– Det här visste vi inte om ännu för tio år sedan, men idag vet vi.
Det säger professor Tim Benton som forskar i hållbara matsystem vid Royal Institute of International Affairs i London. Han är också forskningsprofessor vid Universitetet i Leeds.
Det här betyder att om vi människor skulle ändra vårt matsystem och vår kost till en mer utsläppssnål sådan och en som binder mera kol i marken så skulle vi kunna minska enorma mängder utsläpp av växthusgaser, och det väldigt snabbt dessutom.
– Eftersom tiden rinner ut för att minska på våra utsläpp av växthusgaser, så kan en förändring i hur vi äter – som vi faktiskt kan göra redan idag om vi vill – leda till att vi snabbare kan få ner utsläppen än det tar att omorganisera hela vårt el- och förbränningssystem eller göra stora beteendeförändringar.
En förändring i hur vi äter kan leda till att vi snabbare kan få ner våra utsläpp än det tar att omorganisera hela vårt el- och förbränningssystem
Professor Tim Benton
Dessutom leder dagens globala matsystem till att vi förstör den biologiska mångfalden. Den behövs för att vi ska kunna odla något överhuvudtaget, när jorden utarmas på grund av kemikalier och monokulturer och våra vatten eutrofieras på grund av för mycket näringsämnen i naturen.
Och den svenska professorn Johan Rockström, en av världens mest kända klimatforskare, sammanfattade det så här för fyra år sedan i ett svenskt tv-program:
Maten är den enskilt största orsaken till klimatförändringen, men också till förlust av biologisk mångfald, användning av färskvatten, orsaken till övergödning och döda zoner i Östersjön och en av de största orsakerna till användning av kemikalier
Professor Johan Rockström
Så lägg önskan om en elbil åt sidan för en stund och fundera över de val som du tillsammans med miljarder andra människor gör varje dag eller varje vecka.
Det handlar förstås om de inköp du gör i matbutiken, vilket serien Klimatsmart mat handlar om. En serie om hur vi varje dag kan göra smartare val i matbutiken.
Mat från växtriket är ofta både hälsosam och klimatsmart
Det finns råvaror som hör till det klimatsmartaste du kan köpa i matbutiken och där du verkligen inte behöver fundera över mängd eller klimatavtryck. Någonting måste vi ändå alla äta varje dag. Majoriteten av varorna som hör till den här kategorin kommer från växtriket, såsom grönsaker, frukter, linser, bönor, nötter och frön samt fullkorsprodukter.
Det finns också råvaror som du borde undvika till varje pris, så kallade klimatbovar. Dit hör bland annat kött från djur som får stora mängder soja i sitt foder och utländska ostar såsom fetaost och halloumi.
Klimatsmart och hållbar mat kan vara mat som har ett litet klimatavtryck, mat som är näringsrik eller innehåller viktiga vitaminer och mat som främjar eller åtminstone inte försämrar den biologiska mångfalden.
Samtidigt poängterar professor Tim Benton att den här frågan är komplex och att det inte finns ett enhetligt svar. Orsaken är inte bristen på bevis utan att argumentationen och frågeställningarna skiljer sig inom olika forskningsfält.
Behöver vi till exempel mera mat eller mindre mat?
– En svensk forskare som jag talade med ansåg att ekologiska och regenerativa jordbruk aldrig kan bli hållbara, eftersom de kräver mera mark och producerar mindre än intensiva gårdar, säger Benton. Och om befolkningen ännu förväntas öka så behövs ju mera mat, inte mindre, var den forskarens argument.
– Samtidigt så kanske en agroekolog säger att det inte är mängden mat som är problemet utan att vi måste sluta överkonsumera mat och slänga sådana enorma mängder mat. Då kunde vi ge mat åt alla på ett ekologiskt vis som också hjälper den biologiska mångfalden.
Fokus för serien Klimatsmart mat ligger på klimateffekterna och miljöeffekterna av vår matkonsumtion. Hälsoeffekter av den här typen av mat betonas inte, men Benton nämner att det ändå finns mycket forskning som pekar på att en hållbarare och klimatvänligare kost också är en hälsosammare kost på många sätt. Det är en kost där majoriteten av maten kommer från växtriket.
Vår köttkonsumtion är ohållbar
Det absolut mest kritiska som vi människor måste göra är att minska på vårt köttätande. Vi äter för mycket kött och det finns för mycket boskap och foderodlingar runtom i världen, vilket leder till enorma miljö- och klimatproblem.
Enbart ur en klimatperspektiv är till exempel vårt köttätande så problematiskt att vi inte kommer lyckas lösa klimatkrisen utan att minska på vår köttkonsumtion, hur många klimatsmarta lösningar som än görs inom boskapssektorn.
Det här vet unga vuxna i Finland. I en enkät från 2021 anser 70 procent av 18–24-åringarna att vi borde minska vårt köttätande. Av 25–34-åringarna anser 64 procent samma sak.
Att minska på köttätandet är också hälsosamt, säger Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet och påpekar att det inte egentligen finns några nackdelar ur ett näringsperspektiv med att äta mindre kött.
– Det finns redan så mycket proteiner i dagens kost.
Men det är ju skillnad på utländskt och inhemskt kött säger du kanske. Och att äta kött från gräsbetande kor är bra för den biologiska mångfalden.
Låt oss titta närmare på de här två argumenten.
Inhemskt nötkött avger ett mindre klimatavtryck än utländskt men växtproteinet vinner
År 2018 gjordes en omfattande metaanalys om matens klimatavtryck. En metaanalys är en studie där man sammanfattar en stor mängd av liknande studier från hela världen för att försöka sig på en sammanfattning över forskningsläget.
I studien konstaterades det att nötkött som kommer från biffkor har det absolut högsta klimatavtrycket av alla varor som analyserades. Inom forskning brukar man beskriva en varas utsläpp av växthusgaser med koldioxidekvivalenter (som förkortas CO₂e) och den här metastudien visar att produktionen av ett kilo nötkött leder till 99,48 kg CO₂e.
I Finland ser dock siffrorna helt annorlunda ut. För det första kommer majoriteten av vårt nötkött från mjölkkor och eftersom mjölkkor också producerar mjölk så sprids utsläppen av växthusgaser på flera produkter. För det andra äter våra nötdjur ingen importerad soja, som är ett stort globalt miljö- och klimatproblem, eftersom enorma mängder skog skövlas för att göra plats för sojaodlingar till djurfoder.
Ett kilo inhemskt nötkött leder därför i medeltal till cirka 17 kg CO₂e enligt Finlands naturresursinstitut.
Den som har ett bra öga märker nu att det är stor skillnad på nästan 100 kg CO₂e och cirka 17 kg CO₂e. 100 kg CO₂e är ett enormt utsläpp av växthusgaser, men faktum är att 17 kg CO₂e också är mycket för klimatet.
För vad händer om du ersätter köttsoppan med ärtsoppa, alltså ersätter animaliskt protein med vegetariskt protein? Ett kilo ärter leder enligt metastudien till ett avtryck på 0,98 kg CO₂e. Gula ärter odlade i Sverige börjar ha det lägsta klimatavtrycket av alla våra matvaror: 0,3 kg CO₂e och vi kan anta att siffrorna är liknande i Finland.
Som grundregel är det bra att lära sig att växtbaserat protein alltid kommer att vara klimatsmartare än animaliskt protein, vilket både Benton säger och flera klimatstudier visar.
– Så om du vill minska på ditt totala klimatavtryck så är det smartare att ändra vilken mat du äter än att äta samma sak men försöka göra det mera klimateffektivt.
Det är odlingen och inte transporten som står för det största klimatavtrycket
Lokalproducerad mat är bra på många sätt, men den är inte alltid det klimatsmartaste alternativet. Det berättar Vilma Sandström, doktor i miljövetenskap. Hon forskar kring hållbara globala livsmedelssystem vid Aalto universitetet.
– En väldigt vanlig uppfattning är att lokalproducerad mat direkt är klimat- och miljövänlig. Men det är inte så per automatik. Till exempel kan tofu från utlandet ha ett mycket lägre klimatavtryck än inhemskt kött. Det har vi också konstaterat i våra undersökningar. Men är sojan kopplad till skogsavverkning kan klimatavtrycket bli betydligt större.
Transporten, som i vanliga fall sker med fartyg, står bara för en liten del av en varas klimatavtryck, medan det är själva odlingen och jordbruket som påverkar klimatet och närmiljön mest. Undantaget är varor som transporteras med flyg, såsom färska bär och exotiska frukter från utlandet.
Sandström poängterar ändå att då det gäller samma typ av livsmedel så är det ofta så att det inhemska är klimatsmartare.
– Skillnaden är störst när man till exempel jämför inhemskt producerade baljväxter med utländskt kött. Det bästa är att satsa på inhemsk vegetarisk mat.
Vår överkonsumtion av mat förstör både vår planet och vår hälsa
Att äta klimatsmart och hållbart handlar också om att äta rätt mängd mat. Idag är en stor del av världens befolkning överviktig och finländarna är inget undantag. Vi äter helt enkelt mer mat än vad våra kroppar behöver. Det betyder att vi också odlar och förädlar mycket mera mat än vad vi behöver konsumera.
Dessutom äter och dricker vi mycket som är överflödigt för våra biologiska behov, säger Tim Benton, vilket leder till ett onödigt klimatavtryck.
– Det här gäller speciellt drycker, såsom kaffe, alkohol och sockrade kolsyrade drycker. Det är alla lyxprodukter, överflödiga. De har ingen viktig näring som våra kroppar behöver.
Kaffe, alkohol och sockrade kolsyrade drycker är alla lyxprodukter. Helt överflödiga för dina biologiska behov
Professor Tim Benton
Så när du funderar över om det är klimatsmart att dricka kaffe eller äta ost, så handlar det egentligen mera om mängden än om själva varan, påpekar Tim Benton.
– Att äta rätt mängd är minst lika viktigt som att fundera på vilket utsläpp enskilda livsmedel har.
Men att många människor idag äter för mycket mat beror nog inte bara på bristande självdiscipin eller andra individuella orsaker, säger Tim Benton. Vår överkonsumtion av mat är ett helt systemfel i vår moderna matkultur.
– Vi har byggt upp ett matsystem där mer alltid är bättre. Det här har lett till en intensifiering inom jordbruket och en handel där man hela tiden vill öka volymerna av mat som säljs och konsumeras och som tyvärr också många gånger slängs.
Vi har byggt upp ett matsystem där mer alltid är bättre
Professor Tim Benton
– Och om du ser på vad världen odlar idag så odlas det bara en tredjedel av all frukt och alla grönsaker som vi människor skulle behöva äta för en hälsosam och hållbar livsstil.
Istället odlas det allt för mycket sädesslag, allt för mycket vegetabilisk olja och allt för mycket socker, säger Benton. Det här är grödor som både används i kaloririk mat och dryck och till foder för den enorma globala köttindustrin. Nypublicerad forskning visar också att utsläppen ökar ju mer ultraprocessade livsmedel vi äter.
– Så om vi omorganiserar jordbruket att odla de rätta proportionerna och rätta sakerna, så skulle boskapssektorn helt nödvändigt bli mycket mindre. Vi behöver inte ha den så stor som idag och det faktum att den är så stor idag är dåligt både för vår egen hälsa och för planetens hälsa.
– Och om vi skulle sluta överkonsumera och slänga bort vår mat så skulle säkert halva vår landyta kunna räddas och vi skulle kunna halvera mängden kemikalier och utsläpp i vårt matsystem.
Tolv avsnitt om klimatsmart mat
Kunskap är makt brukar det sägas och nu vet du den övergripande helheten. Men när du sen står framför en hylla i matbutiken, vet du nu vilka matvaror som är klimatsmarta och vilka du ska undvika eller enbart äta ibland som lyxprodukter?
Titta in de olika avsnitten för att på ett mera överskådligt sätt lära dig mera om enskilda matvaror och livsmedel och deras klimatavtryck.
- Avsnittet om grönsaker och rotfrukter.
- Avsnittet om frukt och bär.
- Avsnittet och bröd och spannmål.
- Avsnittet om kött.
- Avsnittet om fisk och skaldjur.
- Avsnittet om mejeriprodukter och växtbaserade drycker.
- Avsnittet om snabbmat och färdigmat.
- Avsnittet om baljväxter.
- Avsnittet om oljor, fetter, nötter och frön.
- Avsnittet om fryst och konserverad mat.
- Avsnittet om godis och snacks.
- Avsnittet om drycker.
Och glöm inte att sedan ta vårt quiz för att se hur mycket du lärt dig om klimatsmart mat!
Sojabönor, avokado eller odlad lax från Norge – 15 frågor om klimatsmart mat
Kommentarsfältet är öppet 24 januari fram till klockan 16.00. Kom ihåg att vi i regel inte publicerar länkar.
Faktaruta i artikeln uppdaterad 24 januari kl. 12.30. med en länk om viltkött.