltiska länderna och i Centraleuropa produceras elektricitet i stor utsträckning med fossila bränslen, såsom naturgas. Priset på naturgas har stigit på sistone och också utsläppsrättigheterna har blivit dyrare - priset är 75 euro per koldioxidton.
Kapaciteten räcker än så länge till
Marknaden har i dag utnyttjat all till buds stående inhemsk elproduktion och också så mycket importel som överföringslinjerna klarat av. Än så länge räcker kapaciteten till, elen håller inte på att ta slut.
Vid Fingrid säger man att elförbrukningen överlag börjat öka i och med att industrin börjat återhämta sig och konsumtionen redan är tillbaka på nivån före coronan.
I dag vid middagstid steg förbrukningen till nästan 13 000 megawatt, men den inhemska produktionen stod för endast 10 000 megawatt.
En tredjedel av den inhemska elen kom då från vatten- och vindkraft, cirka 26 procent producerades i kärnkraftverk och ungefär lika mycket i samproduktionsanläggningar för el och fjärrvärme.
Andelen vindkraft har ökat inom elproduktionen, vilket syns på elpriset. I november har de inhemska vindkraftverken som bäst snurrat med en effekt på 2 700 megawatt, men under vindfria dagar har produktionen förblivit obetydlig.
Då vindmöllorna står måste ersättande elektricitet produceras i exempelvis städernas värmeverk. Priset på den el som produceras i dem stiger av att de utnyttjar fossila bränslen såsom stenkol och naturgas.
Elpriset kan gå ner när Olkiluoto 3 och de nya vindkraftverken är färdiga
Elpriserna har fluktuerat häftigt under hösten. Nattetid har konsumenter kunna köpa el för några cent men dagtid har priset stigit till höga nivåer.
Särskilt om vintern är Finland beroende av importel. Graden av självförsörjning ökar när det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 tas i bruk nästa sommar. I och med det ökar den inhemska elproduktionen med 1 600 megawatt.
Samtidigt byggs vindkraften ut allt mer i Finland. I mitten av decenniet kan vindkraften stå för 8 000 megawatt, mot nuvarande knappa 3 000 megawatt.
Elpriset kommer att vara högt under de närmaste månaderna, men på våren förutspås priserna börja gå ner. Elpriserna väntas återgå till det normala fram till sommaren och då beräknas börselen kosta 5-6 cent per kilowattimme.