Upp till två timmar av en daghemsföreståndares dagliga arbetstid kan gå åt till att hitta vikarier.
Det säger Heidi Heinonen som är daghemsföreståndare i S:t Karins svenska daghem.
Vikariebristen i daghemmen var ett problem redan innan coronapandemin, men har under den senaste tiden blivit värre till följd av ökad sjukfrånvaro och låg tröskel att stanna hemma med förkylningssymptom.
Personalen blir överbelastad när de inte kan lita på sina arbetsskift
Heidi Heinonen
Förutom arbetet som daghemsföreståndare jobbar Heinonen i daghemsgrupperna. Arbetstiden räcker inte alltid till då rekrytering av vikarier tar upp en stor del av dagen.
– Det är en utmaning. Det är inte en bra kombination att ringa efter vikarier då jag borde vara i grupp. Någondera av jobben måste vänta tills det finns mera personal på jobb, säger Heinonen.
Det blir svårare att få tag på vikarier om Heinonen inte ringer i tid och ibland blir daghemmet utan ersättande personal.
För att hinna med alla arbetsuppgifter har hon bett att personalen ska meddela om sin frånvaro tidigt på morgonen. Då är det möjligt att Heinonen hinner kontakta vikarier innan den planerade arbetstiden börjar.
En fjärdel anser att jobbet är för tungt
I den senaste rapporten från det Nationella centret för utbildningsutvärdering, Karvi, framgår det att ungefär en fjärdedel av personal i ledarroller upplever att arbetsbilden är tung och arbetsbördan för stor.
Problemen är bland annat brådska och att arbetet är för splittrat och oförutsägbart. Det här beror speciellt på bristen av personal, vilket gör att daghemsföreståndare lägger mycket tid på att hitta vikarier.
Pedagogiken lider, tyvärr. Om någon är borta och du inte har fått vikarie så finns det inte tid för planering
Anette Palanen
Situationen är problematisk både före daghemsföreståndare och övrig personal. Heinonen är orolig över konsekvenserna om vikariebristen fortsätter.
– Personalen blir överbelastad när de inte kan lita på sina arbetsskift. Får man en vikarie så får oftast de bestämma när de kan komma. Man lever lite på vikariernas villkor och då måste den ordinarie personalen vara flexibel.
Utöver den negativa inverkan på personalens välmående tär också personalbristen på småbarnspedagogiken, säger Anette Palanen, som är daghemsföreståndare på daghemmet Äppelbo i Åbo.
– Pedagogiken lider, tyvärr. Om någon är borta och du inte har fått vikarie så finns det inte tid för planering eller att plocka fram färdigt material till nästa dag. Allt sådant blir förhastat, säger Anette Palanen.
"Vikarier överlappar vikarier"
Palanen är daghemsföreståndare för både ett svensk- och ett finskspråkigt daghem.
Bristen på både vikarier och kompetent ordinarie personal är tydlig på båda enheterna.
– Jag har arbetat inom småbarnspedagogiken i tre år och under min tid så har det varit på samma sätt. Men nu efter det första coronaåret har hösten varit katastrofal.
Rekrytering av personal tar dagligen upp en stor del av Palanens arbetstid. Situationen försvåras av att att lärarkåren från början är underbemannad.
– Då jag har lediga tjänster söker ingen dem. Om jag hade kompetent personal färdigt skulle det vara lättare, men nu går det dagligen tid åt till att söka vikarier. Då jag dessutom har vikarier som överlappar andra vikarier så blir läget jättesvårt.
Enligt Palanen utbildar sig många till lärare inom småbarnspedagogik, men flera av dem väljer att jobba med annat då de väl fått sin examen.
– Vi har en väldigt stark lagstiftning som säger att vi måste ha en viss mängd personer på jobb för att kunna ha en viss mängd barn på plats. År 2030 förnyas lagen igen och då ska det finnas två kompetenta lärare per grupp. Nu finns det inte ens en.
Personalbristen kan bli ett ännu större problem i framtiden om situationen på daghemmen inte åtgärdas, säger Palanen.
– Om vi inte har tillräckligt med personal på jobb så kanske vi inte kan fylla alla våra vårdplatser. Vi kan inte ta in barn om vi inte har personal som sköter om dem.
Daghemmen är inte bara en plats dit man hämtar sitt barn för att själv kunna gå på jobb
Anette Palanen
"Barnen mår dåligt"
Enligt Palanen måste man tänka om på många plan för att lösa personalbristen inom småbarnsfostran.
Jobbet på daghemmen är tungt också på grund av långa köer exempelvis till familjerådgivningen.
– Dagens daghemsgrupper är jättestora och tyvärr mår barnen och familjerna dåligt. Daghemspersonalen vill hjälpa men familjerådgivningen och psykiatrin har långa köer och det finns inte möjlighet till att få exempelvis talterapi.
Enligt Palanen är det en ond cirkel och det är inte någon liten sak att underlätta problemet, utan det kräver en hel del resurser om problemet ska kunna lösas.
– Kanske vi måste våga krascha systemet för att kunna bygga upp ett nytt system som motsvarar dagens melodi.
En lösning Palanen nämner är att förändra attityderna kring småbarnspedagogiken och lyfta fram det positiva som personalen på daghemmen gör.
– Jag hoppas medierna tog upp vad småbarnspedagogiken egentligen handlar om. Daghemmen är inte bara en plats dit du hämtar ditt barn för att själv sedan kunna gå på jobb, utan där finns personal som har bra utbildning.
Lönen kunde vara bättre
Löneförhöjningar kunde locka fler till branschen, men då måste de vara tillräckligt stora anser Palanen.
Enligt Palanen är inte den nuvarande lönesättningen rättvis för lärare inom småbarnspedagogik som har universitetsutbildning.
– Är du en lärare så ska du ha en lön som börjar närma sig en trea och det tror jag tyvärr inte att kommunen eller privata daghem går med på, för det innebär att familjerna måste betala högre daghemsavgifter.
Enligt Palanen är det dags att nu fundera vad borde göras för att göra småbarnspedagogiken mer lockande för fler.