I Taivaallinen vastaanotto leker Jukka Viikilä med det autofiktiva greppet. Det finns mycket som författaren Viikilä har gemensamt med jag-berättaren/författaren Jan Holm i romanen:
Jan Holm – liksom Jukka Viikilä – bor i Tölö med sin familj, har studerat vid Teaterhögskolan och undervisat vid Kriittinen korkeakoulu, har fått Finlandiapriset för en roman om Engel och genomgått en akut och omfattande hjärtoperation.
I urvalsjuryns motivering konstaterade man bland annat att Taivaallinen vastaanotto kretsar kring frågor som har att göra med författarens och läsarens olika roller, och att Viikilä gestaltar hur vi alltid läser en text genom våra egna erfarenheter.
På smutssidan står ordet ”Himmeli” under romanens titel. Halmkronan eller halmmobilen är en bild för hur berättelsen är sammansatt: Många olika strån/stycken binds samman till intrikata mönster där kronan/berättelsen skiftar, beroende på varifrån man ser på den.
”Romanens form är en halmkrona. Den är symmetrisk från alla sidor. Jag har byggt den av råghalm. Varje liten skiftning i luftdraget får den att röra på sig. Om man försöker smyga förbi den börjar den rotera. Den antänds av en liten gnista.” (red. övers.)
Taivaallinen vastaanotto är med andra ord inte en roman i traditionell bemärkelse med en linjär handling, utan den polyfona och fragmentariska texten består av hundratals olika röster som faller in i och ut ur berättelsen.
En central röst tillhör Jan Holm som efter utskrivningen från sjukhuset skrivit en roman med titeln Taivaallinen vastaanotto.
I den bok vi som läsare håller i handen ingår korta stycken ur Jan Holms roman. Däremellan får vi ta del av ett stort antal fiktiva läsares kommentarer och reaktioner på Holms roman, men också reflektioner om skrivande och läsande generellt, om musik och konst, om vänskap, om kärlek och död, om förlust och sorg, om smärta och rädsla, men också om solbrillor och aktiekurser.
Taivaallinen vastaanotto är ett intrikat och imponerande bygge där Jukka Viikilä skapar sammanhang och mening genom att dekonstruera jaget och bryta upp såväl kronologi som struktur – eller som en av personerna i berättelsen konstaterar:
”Det viktigaste är att skriva bra scener utan att bry sig om hur de hänger ihop. Till slut gör de ändå det. (---) Människan hittar nog ett samband mellan två olika saker – oberoende av om de hänger ihop eller inte.” (red.övers.)
Lyssna på en intervju med Jukka Viikilä i programmet Luomiskertomus på Yle Arenan (på finska):
Lyssna på en diskussion om Jukka Viikiläs roman Taivaallinen vastaanotto i litteraturpodden Tulusto & Kylmälä (på finska):
I år var det filmregissören Zaida Bergroth som enväldigt utsåg Finlandiaprisvinnaren bland sex nominerade verk: Joel Elsteläs Sirkusleijonan mieli, Rosa Liksoms Väylä, Marjo Niemis Kuuleminen, Matias Riikonens Matara, Pirkko Saisios Passio och Jukka Viikiläs Taivaallinen vastaanotto.
Lyssna på en presentation av de nominerade verken (på svenska):
Finlandia Junior till dystopisk roman om kärlek med förhinder
Den enda finlandssvenska boken som var nominerad till ett Finlandiapris år 2021 återfanns i kategorin barn- och ungdomslitteratur, nämligen Om du möter en björn med text av Malin Kivelä och Martin Glaz Serup samt illustrationer av Linda Bondestam.
Men den enväldiga prisjuryn, futuristen och fackboksförfattaren Perttu Pölönen, valde att ge priset till Anne-Maija Aalto för den dystopiska romanen Mistä valo pääsee sisään.
En central fråga i berättelsen är vad en människa är utan minne.
Mistä valo pääsee sisään tar fasta på kärleken mellan två mycket olika gestalter.
18-åriga Aleksei har vuxit upp i en härskarsläkt i undervattensvärlden Tokio. Aleksei har blivit uppfostrad att tro på ojämlikhet mellan människor och på hans egen ätts rätt att kuva andra.
Men när Aleksei träffar Marija, som är aktiv inom motståndsrörelsen, förändras allt. Vad är sant och vad är falskt, vilka är ”goda” och vilka är ”onda”?
Mistä valo pääsee sisään är en fristående fortsättning på Korento-romanen som utkom i fjol.
Lyssna på en diskussion om de nominerade till Finlandia Junior-priset i programmet Kulttuuriykkönen (på finska):
Fack-Finlandiapriset till bok om klassisk musik
Fack-Finlandiapriset 2021 tillfaller Osmo Tapio Räihälä för boken Miksi nykymusiikki on niin vaikeaa som bland annat utgår från fördomar som många har om samtida klassisk musik: Varför skriver ingen vacker klassisk musik idag? Är nutida musik verkligen musik?
Kompositören Osmo Tapio Räihälä skriver om hur så kallad seriös musik inte alltid är så seriös, och inte så svår. Räihälä förklarar hur kompositörens arbete går till och hur man kan lära sig att lyssna med ett öppet sinne.
I år var det Katri Makkonen som utgjorde den enväldiga prisjuryn i Fack-Finlandiakategorin.
Finlandiaprisen delas ut av Finlands bokstiftelse och samtliga Finlandiapris är värda 30 000 euro, en anmärkningsvärd hög summa om man t.ex. jämför med det svenska Augustpriset som är värt ca 10 000 euro, det norska Brageprisen på drygt 7 000 euro, det prestigefyllda danska litteraturpriset De gyldne laurbaer som består av en penningsumma på drygt 1 300 euro samt en bokgåva. Nordiska rådets litteraturpris uppgår till närmare 40 000 euro.