En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Diskussionskvällen på Hotel Kalkstrand i Pargas samlade många intresserade och diskussionen inleddes med ett framförande av svenska riksdagsgruppens generalsekreterare, Hanna Seppä. Seppä är mycket insatt i vårdreformen och har arbetat med de här frågorna en längre tid.
Seppä manade till lugn, för trots att vårdreformen är den klart största förändringen av den finländska social- och hälsovården någonsin så sker det inga stora förändringar ännu den 1 januari 2023.
– Samma människor är då ännu på jobb och alla nuvarande verksamhetsställen kommer i princip att fortsätta som tidigare, säger Seppä. Maskineriet ser annorlunda ut men för kunderna, för dig och mig ska det inte ske några större förändringar eller försämringar.
Svenskans ställning oroar alla
Den 23 januari 2022 är det välfärdsområdesval och då ska 79 ledamöter väljas i Egentliga Finland. De ska sedan under de månader som följer ta de stora grundläggande besluten hur vårdområdet ska se ut och vad området ska satsa på.
– Det kommer att finnas 21 vårdområden plus Helsingfors och alla kan i princip sköta och organisera vården på sitt eget sätt, säger Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén. Hur vägkartan ser ut för vår del är ännu höljt i dunkel men de politiker som väljs in i det nya fullmäktige för välfärdsområdet har stort ansvar.
Av de 79 som väljs i januari är det få som har förståelse för de svenska lösningarna. Hur många som har svenska som modersmål är oklart men troligtvis kommer det inte att vara mer än en handfull i bästa fall.
– Risken att svenskan glöms bort är stor och beroende på vem som väljs in så ser det nog i det här skedet mycket oklart ut för hur det går med svenskan, säger Sandra Bergqvist, SFP.
Bergqvist säger att hon är orolig för hur det kommer att gå eftersom många exempel redan nu visar på att förståelsen för svenskspråkiga lösningar inte finns.
– I Åbo glöms svenskan ofta bort och det finns egentligen ingen förståelse för de särbehov svenskspråkiga och svenskan har. Det går alltså inte att först skapa en finskspråkig organisation och sedan tro att det blir samma på svenska. Alla tjänster måste skapas samtidigt som de finskspråkiga, anser Bergqvist.
Till pappers ser det mesta bra ut – verkligheten är en annan
Nygrén representerar Åboland i den grupp som förbereder vårdreformen i Egentliga Finland.
– Mycket är fortfarande oklart och trots att det ser bra ut till pappers finns det ännu mycket arbete att göra, säger Nygrén. Speciellt de utmaningar som landskapets it-system förorsakar kommer att vara en hård nöt att knäcka.
Enligt Nygrén finns det idag en drös olika patientsystem som inte diskuterar med varandra. Då vården organiseras på landskapsnivå måste det finnas it-system som kan tala med varandra och så den stora mängden information når alla som behöver den.
– En av de största utmaningarna i Egentliga Finland är hur bra vi lyckas genomföra digitaliseringen och integrera de system som finns idag, säger Nygrén. Då alla vårdområden i princip har fria händer att organisera vården som man vill så kommer det nog att se olika ut i olika delar av landet.
"Hittills ganska litet diskussion om innehåll"
Karin Simola, omsorgschef i Kimitoöns kommun hoppade in för kommundirektör Erika Strandberg som var sjuk.
Enligt Simola har mycket hittills handlat om det administrativa och hur alla tekniska lösningar ska genomföras. Det har handlat mycket om personalpolitik och avtal och ganska litet egentligen om det väsentliga, det vill säga vilket innehåll vårdområdet ska producera från och med 2023.
– Snart måste vi börja diskutera hur vi vill att vården ska se ut och vem som ska sköta om oss i framtiden. Digitala verktyg kan hjälpa oss här då många av de experter som behövs troligtvis kommer att finnas i Åbo, säger Simola.
Med hjälp av digitala lösningar kan man rikta vården dit den behövs anser Simola. Samtidigt används de resurser som finns effektivt.
– Som jag ser det är nog svenskan den viktigaste frågan för Åbolands del, speciellt frågan kring hur personalen ska räcka till i framtiden, säger Simola.
Enligt henne räcker det kanske inte med vårdpersonal som kan svenska.
– De flesta måste vara tvåspråkiga eftersom samarbetet inom hela välfärdsområdet kräver finskan för att det ska fungera, säger Simola.
Därför har Kimitoöns kommun exempelvis valt att hålla personalen informerad om vad som sker hela tiden.
– Vi hade ett första diskussionstillfälle den 29 november och har nästa inprickat den 20 december. Vi vill att personalen ska känna att de vet vad som pågår och har de frågor så försöker vi naturligtvis hitta svar att ge, säger Simola.
Vården ska riktas enligt ålder
I Egentliga Finland kommer man troligtvis att rikta in vården enligt ålder. Det blev klart under tisdagens diskussion om vårdreformen.
– Det mesta kommer att finnas kvar också i framtiden men välfärdsområdet kommer att rikta mer resurser till barn och unga samt vården av äldre, säger Bergqvist. Genom att rikta resurser enligt åldersgrupper så kan man bättre rikta stöd dit de behövs.
Simola ser det som ett bra beslut men vill samtidigt betona att de digitala lösningarna också här blir avgörande.
– Ska resurserna räcka till för alla måste vi nog förbereda oss på att det i framtiden kommer att göras mycket mer via digitala verktyg än det görs idag, säger Simola.